Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

GOTLAND LINDE KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, LINDE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

508-12.tif

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
LINDE KYRKA (akt.), LINDE KYRKA (akt.)

1200 - 1250

1225 - 1250

Gotland
Gotland
Gotland
Linde
Linde församling
Visby stift
Linde kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2004

Linde kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Linde församling, och används fortfarande för detta ändamål.

Kyrkans äldsta del är koret med absiden, vilka uppfördes under 1100-talets senare del. Långhuset kom till under 1200-talets första hälft, och det romanska kyrkobygget avslutades omkring mitten av samma århundrade genom bygget av tornet.

Kyrkan har förutom att taken belagts med tegel och fönstren förstorats på 1800-talet undergått ett fåtal utvändiga förändringar sedan byggnadstiden.

Senaste utvändiga restaurering
Den senaste utvändiga restaureringen utfördes 1973-75 då t...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Ristningar (skepp, ornament, m.m.) i putsen i ringkammaren.
År 1150 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning
En stavkyrka fanns troligen på platsen (plankor i portarna kan vara återanvända från denna träkyrka). Dopfuntsbas (nedre delen av en cuppa) av ”Hegvald” (SvK anger ”Hegvaldr” och ”från omkr 1200”), samt en 1100-talsdopfuntsfot (enligt SvK från ”1100-talets senare del” och tillskriven ”Semi-Byzantios”). Dopfuntscuppa, tillskriven ”Semi-Byzantios”, nu i Gotlands fornsal.
År 1170 - 1199 Nybyggnad - Korparti
Koret med absiden byggdes (SvK anger ”omkr. 1200”). Triumfkrucifixet (nu i SHM).
År 1180 - 1250 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Rundbågeportaler, fyra stycken. Från byggnadstiden, korportalen är dock ombyggd under medeltiden
År 1180 - 1220 Nybyggnad - Korparti
Kor med absid
År 1200 - 1200 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
omkring 1200. Triumfkrucifix, nu i SHM.
År 1200 - 1250 Nybyggnad
ca 1200 - 1250. Långhuset byggdes.
År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
Väggskåpet i koret.
År 1225 - 1250 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus
År 1230 - 1270 Nybyggnad - Torn
Torn
År 1240 - 1259 Nybyggnad - Torn
Tornet byggdes.
År 1251 - 1251 Arkitekturbunden utsmyckning
Årtal i nu försvunnen inskrift på N långhusportalens portblad.
År 1270 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning
S:t Olofsbild, nu i SHM
År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i långhus och ringkammare
År 1300 - 1399 Ändring - ombyggnad, interiör
Kyrkan moderniserades i gotisk stil
År 1300 - 1329 Arkitekturbunden utsmyckning
Madonnabild, nu i SHM.
År 1300 - 1399 Ändring - ombyggnad
Den romanska kyrkan moderniserades i gotisk stil genom vidgning av triumfbågen och ett nytt, spetsbågigt masverksfönster i öster i absiden. Möjligen förhöjdes samt förstorades absiden åt Ö (genom förtjockning av väggen). Även korportalen och tribunbågen förändrades troligen vid detta tillfälle. Apostlabilder samt ornamentala målningar i interiören av ”Egypticusverkstadens” målare. Offerstock, krucifixpiedistal(?), nu i SHM. Retabel, delvis återanvänt i minnestavla i SHM.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i långhus och ringkammare

Passionsmästaren (Konstnär)

År 1450 - 1500 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
omkring 1450- 1500. Målningar av ”Passionsmästaren” i långhuset.
År 1521 - 1521 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåp
År 1521 - 1521 Arkitekturbunden utsmyckning
Altarskåpet.
År 1600 - 1699 Fast inredning - läktare
1600-tal? Läktare i ringkammaren och långhusets V del.
År 1639 - 1639 Ändring
Årtal i putsen på tornets sydsida, sannolikt tidpunkten för en utvändig putsning av kyrkan. Lilla klockan, gjuten av Anton Wise i Lübeck..

Anton Wise (Klockgjutare)

År 1650 - 1700 Fast inredning - predikstol
omkring 1650-1700 Predikstolen.
År 1670 - 1700 Fast inredning - predikstol
Predikstol
År 1670 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar (valvdiagonaler m.m.)
År 1700 - 1799 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredning
År 1700 - 1700 Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades.
År 1710 - 1710 Arkitekturbunden utsmyckning
Minnestavla (med återanvända delar från ett 1300-talsretabel) bekostad av Anders Duckarve och hans hustru Elsa, nu i SHM.
År 1723 - 1723 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet renoverades.
År 1736 - 1736 Underhåll - exteriör
Ett tegeltak (sannolikt på koret) reparerades.
År 1740 - 1740 Fast inredning - bänkinredning
Tio nya bänkar i ”rummet under tornet”.
År 1742 - 1742 Fast inredning - skrank
Ett sakristiskrank byggdes.
År 1744 - 1744 Underhåll - exteriör
Korets tegeltak reparerades och gavlarna putsades av murarmästare Matz Blaesing.

Matz Blaesing (Hantverkare - Murare - Murarmästare)

År 1746 - 1746 Underhåll - takomläggning
Långhustakets S takfall lades om med nya bräder.
År 1749 - 1749 Fast inredning - bänkinredning
Bekännelsepall.
År 1750 - 1750 Underhåll - takomläggning
Brädtaket på koret (=absiden?) lades om.
År 1754 - 1754 Arkitekturbunden utsmyckning
Timglas.
År 1755 - 1755 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Predikstolstrappans barriär, dopfunten och 15 bänkar målades av ”Nils Målare” (Nils Salin).

Nils Målare (Konstnär)

År 1762 - 1762 Ändring - ombyggnad
Tornhuven byggdes om av tornbyggare Johan Mårtensson Suderbys, Gothem.

Johan Mårtensson (Tornresare)

År 1768 - 1793 Underhåll - exteriör
1768 Takreparation. 1773 Takreparation. 1779-80 Takreparation. 1793 Takreparation.
År 1774 - 1774 Ändring - ombyggnad, golv
Golven i kyrkorummet belades med kalkstensflis från Öland.
År 1852 - 1852 Ändring
Långhusets faltak byttes ut mot tegel och korets tegeltak förnyades. Långhusets tre fönster kom till med snickerier av sergeant Dahlby. Även korets N fönster kom till. Kolonnetter av trä sattes in i ljudgluggarna. Målningarna i interiören kalkades över. Predikstolen målades (troligen) med ”snusbrun” färg.
År 1853 - 1853 Ändring - ombyggnad, takstol
Korets takstol byggdes om.
År 1854 - 1854 Arkitekturbunden utsmyckning
Nummertavla.
År 1857 - 1857 Ändring
Ett ”orgelmelodium” anskaffades.
År 1862 - 1862 Ändring - ombyggnad
Stengolven i kyrkorummet byttes ut mot brädgolv. Sannolikt ändrades bänkinredningen vid detta tillfälle så att en mittrad togs bort och övriga rader breddades (förslag i kyrkorådsprotokoll 1861).
År 1863 - 1863 Underhåll
Tornhuven reparerades av byggmästare H. Tellström, Fardhem.

Hans Tellström (Byggmästare)

År 1873 - 1873 Arkitekturbunden utsmyckning
Två ljuskronor av mässing.
År 1885 - 1885 Arkitekturbunden utsmyckning
Madonna- och S:t Olofsbilderna samt triumfkrucifixet från omkr. 1200 lämnades till SHM.
År 1901 - 1901 Fast inredning - orgel
Orgel från Åkerman & Lunds Orgelfabrik, Stockholm, ersatte ”orgelmelodiet”.

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB, (Orgelbyggeri)

År 1901 - 1902 Arkitekturbunden utsmyckning
1901 Ljuskrona av målad järnplåt. 1902 Ljuskrona av målad järnplåt.
År 1906 - 1906 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering efter förslag av byggmästare Nils Pettersson, Visby: Konservator C. W. Pettersson, Stocksund.  De medeltida kalkmålningarna togs fram och kompletterades.  Kalkmålningarna från 1600-talet avlägsnades eller förändrades.  Kamin i långhusets NÖ hörn.  Nytt altarskrank.  Nytt sakristiskrank.  Läktaren samt en korbänk togs sannolikt bort vid detta tillfälle.  Den invändiga igensättningen av den N långhusportalen avlägsnades.  Nytt dörrblad i tornportalen.

C W Pettersson (Konservator)

Nils Pettersson (Byggmästare)

År 1910 - 1910 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet renoverades av konservator C. W. Pettersson, Stocksund.

C W Pettersson (Konservator)

År 1915 - 1915 Ändring - ombyggnad
Tornhuven byggdes om av R. Lydahl och N. Pettersson.

N Pettersson (Okänd)

R Lydahl (Konservator)

År 1923 - 1923 Ändring
Träkolonnetterna i ljusgluggarna ersattes med nya kalkstenskolonnetter med tillhörande baser och kapitäl.
År 1929 - 1929 Specifika inventarier - kyrkklocka
Stora klockan, gjuten av K G M Bergholtz, Stockholm.

K G M Bergholtz (Klockgjuteri)

År 1930 - 1930 Arkitekturbunden utsmyckning
Kopia av triumfkrucifixet från omkr. 1200 tillverkades och målades av konservator Anton Hellström, Stockholm.

Anton Hellström (Konservator)

År 1937 - 1937 Arkitekturbunden utsmyckning
En ljuskrona av mässing.
År 1951 - 1952 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering efter förslag av arkitekt Karl Erik Hjalmarsson, Stockholm. Konservator Gösta Lindström, Stockholm:  Nytt elektriskt uppvärmningssystem och belysning.  Nya trägolv i hela kyrkorummet.  Väggar och valv rengjordes.  Altarskåpet renoverades.  Ursprunglig färg på predikstol och bänkar togs fram.  Det medeltida väggskåpet renoverades.  Arkeologisk undersökning i koret och långhuset.

Gösta Lindström (Konservator)

Karl Erik Hjalmarsson (Arkitekt)

År 1971 - 1971 Specifika inventarier - altarskåp
Konservering av altarskåpet av konservator Erik Olsson, Sanda

Erik Olsson (Konservator)

År 1973 - 1975 Ändring - restaurering, exteriör
Utvändig restaurering (GK anger ”1973-74”) efter förslag av ingenjör Ingmar Holmström och arkitekt Gunnar Jonsson, Restaureringsteknik AB, Stockholm. Konstruktör ingenjör Eduard Troelsgård, Köpenhamn. Arbetena utfördes av Arbetsmarknadsstyrelsens byggnadskontor i Visby under ledning av verkmästare David Simander:  Helt ny tornhuv med nykonstruerad stomme.  Omläggning av samtliga tegeltak med användande av det gamla takteglet. Nytt faltak på absiden.  Putsning och kalkavfärgning av fasaderna.  Ringkammarens svampangripna trägolv byttes mot kalksten.  Brandsektionering (ståldörrar etc.) av vindarna,

Eduard Troelsgård (Ingenjör)

Gunnar Jonsson (Arkitekt)

Ingmar Holmström (Ingenjör)

År 1980 - 1980 Teknisk installation - el
Samtliga fem ljuskronor renoverades och elektrifierades.