Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

HEBY ENÅKERS KLOCKARGÅRD 1:2 - husnr 1, ENÅKERS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning


Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
ENÅKERS KYRKA (akt.), ENÅKERS KYRKA (akt.)

1280 - 1319

1300 - 1399

Uppsala
Heby
Uppland
Enåker
Enåkers församling
Uppsala stift
Klockargården 101

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2008

Enåkers kyrka är en medeltida kyrka vars ålder är något osäker. I kyrkobeskrivningarna har det antagits att den är uppförd omkring år 1300. Kyrkan var ursprungligen en rektangulär gråstenskyrka av den i Uppland så vanliga typen, med sakristia i norr och vapenhus i söder. Dess äldre utseende framgår av en teckning från 1754 av Olof Grau. På den ses en rektangulär stenkyrka med högt och brant takfall samt en bogårdsmur och några mindre byggnader runt kyrkogården. Där ses även den klockstapel som revs i mitten av 1800-talet när kyrkan byggdes om. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan vid en stor om- och tillbyggnad år 1854 efter ritninga...

Läs mer i eget fönster

År 1280 - 1319 Nybyggnad
Långhus
År 1300 - 1399 Nybyggnad
Enåkers kyrka uppfördes som en rektangulär gråstenskyrka. Sakristia i norr och vapenhus i söder har byggts under medeltiden.
År 1475 - 1475 Ändring - ombyggnad, valvslagning
ca 1475 Kyrkan välvdes med tegelribbvalv, sk gubbvalv.
År 1480 - 1489 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Väggar och valv försågs med målningsdekor.
År 1500 - 1529 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
1500-talets början, kyrkan försågs med rikliga kalkmålningar.
År 1696 - 1696 Ändring
Kyrkan renoverades grundligt. År 1696 ”hade hon (dvs kyrkan) blivit upplagad och nästan alldeles helt förbättrad”.
År 1708 - 1708 Fast inredning - predikstol
Predikstolen i barockstil införskaffades.
År 1742 - 1742 Ändring
Kyrkans murar ”blev då med järnstänger på nödiga ställen gärdad”.
År 1784 - 1784 Fast inredning - orgel
Kyrkan fick sin första orgel, byggd av orgelbyggare Söderström.

Nils (Nicolaus) Söderström (Orgelbyggare)

År 1794 - 1794 Nybyggnad - Vapenhus
Vapenhuset i söder revs. Ett nytt vapenhus byggdes i väster. Två nya fönster upptogs på södra långväggen.
År 1796 - 1796 Ändring - ombyggnad
Två nya fönster upptogs i norra långhusväggen. Kyrkan rappades utvändigt. De medeltida kalkmålningarna doldes då interiören kalkströks.
År 1796 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Inredningen målades i en blå färgton med förgyllda detaljer på predikstol, altare och läktarbarriär. Ny altarring tillkom 1797
År 1825 - 1825 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk byggdes vilket ersatte orgeln från 1780-talet. Det nya orgelverket byggdes av Samuel Strand från Stora Vingåker.

Samuel Strand (Orgelbyggare)

År 1828 - 1828 Fast inredning - altare
En ny altarprydnad tillkom. Den bestod av ett kors med svepduk och törnekrona mm.
År 1851 - 1851 Ändring
Ritningar till ombyggnad av kyrkan upprättades av arkitekten P. J. Ekman.

Pehr Johan Ekman (Arkitekt)

År 1854 - 1855 Nybyggnad - Korparti

Pehr Johan Ekman (Arkitekt)

År 1854 - 1855 Nybyggnad - Sakristia

Pehr Johan Ekman (Arkitekt)

År 1854 - 1855 Nybyggnad - Torn

Pehr Johan Ekman (Arkitekt)

År 1854 - 1854 Ändring - restaurering
En genomgripande restaurering, i nygotisk stil, påbörjades. Vapenhus och sakristia revs. Det medeltida långhuset förlängdes åt öster med ett nytt tresidigt avslutat kor. Långhusets väggar höjdes och det gamla taket ersattes av ett nytt flackare sadeltak. I väster byggdes ett torn med en hög nygotisk spira som täcktes med zinkplåt. Ny sakristia uppfördes. Fasaderna putsades och försågs med nygotisk spetsbågsfris. Fönstren byggdes om i spetsbågsform. Invändigt bibehölls dock mycket av den gamla inredningen. Predikstolen flyttades och bänkarna målades om liksom läktarbarriären.
År 1871 - 1871 Ändring - ombyggnad, golv
Nytt golv inlades i koret.
År 1883 - 1883 Teknisk installation - värme
En järnkamin insattes i kyrkan.
År 1890 - 1890 Ändring - restaurering, interiör
En ny restaurering ägde rum enligt ett förslag av byggmästare C. Andersson, Gävle. Väggar och valv målades över med oljefärg. Den gamla bänkinredningen från 1600-talet ersattes av en ny öppen bänkinredning. Korfönstren försågs med färgat glas. Korvalvet dekorerades som en stjärnhimmel. Inredningen målades om i brunt. Ett cementgolv inlades.

C. Andersson (Byggmästare)

År 1925 - 1925 Ändring
Invändig renovering. Väggar och valv kalkades. Den fasta inredningen målades om med ny färgsättning. Östra korfönstret sattes igen. Korset togs ner från altaret och krucifixet placerades där i stället.
År 1931 - 1931 Ändring - ombyggnad, yttertak
Tornspiran täcktes med kopparplåt. Korset på spirans topp förgylldes.
År 1934 - 1934 Ändring
Färgen på väggar och valv flagnade pga underliggande oljefärg vilken nu avlägsnades. Väggar och valv ströks åter med kalk. Centralvärmeanläggning installeras med pannrum öster om kyrkan invid kyrkogårdsmuren. Nytt tegelgolv lades i sakristian där den öppna spisen togs bort. Förgyllningsarbeten gjordes på predikstol, altarring, pyramiderna, nummertavla och orgel samt läktarbarriär.
År 1937 - 1937 Åsknedslag
Åsknedslag skadade korset på tornspiran mm.
År 1937 - 1937 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ett nytt orgelverk ersatte det gamla.
År 1952 - 1952 Underhåll
Tornmurarna förstärktes med dragjärn.
År 1955 - 1955 Ändring - restaurering
Kyrkan restaurerades efter ett förslag från 1953 av arkitekt Erik Fant, som fullföljdes av arkitekt Jörgen Fåk. Nytt tegelgolv lades i kyrkan, ny bänkinredning tillverkades. Delar av kyrkans medeltida kalkmålningar kunde tas fram av konservator Torsten Hjelm. Tre målade korfönster utfördes av konstnären Julia Lüning. Det igensatta altarfönstret togs åter upp. Nya fönster gjordes till långhuset, vilka försågs med antikglas. Ett podium för dopfunten murades. En Birgittabild, som återfördes till kyrkan, placerades vid dopfunten. Triumfkrucifixet, som tidigare utgjort altarprydnad, placerades i triumfbågen. Altarskåpet från 1400-t konserverades och sattes upp på södra korväggen. Ett medeltida fönster återställdes i södra väggen. Nytt altare murades upp. Ursprunglig färgsättning togs fram på predikstolen. Predikstolen flyttades till sin nuvarande placering norr om triumfbågen.

Erik Fant (Arkitekt)

Julia Lüning (Konstnär)

Jörgen Fåk (Arkitekt)

Torsten Hjelm (Konservator)

År 1958 - 1958 Ändring - ombyggnad, yttertak
Spåntäckningen på långhusets tak byttes mot ny kopparplåt.
År 1960 - 1960 Fast inredning - orgel, orgelverk
Ett nytt orgelverk införskaffades. Den tillverkades av Gebrüder Jehmlich, Dresden enligt ett förslag av domkyrkoorganisten Weman. Den ursprungliga, gamla fasaden bibehölls.

Gebrüder Jehmlich (Orgelbyggare)

År 1993 - 1993 Ändring - ombyggnad
Förslag till ny nödutgång från sakristian upprättades av arkitekt Kersti Lenngren, Norberg, sedan detta krävts i ett brandsyneprotokoll upprättat av räddningsnämnden. Invändig rengöring av väggar och valv utfördes av konservator Rune Hammarling.

Kersti Lenngren (Arkitekt)

Rune Hammarling (Konservator)

År 1999 - 1999 Ändring - ombyggnad
Förslag till ny trappa till orgelläktaren upprättades av arkitekt Kersti Lenngren, Norberg, sedan detta krävts i ett brandsyneprotokoll upprättat av räddningstjänsten i kommunen. Länsstyrelsens tillstånd erhölls. Trappan har ännu ej byggts. ( september 2008 )

Kersti Lenngren (Arkitekt)

År 2006 - 2006 Ändring - ombyggnad
Ny toalett byggdes i vapenhuset. Ett förrådsskåp byggdes i vapenhusets sydvästra hörn.