Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	EKSTA KYRKA (akt.), EKSTA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1169 - 1169 1200 - 1230 1200 - 1250
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Eksta
Församling	Eksta församling
Stift	Visby stift
Adress	Eksta kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2007 Kyrkans byggnadshistoria Eksta kyrka är med undantag av sakristian till sina huvuddelar uppförd under medel-tiden, dock gjordes en kraftig ombyggnad av långhus och kor på 1800-talet. Kyrkans äldsta delar är långhusets murar, vilka tillkom omkring år 1200 som komplement till ett nu försvunnet absidkor. Långhuset har huggstensfasader av det slag som ännu kan ses bl.a. i Fröjel och Follingbo kyrkor. Tornet, som inte ändrats nämnvärt sedan byggnadstiden, uppfördes några decennier senare, och omkring år 1300 revs det nämnda absidkoret och ett nytt gotiskt kor med en imponerande portal byggdes i dess ställe. På 1640-talet drabbades... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2007

Kyrkans byggnadshistoria
Eksta kyrka är med undantag av sakristian till sina huvuddelar uppförd under medel-tiden, dock gjordes en kraftig ombyggnad av långhus och kor på 1800-talet.

Kyrkans äldsta delar är långhusets murar, vilka tillkom omkring år 1200 som komplement till ett nu försvunnet absidkor. Långhuset har huggstensfasader av det slag som ännu kan ses bl.a. i Fröjel och Follingbo kyrkor. Tornet, som inte ändrats nämnvärt sedan byggnadstiden, uppfördes några decennier senare, och omkring år 1300 revs det nämnda absidkoret och ett nytt gotiskt kor med en imponerande portal byggdes i dess ställe.

På 1640-talet drabbades...

Läs mer i eget fönster

År 1169 - 1169 Nybyggnad
Åtgärd	Byggnadsår enligt Strelow.

År 1200 - 1230 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus. Långhusets västra del hör till den ursprungliga absidkyrkan. Den östra delen byggdes om dels i samband med uppförandet av det nuvarande koret, dels när kyrkan byggdes om 1838-40

År 1200 - 1250 Nybyggnad
Åtgärd	Tornet och långhuset byggdes. GK SvK anger att långhuset och ett numera försvunnet absidkor torde ha tillkommit ”omkr. 1200”, och att tornet byggts ”ett par decennier senare”. Glasmålningar (9 rutor har bevarats), varav alla utom en enstaka ruta som sitter korets Ö fönster förvaras i museer.

År 1230 - 1300 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1250 - 1300 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningsruta, inköpt 1840

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Rakt korparti. Ersatte ett äldre absidkor

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Glasmålningsruta, möjligen inköpt 1840

År 1300 - 1300 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	omkring 1300. Koret byggdes, varvid det romanska absidkoret revs. Den romanska korportalen återanvändes efter omhuggning av tympanonstenen som nordportal i långhuset. (Korportalen från 1300-talsbygget är bevarad som huvudportal i långhuset). Målade konsekrationskors, varav ett är bevarat på Ö korväggen.

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar på väggar och tak

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar (helgonfigurer m.m.) på korets Ö och S väggar.

År 1614 - 1614 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Tegeltak lades på kyrkan (sannolikt endast på långhuset), varvid taken reparerades.

År 1640 - 1640 Brand
Åtgärd	omkring 1640. Brand, varvid ”valvet nedfallit” (sannolikt korvalvet). Kyrkan skadades mycket allvarligt, iståndsattes troligen kort därefter, bl.a. med ett platt, målat kassettak i långhuset.

År 1642 - 1642 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt

År 1642 - 1642 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av sandsten från Burgsvik, tillverkad av mästaren Gertt Smidt.
Upphovsman	Gertt Smidt (Konstnär)

År 1659 - 1659 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan, troligen gjuten av en klockgjutaregesäll. (Enligt SvK tillkom klockan 1650 och var ”sannolikt gjuten vid kyrkan”).

År 1665 - 1665 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Sandstensepitafium (i inkomplett skick, saknade delar kan vara insatta i långhusportalen 1838) över ett par barn till kh Peder Hansson Eistadius. Deponerat i SHM sedan 1885, sedan 1943 överfört till SHM.

År 1667 - 1667 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Altaruppsats av sandsten, nu i SHM. Sandstensepitafium (i skadat skick, saknade delar kan vara insatta i långhusportalen 1838) över kh Peder Hansson, död detta år, målades av Jacob Riek. Deponerat i SHM sedan 1885, sedan 1943 överfört till SHM.

År 1671 - 1671 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal och bomärke på en kolonnett i den senare flyttade korportalen.

År 1675 - 1675 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol (inköpt 1840)

År 1675 - 1675 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats (inköpt 1840)

År 1680 - 1680 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Sandstensepitafium (i inkomplett skick) över kh Peder Hansson Eistadius och hans familj. Deponerat i SHM sedan 1885, sedan 1943 överfört till SHM.

År 1703 - 1703 Underhåll
Åtgärd	Kyrkan var i gott skick.

År 1727 - 1727 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Korbänken tillkom. Ett tjugotal nya bänkar insattes på bägge sidor i kyrkan.

År 1731 - 1731 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målaren C. F. Dreutz målade de 29 ny bänkarna i kyrkan inklusive korbänken.
Upphovsman	C F Dreutz (Konstnär - Dekormålare)

År 1736 - 1736 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan reparerades, bl.a. takstolarna över koret eller långhuset (Inskrift i den västligaste takstolen i det nuv. långhuset), och en välvd sakristia byggdes på kyrkans N sida (sakristidörren bevarad som innerdörr till den nuvarande sakristian). Inskrifter om reparationen på N och S korväggarna. Korvalvet togs ned (delvis?, jfr ombyggnaden 1838-40) och den södra kormuren murades om från grunden. Triumfbågen stöttades med en träpelare och en strävpelare av sten sattes upp mot muren i S. Ett dragstag av trä sattes även in i koret. Korets Ö fönster murades sannolikt igen, liksom tornportalen. Fönstren i kyrkan i övrigt ändrades. Sannolikt revs samtidigt ett sakristiskrank bort ur koret, vilket såldes till Sproge kyrka 1756.

År 1736 - 1736 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Kyrkan reparerades, bl.a. takstolarna över koret eller långhuset (Inskrift i den västligaste takstolen i det nuv. långhuset), och en välvd sakristia byggdes på kyrkans N sida (sakristidörren bevarad som innerdörr till den nuvarande sakristian). Inskrifter om reparationen på N och S korväggarna. Korvalvet togs ned (delvis?, jfr ombyggnaden 1838-40) och den södra kormuren murades om från grunden. Triumfbågen stöttades med en träpelare och en strävpelare av sten sattes upp mot muren i S. Ett dragstag av trä sattes även in i koret. Korets Ö fönster murades sannolikt igen, liksom tornportalen. Fönstren i kyrkan i övrigt ändrades. Sannolikt revs samtidigt ett sakristiskrank bort ur koret, vilket såldes till Sproge kyrka 1756.

År 1737 - 1737 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Nya bänkar bak i kyrkan.

År 1742 - 1742 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ommålning ut- och invändigt, inskrifter på väggarna invändigt. Fattigstock, tillverkad av klockaren.

År 1755 - 1755 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavlan, tillverkad av Johan Hernell. Tavlan deponerades i Gotlands fornsal 1908 och återfördes 1944.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1756 - 1756 Ändring
Åtgärd	Vattrivning och vitlimning av interiören.

År 1771 - 1772 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Bänkarna målades.

År 1776 - 1776 Underhåll
Åtgärd	Tornhuven reparerades av tornbyggaren Mårten Johansson, Suderbys i Gothem Vindflöjel, numera förkommen, tillverkad av Mårten Johansson.

År 1778 - 1778 Ändring
Åtgärd	Vattrivning och vitlimning av interiören.

År 1782 - 1782 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing (8-armad)inköptes.

År 1787 - 1787 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Triumfkrucifix, målat detta år men från 1500-talet(?), skänkt till kyrkan av Elisabet Kolmodin.

År 1824 - 1824 Underhåll
Åtgärd	Reparation/ombyggnad av tornhuven.

