Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	HAGBY KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1170 - 1299 1180 - 1219
Län	Kalmar
Kommun	Kalmar
Landskap	Småland
Socken	Hagby
Församling	Arby-Hagby församling
Stift	Växjö stift
Adress	Kyrkallén 15
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Rundkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Rundkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Rundkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Rundkyrka

Historik
Inventeringsår Ej registrerat Bakgrund Fästningskyrkor Beteckningen fästningskyrka används fortfarande trots att den fortifikatoriska användningen i senare tids forskning tonats ned och den multifunktionella användningen givits större utrymme. Det poängteras i denna senare forskning att kyrkorna, förutom som kyrkorum användes till försvar men att de även hyste andra funktioner som säkra magasin och utrymmen för hantverksmässig produktion. Denna forskning till trots kommer dessa multifunktionella kyrkor i denna framställning betecknas fästningskyrkor. Utmed Smålands östra kust och längs Ölands kust skapades under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Bakgrund

Fästningskyrkor
Beteckningen fästningskyrka används fortfarande trots att den fortifikatoriska användningen i senare tids forskning tonats ned och den multifunktionella användningen givits större utrymme. Det poängteras i denna senare forskning att kyrkorna, förutom som kyrkorum användes till försvar men att de även hyste andra funktioner som säkra magasin och utrymmen för hantverksmässig produktion. Denna forskning till trots kommer dessa multifunktionella kyrkor i denna framställning betecknas fästningskyrkor.
Utmed Smålands östra kust och längs Ölands kust skapades under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet...

Läs mer i eget fönster

År 1170 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrkan har byggts, tillbyggts och ombyggts i olika etapper. Den första byggnadsetappen påbörjades sannolikt i slutet av 1100- eller början av 1200-talet. Vid denna uppfördes den nedre delen av rundhuset och koret, fundament till fyra interiöra pelare och fundament till ett altare vid korets östvägg. Även de tre inre och de tre yttre strävpelarna härstammar från denna byggnadsetapp. I kyrkans interiör byggdes väggfasta stenbänkar längs ytterväggarna och utanför den södra entrén påbörjades en halvcirkelformad utbyggnad. Vid denna byggnadsetapp var det sannolikt menat att kyrkan skulle få en markvåning ovan vilken själva kyrkvåningen skulle placeras. Bygget kom dock att avbrytas då murarna mätte ca tre över mark och den andra byggnadsetappen tog vid.

År 1170 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Kyrkan har byggts, tillbyggts och ombyggts i olika etapper. Den första byggnadsetappen påbörjades sannolikt i slutet av 1100- eller början av 1200-talet. Vid denna uppfördes den nedre delen av rundhuset och koret, fundament till fyra interiöra pelare och fundament till ett altare vid korets östvägg. Även de tre inre och de tre yttre strävpelarna härstammar från denna byggnadsetapp. I kyrkans interiör byggdes väggfasta stenbänkar längs ytterväggarna och utanför den södra entrén påbörjades en halvcirkelformad utbyggnad. Vid denna byggnadsetapp var det sannolikt menat att kyrkan skulle få en markvåning ovan vilken själva kyrkvåningen skulle placeras. Bygget kom dock att avbrytas då murarna mätte ca tre över mark och den andra byggnadsetappen tog vid.

År 1180 - 1219 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus och kor

År 1180 - 1529 Nybyggnad - Sakristia

År 1180 - 1219 Nybyggnad - Korparti

År 1300 - 2004 Ändring
Åtgärd	1300-tal Några av kyrkans kalkmålningar tillkom. 1400-talet Tillbyggdes sakristian och även vapenhuset. Enligt dendrodatering takstolar sakristia 1440 och vapenhus 1437-1442. 1400-tal Dopfunten tillverkades. 1400-tal Några av kyrkans kalkmålningar tillkom. Åtta konsekrationskors tillkom i kyrkan och vittnar om en större förändring och en därpå följande återinvigning. Slutet av 1500-talet. Sannolikt var det vid denna tid som kyrkan putsades för första gången. Denna första puts var en fet ljusröd/rosa slät kalkputs. 1666 Kring detta årtal ramlade delar av valvet ned enligt Löfgren, präst fornforskare och tecknare verksam i Kalmar stift. 1660-talet Kyrkans valv och torn togs ned och med dem kyrkans fyra mittpelare. Istället fick kyrkan ett plant trätak vilande på trästolpar. Bänkinredningen tillverkades. 1693 Klockstapeln uppfördes. 1700-talet Alla utom två av de översta fönsteröppningarna i kyrkan sattes igen. 1733 Eventuellt försågs koret med golvbjälkar och trägolv i fur. Kring 1760 Predikstol och altaruppsats tillverkades av bildhuggare Jonas Berggren och placerades i kyrkan. I samband med detta togs ett nytt fönster upp på norra sidan intill predikstolen. Även en ny altarring tillverkades. Inredningen målades och förgylldes. 1763 Kyrkan hade ännu sitt altarskåp. 1779 Beslut togs om att skolmästaren skulle flytta in i församlingens fattigstuga och där hålla skola ”eftersom inga fattiga ville bo där”. 1740-talet Takstolarna förändrades vilket gjorde de många pelarna obehövliga och alla utom mittpelaren togs bort. 1776 En ljuskrona anskaffades. 1790-talet Det kupolformade innertaket hängdes i särskilda spännbockar på vinden varvid även mittpelaren blev obehövlig och togs bort. 1796 Linnerhjelm skriver i ett brev att altartavlan var ett hantverksarbete föreställande de tre vise männens knäböjande vilken sannolikt hade ersatt en äldre ”med lysande färger och förgyllningar som visade det hiskeligaste bilder” och var placerad ”nere i kyrkan”. Bakom predikstolstrappan, skriver han vidare, fanns en Mariabild med Jesus på armen som barn. 1796 Barnundervisningen ombesörjs av ambulerande lärare. KLM top.ark. 1797 Kyrkans två nummertavlor tillverkades. Början av 1800-talet Träboden vid klockstapeln användes som sockenmagasin. 1835 Enligt Löfgren genomfördes ”kyrkans fullständiga reparation till det inre” Eventuellt var det i samband med denna renovering som kyrkans fönster förstorades eller nygjordes. 1838 Klockaren Gustav Törngren åtar sig att hålla skola två månader om året. För detta låter han bygga sig ett hus på åkern öster om kyrkan i vilket han inredde ett rum till skolsal. 1843 Beslöts att bänkarna i Johannes Nilssons skola skulle betalas ur sockenkassan. 1840 Kyrkan fick sin första orgel. 1846 Sockenstämman beslutade att flytta sockenstugan från dess gamla plats till sjökorpral Draggs plan och att därvid bygga på den så att på övre våningen blev utrymme för skolsal och lärarbostad. 1848-61 J.A. Tigerstrand innehade lärartjänsten i Hagby. Mitten av 1800-talet Spåntak lades på kyrkan. 1851 Organisten Törngrens hus vid kyrkan köptes in för att fungera som skola. 1855 Uppfördes ett nytt skolhus ”på samma plan” (sannolikt sjökorpral Draggs) nere vid landsvägen söder om kyrkgatan. 1872 Förstorades de redan tidigare förstorade fönstren, gavs en spetsbågig form och försågs med gjutjärnsbågar. En korportal med fönster över togs upp. Kyrkan fick sin tredje ljuskrona 1873 Öppningen till murtrappan i den norra muren minskades med hälften. 1889 Grävningar företogs för installation av kamin i kyrkan. 1894 Kyrkan fick en ny orgel och dagens (2006) orgelfasad ritades av Erik Josephsson. 1923 Två stora ljuskronor skänktes till kyrkan. Restaurering genomfördes under arkitekt J. Fredr. Olson. Enligt arbetsbeskrivningen genomfördes följande: Exteriört försågs kyrkan med ny puts. Spåntaket lagades med ekspån och ströks med dalbränd trätjära. Dörrarna till sakristian ”äro av olämplig form” och gjordes nya. Stammen mellan konen och kulan på rundhusets tak kopparkläddes och kulan förgylldes. Första bänken närmast koret i mittkvarteret borttogs och framstycket flyttades bak. Södra sidans bänkar minskades något på längden (20-30 cm). Bänkarna byggdes om för större bekvämlighet och bänkdörrarna omhängdes med gångjärnen mot koret. Dörröppningen mellan rundhuset och vapenhuset breddades. Ny karm och nya dörrar av ek insattes. Interiören målades om och pelarna under läktaren marmorerades. Bänkar, altarring och läktarbarriär avlutades från senare färglager och ommålades i de ursprungliga färgerna. Altaruppställningen, predikstolen och nummertavlorna återställdes till sitt ursprungliga utseende. Takkronorna med fotogenlampor borttogs och ersattes av kronor av glas och metall. Altartavla utförd av konstnär Nils Asplund uppsattes i kyrkan. Kaminerna och ”de fallfärdiga skorstenarna” revs och istället installerades elektrisk värme. Dopfunten som funnits i en trädgård i byn återinsattes i kyrkorummet. 1934 Predikstolen flyttades till en plats norr om koret och trappa bröts upp direkt från sakristian till predikstolen. 1956 Omputsning av kyrkans yttre fasader genomfördes. I samband med detta gjordes även en murverksdoku-mentation. Vid denna konstaterades att vapenhus och sakristia haft puts med kvaderrits medan rundhus och kor sannolikt ursprungligen stått oputsade. 1962 Ny orgel installerades. Den gamla fasaden från 1894 behölls. 1965 Som förstadie till renoveringen genomfördes en murverksdokumentation och en utgrävning av kyrkan. Med hjälp av dessa tecknades kyrkans byggnadshistoria. För utförligare information se Fornvännen 1967:1. Vid utgrävningen fann man bl.a. ett altar fundament en bottenstock till ett stolpverk som tidigare bar taket, rester av två altarnischer, en längs yttermurarna löpande stenbänk samt pelarfundament. Anfang för murtrappan i norr undersöktes varvid ytterligare ett trappsteg grävdes fram och med detta en äldre och lägre liggande golvnivå. Sedan trappsteget blivit blottlagt kunde man skönja en igenmurad utgång mot norr. 1967-68 Kyrkan genomgick genomgripande invändiga renove-rings- och målningsarbeten under arkitekt Rolf Berg. Bänkinredningen byggdes om kraftigt Koret omgestaltades. Altaruppsatsen och altarringen togs bort och ett fristående altare placerades innanför den nytillverkade altarringen i smide. Ett äldre fönster i koret och två på orgelläktaren togs upp. Fönsteröppningar minskades. Samtliga fönstersnickerier byttes mot nya. Sannolikt var det vid denna renovering som solbänkarna i kalksten togs bort och ersattes med kopparplåt. Taket målades i en intensivt mättad, blå färg. Nya portar tillverkades till vindstrappan, mellan vapenhus och kyrkorum, till vapenhusets vindfång samt till vapenhusets entréport. Sakristian försågs med trägolv. Vapenhuset försågs med golv i hyvlad grå kalksten Ny entrétrappa lades. Ytterporten sänktes (ca 45 cm). Vapenhuset försågs med nya väggar som avdelade rum för toalett och teknikutrymme. Toalett installerades. 1969 Enligt arbetsbeskrivning knackades gammal puts ned, ytan sandblästrades och omputsning skedde. 1978 Kyrkans innertak isolerades på ovansidan med mineralull. 1996-97 Fönsterrenovering och måleri genomfördes exteriört på kyrkobyggnaden. Kyrkan omputsades och en murverksdokumentation genomfördes. För utförligare beskrivning av murverks-dokumentationen se Hagby kyrka murverksundersök-ning 1997, Kalmar läns museum 2002 2004 Interiöra åtgärder genomfördes av Arkforum i Kalmar. För utförligare information om åtgärder se Hagby kyrka, invändiga underhållsåtgärder. Befintliga trägolv och läktartrappa slipades, betsades och lackades. Konservering genomfördes av Jönköpings läns museum av två fd. altartavlor, ett skänkskåp, skulpturer och nummertavla

År 1300 - 2004 Ändring

Åtgärd

1300-tal Några av kyrkans kalkmålningar tillkom. 1400-talet Tillbyggdes sakristian och även vapenhuset. Enligt dendrodatering takstolar sakristia 1440 och vapenhus 1437-1442. 1400-tal Dopfunten tillverkades. 1400-tal Några av kyrkans kalkmålningar tillkom. Åtta konsekrationskors tillkom i kyrkan och vittnar om en större förändring och en därpå följande återinvigning. Slutet av 1500-talet. Sannolikt var det vid denna tid som kyrkan putsades för första gången. Denna första puts var en fet ljusröd/rosa slät kalkputs. 1666 Kring detta årtal ramlade delar av valvet ned enligt Löfgren, präst fornforskare och tecknare verksam i Kalmar stift. 1660-talet Kyrkans valv och torn togs ned och med dem kyrkans fyra mittpelare. Istället fick kyrkan ett plant trätak vilande på trästolpar. Bänkinredningen tillverkades. 1693 Klockstapeln uppfördes. 1700-talet Alla utom två av de översta fönsteröppningarna i kyrkan sattes igen. 1733 Eventuellt försågs koret med golvbjälkar och trägolv i fur. Kring 1760 Predikstol och altaruppsats tillverkades av bildhuggare Jonas Berggren och placerades i kyrkan. I samband med detta togs ett nytt fönster upp på norra sidan intill predikstolen. Även en ny altarring tillverkades. Inredningen målades och förgylldes. 1763 Kyrkan hade ännu sitt altarskåp. 1779 Beslut togs om att skolmästaren skulle flytta in i församlingens fattigstuga och där hålla skola ”eftersom inga fattiga ville bo där”. 1740-talet Takstolarna förändrades vilket gjorde de många pelarna obehövliga och alla utom mittpelaren togs bort. 1776 En ljuskrona anskaffades. 1790-talet Det kupolformade innertaket hängdes i särskilda spännbockar på vinden varvid även mittpelaren blev obehövlig och togs bort. 1796 Linnerhjelm skriver i ett brev att altartavlan var ett hantverksarbete föreställande de tre vise männens knäböjande vilken sannolikt hade ersatt en äldre ”med lysande färger och förgyllningar som visade det hiskeligaste bilder” och var placerad ”nere i kyrkan”. Bakom predikstolstrappan, skriver han vidare, fanns en Mariabild med Jesus på armen som barn. 1796 Barnundervisningen ombesörjs av ambulerande lärare. KLM top.ark. 1797 Kyrkans två nummertavlor tillverkades. Början av 1800-talet Träboden vid klockstapeln användes som sockenmagasin. 1835 Enligt Löfgren genomfördes ”kyrkans fullständiga reparation till det inre” Eventuellt var det i samband med denna renovering som kyrkans fönster förstorades eller nygjordes. 1838 Klockaren Gustav Törngren åtar sig att hålla skola två månader om året. För detta låter han bygga sig ett hus på åkern öster om kyrkan i vilket han inredde ett rum till skolsal. 1843 Beslöts att bänkarna i Johannes Nilssons skola skulle betalas ur sockenkassan. 1840 Kyrkan fick sin första orgel. 1846 Sockenstämman beslutade att flytta sockenstugan från dess gamla plats till sjökorpral Draggs plan och att därvid bygga på den så att på övre våningen blev utrymme för skolsal och lärarbostad. 1848-61 J.A. Tigerstrand innehade lärartjänsten i Hagby. Mitten av 1800-talet Spåntak lades på kyrkan. 1851 Organisten Törngrens hus vid kyrkan köptes in för att fungera som skola. 1855 Uppfördes ett nytt skolhus ”på samma plan” (sannolikt sjökorpral Draggs) nere vid landsvägen söder om kyrkgatan. 1872 Förstorades de redan tidigare förstorade fönstren, gavs en spetsbågig form och försågs med gjutjärnsbågar. En korportal med fönster över togs upp. Kyrkan fick sin tredje ljuskrona 1873 Öppningen till murtrappan i den norra muren minskades med hälften. 1889 Grävningar företogs för installation av kamin i kyrkan. 1894 Kyrkan fick en ny orgel och dagens (2006) orgelfasad ritades av Erik Josephsson. 1923 Två stora ljuskronor skänktes till kyrkan. Restaurering genomfördes under arkitekt J. Fredr. Olson. Enligt arbetsbeskrivningen genomfördes följande: Exteriört försågs kyrkan med ny puts. Spåntaket lagades med ekspån och ströks med dalbränd trätjära. Dörrarna till sakristian ”äro av olämplig form” och gjordes nya. Stammen mellan konen och kulan på rundhusets tak kopparkläddes och kulan förgylldes. Första bänken närmast koret i mittkvarteret borttogs och framstycket flyttades bak. Södra sidans bänkar minskades något på längden (20-30 cm). Bänkarna byggdes om för större bekvämlighet och bänkdörrarna omhängdes med gångjärnen mot koret. Dörröppningen mellan rundhuset och vapenhuset breddades. Ny karm och nya dörrar av ek insattes. Interiören målades om och pelarna under läktaren marmorerades. Bänkar, altarring och läktarbarriär avlutades från senare färglager och ommålades i de ursprungliga färgerna. Altaruppställningen, predikstolen och nummertavlorna återställdes till sitt ursprungliga utseende. Takkronorna med fotogenlampor borttogs och ersattes av kronor av glas och metall. Altartavla utförd av konstnär Nils Asplund uppsattes i kyrkan. Kaminerna och ”de fallfärdiga skorstenarna” revs och istället installerades elektrisk värme. Dopfunten som funnits i en trädgård i byn återinsattes i kyrkorummet. 1934 Predikstolen flyttades till en plats norr om koret och trappa bröts upp direkt från sakristian till predikstolen. 1956 Omputsning av kyrkans yttre fasader genomfördes. I samband med detta gjordes även en murverksdoku-mentation. Vid denna konstaterades att vapenhus och sakristia haft puts med kvaderrits medan rundhus och kor sannolikt ursprungligen stått oputsade. 1962 Ny orgel installerades. Den gamla fasaden från 1894 behölls. 1965 Som förstadie till renoveringen genomfördes en murverksdokumentation och en utgrävning av kyrkan. Med hjälp av dessa tecknades kyrkans byggnadshistoria. För utförligare information se Fornvännen 1967:1. Vid utgrävningen fann man bl.a. ett altar fundament en bottenstock till ett stolpverk som tidigare bar taket, rester av två altarnischer, en längs yttermurarna löpande stenbänk samt pelarfundament. Anfang för murtrappan i norr undersöktes varvid ytterligare ett trappsteg grävdes fram och med detta en äldre och lägre liggande golvnivå. Sedan trappsteget blivit blottlagt kunde man skönja en igenmurad utgång mot norr. 1967-68 Kyrkan genomgick genomgripande invändiga renove-rings- och målningsarbeten under arkitekt Rolf Berg. Bänkinredningen byggdes om kraftigt Koret omgestaltades. Altaruppsatsen och altarringen togs bort och ett fristående altare placerades innanför den nytillverkade altarringen i smide. Ett äldre fönster i koret och två på orgelläktaren togs upp. Fönsteröppningar minskades. Samtliga fönstersnickerier byttes mot nya. Sannolikt var det vid denna renovering som solbänkarna i kalksten togs bort och ersattes med kopparplåt. Taket målades i en intensivt mättad, blå färg. Nya portar tillverkades till vindstrappan, mellan vapenhus och kyrkorum, till vapenhusets vindfång samt till vapenhusets entréport. Sakristian försågs med trägolv. Vapenhuset försågs med golv i hyvlad grå kalksten Ny entrétrappa lades. Ytterporten sänktes (ca 45 cm). Vapenhuset försågs med nya väggar som avdelade rum för toalett och teknikutrymme. Toalett installerades. 1969 Enligt arbetsbeskrivning knackades gammal puts ned, ytan sandblästrades och omputsning skedde. 1978 Kyrkans innertak isolerades på ovansidan med mineralull. 1996-97 Fönsterrenovering och måleri genomfördes exteriört på kyrkobyggnaden. Kyrkan omputsades och en murverksdokumentation genomfördes. För utförligare beskrivning av murverks-dokumentationen se Hagby kyrka murverksundersök-ning 1997, Kalmar läns museum 2002 2004 Interiöra åtgärder genomfördes av Arkforum i Kalmar. För utförligare information om åtgärder se Hagby kyrka, invändiga underhållsåtgärder. Befintliga trägolv och läktartrappa slipades, betsades och lackades. Konservering genomfördes av Jönköpings läns museum av två fd. altartavlor, ett skänkskåp, skulpturer och nummertavla

År 1630 - 1679 Nybyggnad - Vapenhus

KALMAR HAGBY KYRKA 1:1 - husnr 3, HAGBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning