Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	MÄSTERBY KYRKA (akt.), MÄSTERBY KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1180 - 1220 1199 - 1199 1200 - 1200 1790 - 1791
Län	Gotland
Kommun	Gotland
Landskap	Gotland
Socken	Mästerby
Församling	Sanda, Västergarn och Mästerby församling
Stift	Visby stift
Adress	Mästerby kyrka 1
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2009 Mästerby kyrka är med undantag för sakristian, som kom till 1790, i sin helhet uppförd under medeltiden. Absidkoret och långhuset uppfördes omkring år 1200 medan tornet byggdes i mitten av samma århundrade. Huvudingången förlades då till tornet och den gamla ingången, långhusets sydportal, flyttades till långhusets norra sida. I mitten av 1300-talet höjdes långhusets murar och valv slogs över både kor och långhus. Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör. Vid en restaurering 1862 belades taken med spån, nya fönsteröppningar togs upp och långhusportalen murades igen. Tornet reparerades 1887 efter... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2009

Mästerby kyrka är med undantag för sakristian, som kom till 1790, i sin helhet uppförd under medeltiden. Absidkoret och långhuset uppfördes omkring år 1200 medan tornet byggdes i mitten av samma århundrade. Huvudingången förlades då till tornet och den gamla ingången, långhusets sydportal, flyttades till långhusets norra sida. I mitten av 1300-talet höjdes långhusets murar och valv slogs över både kor och långhus.

Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör. Vid en restaurering 1862 belades taken med spån, nya fönsteröppningar togs upp och långhusportalen murades igen.
Tornet reparerades 1887 efter...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Medeltida(?) Skin. Kista.

År 1150 - 1200 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt
Upphovsman	Byzantios (Konstnär - Bildhuggare)

År 1170 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt tillskriven anonymmästaren ”Byzantios” (SvK anger o. 1160 ”eller något senare”).
Upphovsman	Byzantios (Konstnär)

År 1180 - 1220 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor med absid

År 1180 - 1220 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Långhusportal, ursprungligen sydportal, flyttad samtidigt med uppförandet av tornet till långhusets nordsida

År 1180 - 1220 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Väggmålningar i absiden

År 1180 - 1220 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Kor med absid

År 1199 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	Årtal enligt Strelow, Taxuslistan anger ett ofullständigt årtal som börjar på 12.

År 1200 - 1200 Nybyggnad
Åtgärd	omkring 1200. Kyrka bestående av absidkor och långhus. Huvudentrén var belägen på långhusets S sida ungefär där det V fönstret idag är beläget (SvK anger 1199). Muralmålningar bl.a. i form av tronande Madonna, Kristus som pantokrator med bifigurer, sakramentsskåpets inramning, dekor kring Ö fönstret (GKM anger o. 1200 eller något senare).

År 1200 - 1229 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Triumfkrucifix (SvK anger 1199).

År 1230 - 1270 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	Tornets rundbågiga perspektivportal, kyrkans huvudingång

År 1230 - 1270 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Torn

År 1240 - 1259 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet. Då tornets bottenvåning var avsett att bli en del av kyrkorummet förlades huvudentrén till tornets S sida. Den gamla huvudportalen på långhusets S sida flyttades till långhusets N sida (SvK förlägger tornets uppförande, korets välvning och den S långhusportalens flyttning till o. 1240).

År 1300 - 1399 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	1300-tal(?) Muralmålningar i långhusvalven (SvK anger 1400-talets förra hälft).

År 1340 - 1359 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Höjdes långhusets murar, långhus och koret välvdes (detta sker enl. SvK trol. i slutet av 1300-talet med undantag av välvningen – långhuset omkr. 1350 och koret på 1200-talet).

År 1350 - 1400 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålning i långhuset

År 1350 - 1400 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Valvdekor i långhuset

År 1370 - 1399 Fast inredning - glasmålning
Åtgärd	Glasmålning i långhusets S fasad.

År 1372 - 1372 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll över kyrkoherden Petrus.

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målningar på triumfbågsmuren och i långhuset
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Muralmålningar – passionsfris i långhuset av passionsmästaren (SvK anger ”troligen 1510-30”, GKM daterar inte målningarna), S Kristoffer av passionsmästaren (GKM anger 1633, möjligen original av passionsmästaren, SvK anger 1430-50), fyrpassfris i långhuset samt kvadermålning i triumfbågen (SvK anger 1400-talets förra hälft), yttersta domen ovan triumfbågen av passionsmästaren (SvK anger 1400-talets förra hälft och troligen sent 1300-tal!).
Upphovsman	Passionsmästaren (Konstnär)

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör

Åtgärd

Muralmålningar – passionsfris i långhuset av passionsmästaren (SvK anger ”troligen 1510-30”, GKM daterar inte målningarna), S Kristoffer av passionsmästaren (GKM anger 1633, möjligen original av passionsmästaren, SvK anger 1430-50), fyrpassfris i långhuset samt kvadermålning i triumfbågen (SvK anger 1400-talets förra hälft), yttersta domen ovan triumfbågen av passionsmästaren (SvK anger 1400-talets förra hälft och troligen sent 1300-tal!).

Upphovsman

Passionsmästaren (Konstnär)

År 1500 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Målningarna i långhusvalven restaurerades (GK anger att de sannolikt målades på 1300-talet och påbättrades senare).

År 1501 - 1501 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Gravhäll över kyrkoherde Herr Sigfrid.

År 1550 - 1600 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Väggmålningar i koret

År 1570 - 1599 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Muralmålningar i koret i form av rankor, blommor och basunblåsande änglar i koret (GK anger sannolikt sent 1500-tal, GKM anger 1550-70). GKS anger att alla målningarna renoverades/kompletterades på 1500- och 1600-talen.

År 1600 - 1699 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Väggmålningar i långhuset

År 1600 - 1600 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	omkring 1600. Muralmålning i form av David med slungan (GKM förlägger målningen till 1633), GKS förlägger alla målningarna i långhuset till o. 1600 med smärre undantag.

År 1600 - 1699 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning.

År 1600 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Muralmålning i den S portalens smyg, målades triumfbåge liksom övriga valvbågar i kyrkorummet i rödbrunt.

År 1633 - 1633 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	Årtal på bänklucka. Muralmålningar i form av Syndafallet (självdaterande inskrift), Kristus som världsdomaren restaurerades.

År 1683 - 1684 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ett par fattigskålar.

År 1688 - 1688 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppats i sandsten

År 1688 - 1688 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Årtal på bänklucka.

År 1688 - 1688 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats.

År 1700 - 1750 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol

År 1700 - 1799 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Triumfkrucifixets baksida målades. Predikstol (SvK anger förra hälften av århundradet samt at baldakinen möjligen är nyare). Dopfuntslock. Akantusslingor under passionsfrisen på långhusets N vägg.

År 1745 - 1745 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Tjärades tornhuven.

År 1747 - 1747 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Åtgärd	Fattigbössa (nu på GF).

År 1758 - 1758 Underhåll - fönster
Åtgärd	Lagades fönstren.

År 1759 - 1759 Underhåll
Åtgärd	”Kyrktornet botas”.

År 1760 - 1760 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Betaldes för ”ett nytt fönster upp i koret”.

År 1761 - 1761 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Utbetalning för ”Beslag på dörrarna å läcktaren”. Läktaren målades.

År 1764 - 1764 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Betaldes för ”beslag till nya bänkarne.”

År 1771 - 1771 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Utbetalning för fönsterbågar och glas.

År 1774 - 1774 Ändring
Åtgärd	Köptes ”Trä till kyrkans Byggnad” (tak?).

År 1781 - 1781 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Fönsterkarmarnas inmurning.

År 1786 - 1787 Underhåll - fönster
Åtgärd	Utbetalning för ”Fönstrens lagning”.

År 1787 - 1788 Ändring
Åtgärd	Betaldes för kalksten till ny sakristan.

År 1788 - 1789 Ändring
Åtgärd	Utbetalning till målaren ”Gust Häller för bänkarnas målade” och till ett nytt fönster bakom altaret.
Upphovsman	Gust Häller (Konstnär)

År 1789 - 1790 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Betaldes ”Kyrkovakt Myra för kyrkans vitlimning”.

År 1790 - 1790 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia

År 1790 - 1790 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristian (BH anger 1890).

År 1790 - 1791 Nybyggnad
Åtgärd	Utbetalning för kalk, dörr- och fönsterkarmar, spik m.m. för sakristibygget och tornets smörjande.

År 1798 - 1799 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Betaldes för ”Murning kring kyrkan”.

År 1803 - 1812 Underhåll
Åtgärd	1803-04 Reparerades kyrkan. 1806-07 Sakristians golv lades om. 1807-08 Fönstren reparerades. 1811-12 Fönsterlagning.

År 1836 - 1836 Underhåll
Åtgärd	Sakristigolvet och kyrktaket reparerades.

År 1839 - 1839 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Tornet byggdes om av tornbyggare Jonas Nyman, Lillambos, Väte.
Upphovsman	Jonas Nyman (Tornresare)

År 1858 - 1858 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Ristning gjordes av prosten Klingvall.

År 1859 - 1859 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Förändrades läktaren.

År 1862 - 1862 Ändring - restaurering

Åtgärd

Genomfördes en restaurering, ett kompromissförslag omarbetat efter byggmästare Lindqvists förslag (originalförslaget innebar att koret skulle rivas och byggas upp på nytt). Förmodligen var det Lindqvist som genomförde arbetet. Belades taken med kluvna stickspån, de gamla bräderna återanvändes som underklädnad. Inre delen av dörren på N muren tillmuras. Kyrkan vattrives invändigt och vitlimmas. Huggna stenar rengörs och övermålas med oljefärg. Korbänken tas bort. Läktaren utvidgas så att framsidan blir halvrund (för orgel och sångare). Bänkar under läktaren. Altardisken görs halvrund. Kyrkdörrarna lägre så att plats beredes för fönsterglas ovan. Dragstag genom långhusets mur? Upptogs nya fönsteröppningar, en i koret och två i långhuset (GK anger 1860-tal).

År 1863 - 1863 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Skänktes 2 mässingskronor.

År 1864 - 1864 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Uppger Säve att dopfunten är målad i ”spenatgrönt”.

År 1866 - 1866 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

Uppger Brunius att långhusets fönster hade bågar och karmar av trä, samt fyrkantiga rutor av glas. Samt att kyrkan helt nyligen undergått en större reparation då nya trappsteg framför tornets portal lades, istället för den sten för ”slipning av stenredskap”. De gamla dörrbladen i tornets och korets portaler med medeltida smide såldes på auktion, portalerna har istället försetts med nya dörrblad ”hvilka äro passande för ett magasin”. Fasaderna kalkades, stod tidigare okalkade(?). Tornportalens kolonner samt bas saknades. Träkolonnetter i ljudgluggarna. Låg ett dopfuntsfundament utanför tornet vid S sidan.

År 1871 - 1871 Fast inredning - orgel

Åtgärd

Orgeln (byggdes 1860 av Frans Andersson, Stockholm, stod i okänd Stockholms kyrka) uppsattes av Åkerman & Lund Stockholm.

Upphovsman

Frans Andersson (Orgelbyggare)

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB, (Orgelbyggeri)

År 1881 - 1882 Underhåll - interiör
Åtgärd	”Arbete på bänkar och golv i kyrkan.”

År 1885 - 1885 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Göts klockan om av Johan A. Beckman & Co, Stockholm.
Upphovsman	Johan A. Beckman & Co (Klockgjutare)

År 1886 - 1886 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockan göts om.

År 1887 - 1887 Åsknedslag
Åtgärd	Tornet reparerades efter att ha ramponerats av ett åsknedslag den 21 juni.

År 1888 - 1888 Underhåll
Åtgärd	Cementerades sockeln, kyrkan målades om invändigt och försågs ”med brädgolv i koret i stora fula ojämna stenhällar.” Stenfoten reparerades. ”Färgaker (saker?) till målning av kyrkans inre.”

År 1889 - 1889 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal på spirstocken.

År 1891 - 1891 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

Hängde triumfkrucifixet ovan triumfbågen. Betraktelser från fotografier: tydliga svampangrepp på N långhusfasaden. En kolonnett saknas i tornportalen. Fönsterbågarna är mörkmålade. Ankarslut synligt i fasaden. Sten utbytt i hörnkedjor, sockeln är nyss omfogad. Samtliga ytor är vitmålade förutom absidens hjälmvalv, valven har målningar i form av kvadrar, bänkkvarteren är ljus målade. Kajhustornet sitter ovanför triumfbågen.

År 1894 - 1894 Ändring
Åtgärd	Inköptes ”2 kolonner med baser”.

År 1898 - 1898 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal på tornkonstruktionen.

År 1903 - 1903 Brand
Åtgärd	Belades taken med sågade spån (efter en brand). Muralmålningarna (ej då framtagna) skadades av vattnet som användes till släckningsarbetet. Tornspirans täckning lades om.

År 1910 - 1910 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Stod fasaderna oputsade. Betraktelser från fotografier: spåntaket förefaller nyomlagt. Skorsten på långhusets tak. Kolonnett isatt i tornets S portal. Trädörrarna verkar vara ommålade. Det runda korfönstret saknar glas som är blyinfattade. Gjutjärnskamin med friliggande rör i NÖ hörnets långhus. Kraftiga fuktskador i långhusets V valvets S svickel.

År 1915 - 1915 Underhåll
Åtgärd	Betaldes för bjälklag och golv i tornet.

År 1920 - 1929 Ändring
Åtgärd	Putsades troligen kyrkan; tornet spritputsades och avfärga det grått, och på långhus, kor och absid avfärgades direkt på stenen samt sakristians fasader avfärgades på befintlig slätputs.

År 1922 - 1922 Ändring - restaurering

Åtgärd

Omfattande efter förslag av arkitekt Anders Roland restaurering där artisten Pettersson, arkitekten. Anders Roland och målaren Svensson betaldes.  Muralmålningar togs fram och restaurerades av C. W. Pettersson (absidens målningar var aldrig överkalkade), den rödbruna färgen som var målat på triumfbåge och andra bågar avlägsnades. Skepps- och runristningar hittades i putsen.  Ny kamin med rökröret inbilat i N långhusväggen.  Triumfkrucifixet hängdes åter i triumfbågen.  Sökte återföra bänkinredningen till dess 1600-tals tillstånd, tidigare var de målade i ljus färg. Bänkarna gjordes mer bekväma, målningarna togs fram(?), två lager färg togs bort ett blått och ett ”smutsgulbrunt”. Enl. en tidningsartikel blev ”bänkarna begåvade med färg liknande den (…) befintliga bruna färgen från 1600-talet”.  En medeltida sittbänk(?) av sten längs långhusets väggar bortkilades – stenarna tillvaratogs och förvars i kyrkan. Ett runstensfragment hittades under golvet.  Lades taken om(?).  Långhusets ursprungliga golv hittades – kalkbruk.  Begynnande fukt på långhusets S vägg (fuktsvampar och utkristalliserade kalksalter) som följd av att fyllningen mellan golvbjälkarna genomdränkts med vatten.  Enligt förslaget skulle också predikstolens färg tas fram. Fönstren skulle förses med nya glas med blyspröjs¬/nya träbågar, ny kalkstenspost i lång¬husets SÖ fönster. Dörrarna skulle målas ut- och invändigt (tjäras utvändigt om de kunde av¬lutas). Väggar och tak i sakristian kalkfärgas, fönster olje¬målas. Matta innanför altar¬ringen. Avfärga tor¬nets fasader och tjärstryka spåntaket.

Upphovsman

Anders Roland (Arkitekt)

C W Pettersson (Konservator)

År 1926 - 1926 Ändring - restaurering
Åtgärd	Gjordes en utbetalning för C. Curman ”för restaurering av absiden”.
Upphovsman	Carl Curman (Okänd)

År 1927 - 1927 Underhåll
Åtgärd	Plåtslageriarbeten, takrännor m.m.

År 1928 - 1928 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Betraktelser från fotografier: ny skorsten på långhustaket. Långhusets fönsterbågar är ljusmålade. Blyinfattade fönster i korets runda fönster.

År 1934 - 1934 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal på tornkonstruktionen, samt texten P. Nilsson Byggmästare.

År 1935 - 1935 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Betraktelser från fotografier: tornfasaderna är spritputsade och övriga fasader har synliga stenytor.

År 1956 - 1956 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Årtal målat på tornkonstruktionen.

År 1984 - 1984 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln renoverades av J. Künkels Orgelverkstad AB, Lund.
Upphovsman	J. Künkels Orgelverkstad AB (Orgelbyggeri)

År 1989 - 1989 Ändring - restaurering, exteriör

Åtgärd

Yttre restaurering efter förslag av Per-Anders Johansson, Riksantikvarieämbetets vårdenhet. Rötskadat virke i tornhuven byttes, panelen lades om. Dendrokronologisk undersökning gjordes på virke i tornet. Spåntaken lades om, delar av korets takstolar lagades, rötskadat virke i takutsprången byttes. Hängrännor av trä på långhus, kor och sakristia. Dränering. Klockdäcket reparerades och belades med papp. Skorstenen demonterades. Åskledare. Ljudgluggarnas kolonnetter reparerades, justerades, 2 st. mot V byttes. Solbänkarna belades med falar. Fasaderna rengjordes, putslagades och avfärgades. Sakristians fasader spacklades med stenmjöl och kalk. Naturstensytor reparerades. Fönsterbågarna målades.

Upphovsman

Per-Anders Johansson (Okänd)

År 1992 - 1992 Återinvigning

Åtgärd

Återinvigdes kyrkan efter en inre restaurering.  Väggar och valv rengjordes med undantag av Mariabilden i nischen (H. Norrby och K. Söderdahl). Muralmålning från 1400-talet i tornrummet togs fram.  Nytt värmesystem. Nytt elskåp ritat av J. Utas  Trägolven lagades och lackades respektive oljades. Betonggolvet i absiden lagades (fanns redan när 1922-års restaurerings förslag skrevs).  Trappan vid huvudentrén kläddes in med trä och försågs med lysramper. Belysningen kompletterades (belysning infälldes i läktarens bjälklag). Ljuskronorna rengjordes.  Fönsterbågar rengjordes och målades.  Sakristian iordninggjordes, väggarna avfärgades och taket målades.  Den igenbommade trappan till läktaren avlägsnades, en större öppning togs upp vid den andra trappuppgången och trappräcket förlängdes. Golvbräder på läktaren byttes och taket under läktaren målades.  Krucifixet rengjordes och konserverades. Bänkarnas insida målades. Putslagning vid dopfunt. Nummertavlan flyttades från triumfbågens N vederlag och monterades på en fot ritad av arkitekt Jan Utas, utfördes av lokal hantverkare. Predikstolens trappa målades.

År Okänt - 1785 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Taken reparerades före 1785.

GOTLAND MÄSTERBY KYRKOGÅRDEN 1:1 - husnr 1, MÄSTERBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning