Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	ENDRE KYRKA (akt.), ENDRE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1170 - 1199 1200 - 1200 1240 - 1259 1280 - 1320
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Endre
Församling	Endre församling
Stift	Visby stift
Adress	Endre kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår Ej registrerat Kyrkans byggnadshistoria Kyrkan är i sin helhet uppförd på medeltiden. Den första kända kyrkan på platsen påbörjades i slutet av 1100-talet och bestod av en absidkyrka med torn i väster. Tornets nedre del är vad som återstår från denna tid. Koret med sina glasmålningar och sakristian uppfördes omkring 1250. Omkring 1300 utökades koret med ett långhus samt en bönekammare, vilken byggdes i det sydvästra hörnet, mellan långhuset och tornet. Detaljer av absidkyrkan återanvändes i den nya kyrkans fasader, bl.a. delar av en rundbågsfris samt fasadskulpturer och den numera igenmurade sydportalen. I mitten 1300-talet höjdes tornets ... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår Ej registrerat

Kyrkans byggnadshistoria
Kyrkan är i sin helhet uppförd på medeltiden. Den första kända kyrkan på platsen påbörjades i slutet av 1100-talet och bestod av en absidkyrka med torn i väster. Tornets nedre del är vad som återstår från denna tid.

Koret med sina glasmålningar och sakristian uppfördes omkring 1250.
Omkring 1300 utökades koret med ett långhus samt en bönekammare, vilken byggdes i det sydvästra hörnet, mellan långhuset och tornet. Detaljer av absidkyrkan återanvändes i den nya kyrkans fasader, bl.a. delar av en rundbågsfris samt fasadskulpturer och den numera igenmurade sydportalen.

I mitten 1300-talet höjdes tornets ...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt

År 1100 - 1199 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Piscina.

År 1150 - 1200 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn. Nedre delen av tornet kvarstår efter en äldre romansk kyrka

År 1170 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	En absidkyrka (till vilken man fann grundmurarna vid restaureringen 1915-16) byggdes. Av denna kyrka återstår endast tornets nedre del, några reliefer och den igenmurade S portalen (SvK anger att absidkyrkan är från mitten av 1100- talet, och att tornet uppfördes omkr. 1150.) Dopfunt i ”Hegvalds” stil (SvK anger omkr. 1150). Processionskrucifix i Bungemästarens skola (Gotlands fornsal Inv. nr. B.899).

År 1170 - 1199 Nybyggnad

Åtgärd

En absidkyrka (till vilken man fann grundmurarna vid restaureringen 1915-16) byggdes. Av denna kyrka återstår endast tornets nedre del, några reliefer och den igenmurade S portalen (SvK anger att absidkyrkan är från mitten av 1100- talet, och att tornet uppfördes omkr. 1150.) Dopfunt i ”Hegvalds” stil (SvK anger omkr. 1150). Processionskrucifix i Bungemästarens skola (Gotlands fornsal Inv. nr. B.899).

År 1200 - 1200 Nybyggnad
Åtgärd	Årtal enl. Strelow.

År 1200 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1200. Triumfkrucifix (SvK anger 1200-tal).

År 1200 - 1229 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan byggdes om, N portalen stammar från denna ombyggnad.

År 1200 - 1200 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Ringsvarvade bänkar och ringsvarvad stol finns delvis i Gotlands fornsal (inv. nr. B889-B897) och delvis i kyrkan.

År 1230 - 1270 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningar (några rutor i korfönstren)

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor, rakslutet

År 1240 - 1259 Nybyggnad
Åtgärd	Det nuvarande koret och sakristian uppfördes. Glasmålningarna (SvK anger efter 1200-tales mitt). Dopfuntslock.

År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Kollekttavla.

År 1280 - 1320 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus. Samtidigt uppfördes ett hagioskop i vinkeln mellan långhuset och tornet i sydväst.

År 1300 - 1300 Ändring
Åtgärd	omkring 1300 Långhuset med bönekammare (SvK anger 1290-talet och troligen 1297, det senare är ett år som figurerar i Bilefelds inventarium).

År 1330 - 1370 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Långhuset ombyggt och tillbyggt i sydväst och nordväst, kom att omsluta tornet på tre sidor.

År 1330 - 1370 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Tornet påbyggdes till nuvarande höjd, samtidigt påbyggdes hagioskopet till sin nuvarande höjd

År 1340 - 1359 Ändring - påbyggnad
Åtgärd	Höjdes tornet till nuvarande höjd. Trappan upp till tornhuven förlades i bönekammarens SV hörn varför portalen utanför murades igen.

År 1350 - 1400 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåp

År 1370 - 1399 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	En utvidgning motsvarande bönekammarens görs N om tornet. Tornmurarna genombröts åt så att de tre rummen i tornets bottenvåning öppnas mot varandra och mot långhuset. Tornet vilar därmed huvudsakligen på valvbågarna. Altarskåp med kalvariegrupp (SvK anger omkr. 1365). Primklocka (nu i Gotlands fornsal).

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Kalkmålningar

År 1400 - 1429 Ändring
Åtgärd	Stödpelare murades i tornbågen.

År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Muralmålningar av ”Passionsmästaren” i kor och långhus (SvK anger 1400-tal).

År 1500 - 1500 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	omkring 1500 Altarbrun, troligen från 1475-1525.

År 1655 - 1655 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Anskaffades ett bäcken till funten.

År 1668 - 1668 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol.

År 1669 - 1669 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Årtal inhugget på dopfuntens brätte.

År 1700 - 1729 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ljuskrona av mässing.

År 1700 - 1729 Ändring
Åtgärd	t. 1700(?) Igensattes bågarna mot tornet med plankor målade med storbladig akantus.

År 1741 - 1741 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla, trol. tillverkad av Johan Hernell.
Upphovsman	Johan Hernell (Konstnär)

År 1744 - 1744 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen och altarskranket, målades av Erik Lodström, de förra signerades också.
Upphovsman	E Lodström (Konstnär)

År 1749 - 1749 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Triumfkrucifixet reparerades, troligen målades det också.

År 1759 - 1759 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Inskr. på timglaset (SvK anger 1700-tals slut).

År 1774 - 1774 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Ambo.

År 1804 - 1804 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan göts av Gerhard Horner.
Upphovsman	Gerhard Horner (Klockgjutare)

År 1861 - 1861 Fast inredning - altare
Åtgärd	Årtal målat på altarets baksida (inskr.)

År 1888 - 1888 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Spåntak (furu) lagt på långhus.

År 1889 - 1889 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nummertavla.

År 1891 - 1891 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Tornpanelen på taket utbytt mot spån av ek.

År 1892 - 1892 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Årtal skrivet på altarskåpets baksida (inskr.).

År 1900 - 1929 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Taket bytt.

År 1902 - 1902 Rivning
Åtgärd	Mariaaltaret revs för att ge plats åt en kamin.

År 1913 - 1913 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Altarbrunet konserverades av Pietas.

År 1915 - 1915 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålningar (korfönstren)
Upphovsman	Carl Wilhelm Pettersson (Konstnär)

År 1915 - 1915 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Värmekammare i nordost

År 1915 - 1916 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	En invändig restaurering gjordes då muralmålningarna togs fram av konservator C. W. Pettersson. Altarskåpet restaurerades av C. W. Pettersson, ett par figurer bytte plats. Glasmålningarna kompletterades. Fem ljuskronor skänktes till kyrkan. Dopfunten flyttades från triumfbågen till det nyinrättade dopkapellet vilket inrättades i långhusets SV hörn. Träväggarna mot tornrummen togs bort, en del av dem återanvändes på N tornmurens ursprungliga plats. Nytt golv lades in i hela kyrkan. Ett pannrum inrättades vid sakristian. Centralvärme drogs in. Den romanska kyrkans grund undersöktes. Nya kolonnetter i långhusportalen. Ett nytt fönster togs upp i sakristans N murverk. Predikstolen målades. Orgeln (byggdes 1916 av O. Hammarberg) inrättades i en av tornbågarna som f.ö. förstärktes och försågs med spetsbågar. Ett tegelvalv slogs i NV tillbyggnaden.
Upphovsman	C W Pettersson (Konservator)

År 1915 - 1916 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

En invändig restaurering gjordes då muralmålningarna togs fram av konservator C. W. Pettersson. Altarskåpet restaurerades av C. W. Pettersson, ett par figurer bytte plats. Glasmålningarna kompletterades. Fem ljuskronor skänktes till kyrkan. Dopfunten flyttades från triumfbågen till det nyinrättade dopkapellet vilket inrättades i långhusets SV hörn. Träväggarna mot tornrummen togs bort, en del av dem återanvändes på N tornmurens ursprungliga plats. Nytt golv lades in i hela kyrkan. Ett pannrum inrättades vid sakristian. Centralvärme drogs in. Den romanska kyrkans grund undersöktes. Nya kolonnetter i långhusportalen. Ett nytt fönster togs upp i sakristans N murverk. Predikstolen målades. Orgeln (byggdes 1916 av O. Hammarberg) inrättades i en av tornbågarna som f.ö. förstärktes och försågs med spetsbågar. Ett tegelvalv slogs i NV tillbyggnaden.

Upphovsman

C W Pettersson (Konservator)

År 1957 - 1957 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Kyrkan rengjordes invändigt – väggar, valv och inventarier (bänkar, predikstol, altarskrank, orgel, altarskåp, och glasmålningarna) rengjordes av E. Olsson. Restaurerades triumfkrucifixet.

År 1965 - 1965 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konserverades altarskåpet av E. Olsson.
Upphovsman	E Olsson (Konservator)

År 1966 - 1966 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ny skorsten på sakristian.

År 1974 - 1974 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Altarskåpet och krucifixet konserverades av konservator Marianne Korsman-Ullman.
Upphovsman	Marianne Korsman-Ullman (Konservator)

År 1976 - 1976 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln byggdes om av Andreas Thulesius, Klintehamn.
Upphovsman	Andreas Thulesius (Orgelbyggare)

År 1985 - 1985 Ändring - restaurering

Åtgärd

En omfattande restaurering efter förslag av ing. Lars-Göran Löfström, Riksantikvarieämbetet, genomfördes med AMS’ arbetsplats i Visby som entreprenör då bl.a. taken lades om. Tornet var tidigare klätt med ekspån och långhuset med furuspån, på koret låg tegel. Samtliga beläggningar ersattes med furuspån. Korets gamla skorsten revs. Kyrktuppen, som blåste ned 30 år tidigare återmonterades. Upphängningen av klockan sågs över. Fasaderna foglagades med KC-bruk. Järngallren utanför korfönstren ersattes med pansarglas. Lammet(?) i fasaden fick en kappa av bly.

Upphovsman

Lars-Göran Löfström (Ingenjör)

År 1986 - 1986 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Den lilla nummertavlan konserverades av konservator C H Eliason, Gotlands fornsal.
Upphovsman	C H Eliason (Konservator)

År 1991 - 1992 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering av de medeltida glasmålningarna i Ö korfönstret.

År 1995 - 1995 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

Inre restaurering efter förslag av arkitekt Jan Utas, Visby, med Byggnadshyttan på Gotland som entreprenör: skorstenen på sakristians tak revs och spåntaket reparerades. Portalerna tätades mot drag med lammull. Ytterglas monterades i korfönstret. Avvisarplåtar på långhuset monterades. Väggarna och valven rengjordes, putslagades och kalkades, målningarna konserverades. Stenomfattningarna rengjordes. S pelaren mot tornrummet putsades om. Sakristians ytputs togs ned, underliggande gammal puts lagades och avfärgades. Konservator C. H. Eliason konserverade triumfkrucifixet, altarskåpet, altarskranket, predikstolen, väggskåpet, bänkinredningen, nummertavlan, dopfuntslocket, orgelfasaden och plankväggen i tornet (kanske även timglaset). Ett litet vägg¬skåp i långhusets SÖ hörn rekonstruerades, även Maria-altaret rekonstruerades och bänkarna ändrades med anledning av detta. Ljudanläggning installerades. Golven lades om helt eller delvis. Betonggolv göts i källaren. Uppvärmningssystemet byttes ut. Belysning byttes i kor, långhus och dopkapell. Ett nytt textilskåp. Ett stort antal stenhuggaremärken påträffades, de flesta i koret. Runor funna i sakristian och i koret, skeppsristning i ringkammaren. Medeltida glasfragment 4 st. och sentida glas 1800-tal(?) hittades i korets golv intill N muren. Uppställning av gravhällar under tak på kyrkogården. Upptäcktes en runinskrift ovanför nischen i sakristians N vägg.

Upphovsman

C H Eliason (Konservator)

Jan Utas (Arkitekt)

År 1998 - 1998 Ändring
Åtgärd	Stenkultur AB konserverade ett antal gravvårdar samt fönsteromfattning. Samtliga står uppställda under tak. Beslut av länsstyrelsen om byte av gångmaterial på kyrkogården från grus till kalkstensflis. Dopfuntslocket utlånat till Statens Historiska Museum.

År 1999 - 1999 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Rengöring av triumfkrucifixet av Riksantikvarieämbetet.

GOTLAND ENDRE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, ENDRE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning