Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

TIERP TOLFTA 1:1 - husnr 1, TOLFTA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Tolfta kyrka mot altaret.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
TOLFTA KYRKA (akt.), TOLFTA KYRKA (akt.)

1300 - 1349

1300 - 1329

Uppsala
Tierp
Uppland
Tolfta
Tolfta församling
Uppsala stift
Ersta 117

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik

Inventeringsår 2007

Tolfta kyrka än medeltida salkyrka med sakristia i norr, uppförd i gråsten med gavelspetsar samt fönster- och portomfattningar av tegel. Kyrkan är uppförd i början av 1300-talet. I söder ligger vapenhuset som uppfördes i slutet av 1400-talet. Kyrktaket fick sin form efter en eldsvåda år 1802 då det medeltida taket med tillhörande takryttare gick förlorat. Kyrkans äldre utseende är känt, bl.a. genom en teckning av Olof Grau från 1748. Där ses takryttaren med en hög spetsig spira. Kyrkan har stora rundbågiga fönsteröppningar med gjutjärnsfönster tillkomna i slutet av 1800-talet.

År 1300 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor och sakristia
År 1300 - 1349 Nybyggnad - Korparti
År 1300 - 1349 Nybyggnad - Sakristia
År 1300 - 1329 Nybyggnad
Tolfta kyrka uppfördes under folkungatiden som en salkyrka i gråsten med ett rektangulärt långhus och en sakristia i norr.
År 1450 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
År 1470 - 1499 Ändring - ombyggnad
Ett vapenhus byggdes på kyrkans södra sida. Invändigt försågs kyrkan med tegelvalv.
År 1500 - 1500 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Ca 1500, Kyrkans inre smyckades med kalkmålningar. Målningarna attribueras till Tierpsskolan.
År 1683 - 1683 Äldre kulturhistorisk inventering
Johan Hadorph avtecknade kyrkan. Mitt på taket finns en stor och hög takryttare med en spetsig spira som avslutas uppåt av ett kors.
År 1708 - 1708 Fast inredning - predikstol
Kyrkan erhöll sin nuvarande predikstol.
År 1727 - 1739 Specifika inventarier - kyrkklocka
Klockorna i klockstapeln gjuts dels 1727, storklockan och lillklockan, samt 1739, mellanklockan.
År 1736 - 1737 Ändring
Kyrkans fasader rappades och vitlimmades.
År 1748 - 1748 Äldre kulturhistorisk inventering
En teckning av kyrkan gjordes av Olof Grau. På bilden syns takryttaren och även två stigluckor i kyrkogårdsmuren samt klockstapeln
År 1802 - 1802 Brand
Kyrkan skadades i en eldsvåda då takryttaren och hela taket brann av. Vid återuppbyggandet fick taket sin nuvarande brutna form. Takryttarens flöjel med kyrktupp flyttades till vapenhustaket. Väggmålningarna från ca 1500 kalkades över, men inte valvmålningarna.
År 1850 - 1859 Fast inredning - altare
En altarprydnad uppsattes, vilken hade köpts från Västlands kyrka.
År 1870 - 1870 Ändring
Ett nytt orgelverk införskaffades. Den gamla slutna bänkinredningen utbyttes mot nya öppna, ekådrade bänkar.
År 1880 - 1889 Arkitekturbunden utsmyckning
De medeltida väggmålningarna knackades fram. Målningsresterna kalkerades och överputsades igen, varefter nya målningar med kalkeringarna som förebild utfördes av konstnären B. Hedlund.

B Hedlund (Konstnär)

År 1926 - 1926 Fast inredning - orgel, orgelverk
Kyrkans nuvarande orgelverk inköptes. Det är tillverkat av H Nordfors i Lidköping.

Herman Nordfors & Co (Orgelbyggare)

År 1947 - 1947 Ändring - restaurering, interiör
Invändig restaurering. En ny sluten bänkinredning tillverkades och ersatte bänkarna från 1870. Elektrisk värme och belysning installerades. Kalkmålningarna rengjordes och konserverades av konservator Alfred Nilsson. Det gamla triumfkrucifixet hängdes i triumfbågen med ett rekonstruerat kors. Ett nytt altarskåp tillverkades av konstnären Ryno Frieberg. Skåpet är betydligt lägre än den gamla altaruppsatsen, eftersom man ville låta det medeltida korfönstret komma mer till sin rätt. Samtidigt gjordes en ny altarring. Predikstolen återfick sin gråvita marmorering.

Alfred Nilsson (Konservator)

Ryno Frieberg (Konstnär)

År 1952 - 1952 Ändring
Byggnadsstyrelsen lämnade tillstånd till vattrivning och avfärgning av fasader på kyrkan samt utvändig målning av fönster, portar och gavelavtäckningar.
År 1973 - 1973 Ändring
Renovering utfördes enligt beskrivning av Sven Jonssons arkitektkontor i Uppsala. Ytterväggarna omputsades med KC-bruk och målades med kalkfärg. Taket lades om med ny galvaniserad plåt som målades. Nya fönsterbleck utfördes av koppar. En stor källare grävdes ut under sakristian. In- och utvändig målning av fönster. I samband med fasadrenoveringen gjordes en murverksdokumentation. Schaktningsövervakning och dokumentation utfördes när källaren under sakristian byggdes.
År 1977 - 1977 Ändring
Raä lämnade tillstånd till höjning av läktarbarriären i kyrkan. En utredning angående fuktskador i putsen i kyrkans östra del utfördes av Bjerking AB.
År 1979 - 1979 Ändring
Inventering av kyrkans inventarier genomfördes. Raä lämnade tillstånd för konservator Alf Hedman att åtgärda fuktskador i putsen i kyrkan.
År 1986 - 1986 Underhåll - interiör
Omläggning av golvet i koret pga. sättningsskador. I samband med det installerades nya el-radiatorer i koret. Ommålning av altarring och tak under läktare utfördes.
År 1991 - 1991 Fast inredning - bänkinredning
Raä lämnade tillstånd till borttagande av två bänkar under läktaren.
År 1992 - 1993 Konservatorsarbeten
Rengöring och konservering av vägg- och valvmålningar utfördes av konservator Rune Hammarling, Örbyhus.

Rune Hammarling (Konservator)

År 1998 - 1998 Ändring - ombyggnad, fönster
Utvändigt skyddsfönster sattes framför korfönstret.
År 2007 - 2007 Underhåll - fönster
Utvändig ommålning av fönster utfördes i april.