År 1838 - 1840 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia. Ersatte en äldre sakristia
Upphovsman	Jacob Klingwall (Arkitekt) Jonas Pettersson, Bopparve (Byggmästare)

År 1838 - 1840 Nybyggnad - Sakristia

Åtgärd

Sakristia. Ersatte en äldre sakristia

Upphovsman

Jacob Klingwall (Arkitekt)

Jonas Pettersson, Bopparve (Byggmästare)

År 1838 - 1840 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan byggdes om efter förslag J. Klingvall, omarbetat av arkitekterna Fredrik Carlsson och Carl Gustaf Blom Carlsson GK, SvK ÅR BYGGNADSDEL ETC.: REF. vid Överintendentsämbetet. Byggnadsarbetet leddes av byggmästare Jonas Pettersson, Bopparve. Det stora gotiska koret revs delvis (bl.a. valv och triumfbåge) och långhusmurarna höjdes, varefter dessa byggnadsdelar försågs med ett gemensamt tegeltak. En ny sakristia byggdes Ö om koret (1840). Korportalen ändrades något, försågs bl.a. med vimpergutsmyckning i form av delar av två 1600- talsepitafier) och flyttades till långhuset. Kyrkorummet täcktes med ett gemensamt trätunnvalv. Tornportalen, som varit igenmurad, öppnades och det romanska långhusets båda portaler murades igen. Sakristian från 1700-talet revs. (GK anger att ombyggnaden utfördes ”1838”). Dörrar till sakristian i korets Ö vägg (den S en blinddörr), tillverkade av snickare Lindström i Klintehamn. Nytt tegeltak över hela kyrkan. Dörrbladen i den flyttade korportalen tillkom. Nya fönster (6 st.) i hela kyrkan. Nya fyrkantiga träkolonnetter i ljudgluggarna istället för de sedan länge försvunna stenkolonnetterna. Tornhuven reparerades (1839). Kyrkan vitputsades ut- och invändigt. Nytt trägolv i hela kyrkorummet (tidigare stengolv åtm. i koret). Nytt altare (av trä med sandstenskolonnetter) och altarskrank. Ny altaruppsats och ny predikstol, båda införskaffade från Össeby kyrka i Uppland (ursprungligen från 1665 resp. 1675, tillverkade för S:t Olofs kapell i Stockholm, vilket kapell revs nämnda år för att ge plats år Adolf Fredriks kyrka). Predikstolen och ramverket på altaruppsatsen målades i vitt och guld. Den gamla predikstolen såldes, och1600- talsuppsatsen magasinerades på sakristivinden för att 1885 deponeras i Nordiska Museet, 1943 överfördes den till SHM. Bänkinredningen kompletterades, bl.a. i tornrummet. En ljuskrona av mässing (12-armad) inköptes från Össeby kyrka.
Upphovsman	C G Blom Carlsson (Arkitekt) Fredrik Carlsson (Arkitekt) J Klingvall (Okänd)

År 1838 - 1840 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Kyrkan byggdes om efter förslag J. Klingvall, omarbetat av arkitekterna Fredrik Carlsson och Carl Gustaf Blom Carlsson GK, SvK ÅR BYGGNADSDEL ETC.: REF. vid Överintendentsämbetet. Byggnadsarbetet leddes av byggmästare Jonas Pettersson, Bopparve. Det stora gotiska koret revs delvis (bl.a. valv och triumfbåge) och långhusmurarna höjdes, varefter dessa byggnadsdelar försågs med ett gemensamt tegeltak. En ny sakristia byggdes Ö om koret (1840). Korportalen ändrades något, försågs bl.a. med vimpergutsmyckning i form av delar av två 1600- talsepitafier) och flyttades till långhuset. Kyrkorummet täcktes med ett gemensamt trätunnvalv. Tornportalen, som varit igenmurad, öppnades och det romanska långhusets båda portaler murades igen. Sakristian från 1700-talet revs. (GK anger att ombyggnaden utfördes ”1838”). Dörrar till sakristian i korets Ö vägg (den S en blinddörr), tillverkade av snickare Lindström i Klintehamn. Nytt tegeltak över hela kyrkan. Dörrbladen i den flyttade korportalen tillkom. Nya fönster (6 st.) i hela kyrkan. Nya fyrkantiga träkolonnetter i ljudgluggarna istället för de sedan länge försvunna stenkolonnetterna. Tornhuven reparerades (1839). Kyrkan vitputsades ut- och invändigt. Nytt trägolv i hela kyrkorummet (tidigare stengolv åtm. i koret). Nytt altare (av trä med sandstenskolonnetter) och altarskrank. Ny altaruppsats och ny predikstol, båda införskaffade från Össeby kyrka i Uppland (ursprungligen från 1665 resp. 1675, tillverkade för S:t Olofs kapell i Stockholm, vilket kapell revs nämnda år för att ge plats år Adolf Fredriks kyrka). Predikstolen och ramverket på altaruppsatsen målades i vitt och guld. Den gamla predikstolen såldes, och1600- talsuppsatsen magasinerades på sakristivinden för att 1885 deponeras i Nordiska Museet, 1943 överfördes den till SHM. Bänkinredningen kompletterades, bl.a. i tornrummet. En ljuskrona av mässing (12-armad) inköptes från Össeby kyrka.

Upphovsman

C G Blom Carlsson (Arkitekt)

Fredrik Carlsson (Arkitekt)

J Klingvall (Okänd)

År 1841 - 1841 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing (6-armad) skänktes till kyrkan. Hänger i sakristian.

År 1845 - 1845 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Dörrarna målades ut- och invändigt med ”cederfärg”.

År 1864 - 1864 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Läktaren byggdes efter ritning av kh Jacob Klingwall.
Upphovsman	Jacob Klingwall (Övrig)

År 1889 - 1889 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel av Åkerman & Lund, Stockholm (ISO anger att orgeln tillverkades 1887). Orgelläktaren målades lika orgeln.
Upphovsman	Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1912 - 1912 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Kaminer i långhuset.

År 1913 - 1913 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	Invändig restaurering efter förslag av byggmästare Nils Pettersson, Visby. Ut- och invändig kalkning och de medeltida målningarna i koret togs fram av konservator C. Wilh. Pettersson, Stocksund. Spår av målningar sågs på N väggen. Taket och dörrar och fönster byttes ut eller reparerades. Nytt golv samt ny bänkinredning efter äldre förebild. Sifferskåp vid korbänken. Altaruppsats och predikstol konserverades, varvid övermålningarna från 1840 avlägsnades (konservator C. Wilh. Pettersson). Två järnkaminer från Bolinders verkstäder installerades i långhusets mitt. Ljusarmar (vägglampetter, 11 st.) inköpta från Marcus Ax.
Upphovsman	Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1913 - 1913 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Invändig restaurering efter förslag av byggmästare Nils Pettersson, Visby. Ut- och invändig kalkning och de medeltida målningarna i koret togs fram av konservator C. Wilh. Pettersson, Stocksund. Spår av målningar sågs på N väggen. Taket och dörrar och fönster byttes ut eller reparerades. Nytt golv samt ny bänkinredning efter äldre förebild. Sifferskåp vid korbänken. Altaruppsats och predikstol konserverades, varvid övermålningarna från 1840 avlägsnades (konservator C. Wilh. Pettersson). Två järnkaminer från Bolinders verkstäder installerades i långhusets mitt. Ljusarmar (vägglampetter, 11 st.) inköpta från Marcus Ax.

Upphovsman

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1927 - 1927 Ändring - restaurering
Åtgärd	Mindre restaurering efter förslag av ingenjör Simon Brådhe, Byggnadsstyrelsen. Entreprenör byggmästare Adolf Bergsten, Eksta. Tornets grundmurar förstärktes med cementgjutning till 1,2 m djup, 4 ankarjärn insattes i tornet, ringkammarens val lagades och rengjordes, trappan till orgelläktaren flyttades och putsen lagades ut- och invändigt. Yttertaket reparerades och taklisterna tjärades. Kyrkogården utvidgades åt Ö och en stenmur uppsattes kring den nya delen, i murens insida insattes äldre gravstenar efter förslag av ingenjör Brådhe.
Upphovsman	Simon Brådhe (Ingenjör)

År 1927 - 1927 Ändring - restaurering

Åtgärd

Mindre restaurering efter förslag av ingenjör Simon Brådhe, Byggnadsstyrelsen. Entreprenör byggmästare Adolf Bergsten, Eksta. Tornets grundmurar förstärktes med cementgjutning till 1,2 m djup, 4 ankarjärn insattes i tornet, ringkammarens val lagades och rengjordes, trappan till orgelläktaren flyttades och putsen lagades ut- och invändigt. Yttertaket reparerades och taklisterna tjärades. Kyrkogården utvidgades åt Ö och en stenmur uppsattes kring den nya delen, i murens insida insattes äldre gravstenar efter förslag av ingenjör Brådhe.

Upphovsman

Simon Brådhe (Ingenjör)

År 1932 - 1932 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Altaravsatsens trägolv var murket och byttes ut mot kalksten och höjdes tre trappsteg efter förslag av professor Johnny Roosval. Nytt altare av sten.

År 1942 - 1942 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nya kolonnetter och reparation av bågarna i ljudgluggarna efter ritning av arkitekt Olle Karth, Visby.
Upphovsman	Olle Karth (Arkitekt)

År 1947 - 1947 Ändring
Åtgärd	Den romanska kyrkans S och N långhusportaler togs fram utvändigt.

År 1948 - 1948 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	Den romanska kyrkans S och N långhusportaler försågs med dörrblad, ritade av arkitekt Fritz Örn, Stockholm.
Upphovsman	Fritz Örn (Arkitekt)

År 1954 - 1954 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Vindflöjel, utformad av konstnär Bertil Nyström, Slite.
Upphovsman	Bertil Nyström (Konstnär)

År 1955 - 1955 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Dörrarna till sakristian ändrades: den S blinddörren togs bort och den N öppningen gjordes rundbågig och dörrbladet avlägsnades. Kaminerna togs bort (spår av målningar på väggarna sågs) och elektrisk värme och belysning samt orgelfläkt installerades efter förslag av ingenjörsfirma Lennart Träff. Ljuskrona av mässing (16-armad) inköptes, tillverkad av J. Dahlström, Visby.

År 1958 - 1958 Underhåll
Åtgärd	Dörren till sakristian (1700-talsdörren) renoverades.

År 1962 - 1962 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Nytt tegeltak på långhuset.

År 1966 - 1966 Underhåll
Åtgärd	Tornhuven reparerades, varvid en stor del av konstruktionsvirket samt panelen byttes ut.

År 1971 - 1972 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Utvändig restaurering efter förslag av ingenjör Ingmar Holmström, Stockholm. Entreprenör Suderbyggen, Havdhem:  Smärre grundförstärkningar och murlagningar.  Hela kyrkobyggnaden putsades och vitkalkades.  Långhusets portaler konserverades (konservator Erik Olsson, Sanda), och socklar och hörnkedjor rengjordes, lagades och kompletterades (bl.a. 3 nya stenar i korets SÖ hörnkedja).  Tegeltaken lades om och takstolarna reparerades, allt virke i takkonstruktionerna impregnerades.  Tornhuven försågs med et invändigt avvattningssystem.  Nytt pappklätt klockdäck i tornet.  Inklädnad med blyplåt av ljudgluggarnas bänkar, nya fågelnät i ljudgluggarna.  Dörrarna lagades och rötskadade delar av fönsterbågarna byttes ut. Samtliga snickerier målades.  Trätunnvalvet isolerades med mineralull.  Branddörrar i öppningarna på tornvinden, överbyggnad av torntrappan på klockdäcket.

Upphovsman

Ingmar Holmström (Ingenjör)

År 1979 - 1979 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Väggar och valv i kyrkorummet rengjorda av konstnär Harald Norrby, Klinte, med medhjälpare.
Upphovsman	Harald Norrby (Konstnär)

År 1993 - 1993 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Altaruppsatsen i SHM konserverades av Raä. Glasmålningen i det Ö korfönstret restaurerades.

År 1999 - 1999 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln rengjordes av orgelbyggare T. Svenske.
Upphovsman	Tomas Svenske (Orgelbyggare)

År 2005 - 2005 Ändring
Åtgärd	Ljusredskapen renoverades av Dahlströms Metallgjuteri, Visby.

GOTLAND EKSTA KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, EKSTA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning