UPPSALA TUNA 10:1 - husnr 1, TUNA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
Byggnadspresentation | |
---|---|
TUNA KYRKA (akt.), TUNA KYRKA (akt.) | |
1270 - 1299 1270 - 1299 1300 - 1499 1300 - 1350 |
|
Uppsala | |
Uppsala | |
Uppland | |
Tuna | |
Tuna församling | |
Uppsala stift | |
Tuna 61 | |
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
Historik |
---|
Inventeringsår Ej registrerat Vid slutet av 1200-talet hade domkyrkobygget i Uppsala nätt och jämt inletts, och tegel var fortfarande ett nytt och dyrbart material. Då byggdes kyrkan i Tuna i tegel, som en stor och påkostad sockenkyrka. Bygden måste alltså ha varit rik. Ingången var i väster, vilket var ovanligt, och i öster fanns ett tidstypiskt tredelat fönster. Vapenhuset byggdes troligen under första hälften av 1300-talet, vilket är ovanligt tidigt. Under 1300-1400-talen tillkom sakristian, men framför allt ersatte man ett klöverbladsvalv i trä med resliga ribbvalv av tegel, som därefter kalkmålades i Tierpsskolans stil. Triumfbågen betonades, så att den kom... |
År 1270 - 1299 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Långhus, kor och vapenhus |
År 1270 - 1299 Nybyggnad - Korparti |
---|
År 1270 - 1299 Nybyggnad - Vapenhus |
---|
År 1270 - 1299 Nybyggnad | |
---|---|
Tuna kyrka byggs, antagligen återanvänds gråsten från en äldre kyrka på platsen. Kyrkan är stort tilltagen. Långhuset får ett anmärkningsvärt högt klöverbladsvalv i trä. |
År 1300 - 1499 Nybyggnad | |
---|---|
Vapenhus och sakristia byggs till. Troligen har det funnits en mindre sakristia förut. |
År 1300 - 1350 Nybyggnad | |
---|---|
Vapenhuset byggs. |
År 1350 - 1499 Nybyggnad - Sakristia | |
---|---|
År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
---|---|
Över långhuset slås tre valv i tegel, med platta ribbor. Ett större stjärnvalv mellan två kryssvalv. Koret skiljs av med en markerad triumfbåge. |
År 1450 - 1475 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
---|---|
Valv och väggar målas i Tierpsskolans stil. Figurmålningar dominerar i de två östra valven. Kyrkvalven dekoreras som en lövsal. |
År 1663 - 1663 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Den första orgeln invigs. Den står på en läktare över sakristiedörren. I väster finns en läktare för åhörare. |
År 1676 - 1676 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstol och altartavla i barock köps in. Predikstolen är tillverkad 1674. |
År 1680 - 1680 Specifika inventarier - altartavla | |
---|---|
Altartavlan målas. |
År 1740 - 1759 Fast inredning - läktare | |
---|---|
Orgelläktaren repareras. |
År 1741 - 1741 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstolen repareras och förgylls. |
År 1750 - 1820 Ändring | |
---|---|
Fönstren förstoras, antagligen vitkalkas väggar och valv. |
År 1882 - 1882 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstolen restaureras omilt, bl a förgylls delar som varit färlagda. |
År 1892 - 1894 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Kyrkan renoveras fullständigt ut- och invändigt, efter ritningar av Carl Axel Ekholm, stadsarkitekt i Uppsala. Alla fönsteröppningar görs om och nya tas upp, förutom mot öster. Alla dörrar byts ut. Nytt maskin- och handslaget tegel sätts in i fasaden. Murverket fogas om med cement. Taket täcks med falsad slätplåt. På väggar och valv upptäcks medeltida målningar, som kalkas över med nya målningar. All fast inredning byts ut, utom predikstolen. Altartavlan magasineras. En ny orgelläktare byggs i väster, för en ny orgel. Golven täcks med mönstrade plattor från Skånska Cementgjuteriet, i färger som imiterar engelska keramikgolv. I bänkkvarteren läggs dock brädgolv. |
År 1940 - 1940 Teknisk installation - el | |
---|---|
Elektrisk belysning installeras, armaturerna ritas av länsarkitekt Curman. |
År 1951 - 1952 Ändring | |
---|---|
Renovering och restaurering under ledning av arkitekt Claes Laurent, Stockholm. I långhuset tas medeltidsmålningarna fram av konservator. 1800-talsmålningarna sparas i vapenhus och sakristia. Bänkarna förenklas något. Troligen läggs parkett i mittgången. Taket under läktaren målas gråvitt. Möbler i sakristian målas i grått. Nytt tak görs i sakristian. Den höga bröstpanelen från 1890-talet flyttas till likboden. Elvärme installeras. Yttertaket målas ärggrönt. | |
Claes Laurent (Arkitekt) |
År 1957 - 1957 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Orgeln byggs om. |
År 1977 - 1979 Fast inredning - altarring | |
---|---|
Altarringen kläs om. |
År 1985 - 1985 Specifika inventarier - textilskåp | |
---|---|
Tillstånd ges till ett nytt skåp för mässhakar. |
År 1990 - 2009 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
---|---|
1990-2000-t På klockstapelns tak läggs lackerad slätplåt i bandtäckning. Likbodens tak täcks med betongpannor, stuprör av svart lackerad plåt sätts upp. |
År 1998 - 1999 Konservatorsarbeten | |
---|---|
Rengöring och konservering görs av konservator: valv, väggar, predikstol. Putsskador och sprickbildning åtgärdas. Korbänkar från 1892-94 återinsätts. Tak under läktare ekådras. Brädgolven i bänkkvarteren fernissas. Elradiatorer byts i koret, sakristian, vapenhuset och på läktaren. Ett nytt textilskåp (hurts) installeras i sakristian. Övermålningen på sakristians möbler tas bort, ekådringen återställs. Ytterdörrar rengjorda, fernissade. |