Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	ÅKERBY KYRKA (akt.), ÅKERBY KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1300 - 1399 1300 - 1329
Län	Uppsala
Kommun	Uppsala
Landskap	Uppland
Socken	Åkerby
Församling	Bälingebygdens församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Åkerby 307
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2007 Enligt traditionen är Åkerby kyrka byggd i början av 1300-talet under kyrkoherde Ingevaldus tid. Kyrkans ursprungliga stil motsäger inte en sådan datering. En teckning av Åkerby kyrka, utförd av Peringskiöld i slutet av 1600-talet, visar en kyrka med rektangulärt långhus, ett vapenhus i söder samt en hög takryttare. Idag ser den dock mer ut som en nyklassicistisk kyrka. Blinderingarna i östgaveln röjer dock att det är fråga om en mycket äldre byggnad. Det var vid stora ombyggnader först år 1801-03 och sedan på 1820-talet som kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Då revs den medeltida sakristian i norr och vapenhuset i söder. En ny sa... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2007

Enligt traditionen är Åkerby kyrka byggd i början av 1300-talet under kyrkoherde Ingevaldus tid. Kyrkans ursprungliga stil motsäger inte en sådan datering. En teckning av Åkerby kyrka, utförd av Peringskiöld i slutet av 1600-talet, visar en kyrka med rektangulärt långhus, ett vapenhus i söder samt en hög takryttare. Idag ser den dock mer ut som en nyklassicistisk kyrka. Blinderingarna i östgaveln röjer dock att det är fråga om en mycket äldre byggnad. Det var vid stora ombyggnader först år 1801-03 och sedan på 1820-talet som kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Då revs den medeltida sakristian i norr och vapenhuset i söder. En ny sa...

Läs mer i eget fönster

År 1300 - 1399 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus och kor

År 1300 - 1399 Nybyggnad - Korparti

År 1300 - 1329 Nybyggnad
Åtgärd	1300-talets början Enligt traditionen har kyrkan uppförts under kyrkoherden Ingevaldus (död 1330) tid. Den byggdes som en rektangulär salkyrka i tegel och gråsten. En sakristia uppfördes även på korets norra sida. Kyrkorummet var förmodligen täckt av ett tunnvalv i trä likt kyrkorna i Börje och Jumkil.

År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Trätunnvalvet ersattes av tre tegelvalv vilande på knektar av tegel. Ett vapenhus byggdes utanför långhusets sydportal.

År 1470 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Slutet av 1400-t Valv och väggar målades av en medhjälpare till Albert målare.

År 1635 - 1636 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Nya fönster sattes in.

År 1663 - 1663 Ändring
Åtgärd	Sakristian spånades.

År 1672 - 1762 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Nya fönster tillverkades.

År 1674 - 1764 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen inköptes och placerades på södra sidan i långhuset.

År 1680 - 1680 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	De söndergångna fönstren skulle förbättras med bågar med järn över.

År 1737 - 1737 Underhåll - stomme
Åtgärd	Förstärkningsarbeten på koret. Korvalvet omnämns som ”sönderremmat” och nära att ”nedfalla”. Järn till valvets hopfästande inköptes därför.

År 1739 - 1739 Underhåll - fönster
Åtgärd	Stor fönsterrenovering.

År 1745 - 1745 Fast inredning - läktare
Åtgärd	En orgelläktare byggdes i väster av Nils Olofsson i Uggelsta samtidigt som kyrkan fick sitt första orgelverk. Orgeln var ursprungligen från Tierp och tillverkad på 1600-t. Den monterades upp av orgelbyggaren Carl Holm.
Upphovsman	Carl Holm (Orgelbyggare)

År 1755 - 1755 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen placeras ovanför altaret. På väggen ovanför predikstolen och altaret hängde en målning med en molnhimmel som kröntes av en strålande sol med helige andes duva. Det medeltida altarskåpet togs bort. De två pyramiderna tillkom samtidigt som det gamla korskranket togs bort. Kyrkan fick ny bänkinredning.

År 1757 - 1757 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen målades, förgylldes och utsirades av ”ingenieuren” Carl Gustav Wänerberg i Engeby. Han målade även orgelläktaren med bilder av Kristus och de tolv apostlarna.

År 1767 - 1770 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln reparerades och byggdes om av Söderström.

År 1781 - 1781 Ändring
Åtgärd	Takryttarens nedtagande diskuteras.

År 1796 - 1796 Rivning
Åtgärd	Beslut om att riva sakristian och att bygga en ny i öster.

År 1800 - 1800 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1800 Kungl. Maj:t fastställde ritning till ombyggnad av kyrkan.

År 1801 - 1803 Nybyggnad - Sakristia

År 1801 - 1803 Nybyggnad - Torn

År 1801 - 1801 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ombyggnad av kyrkan påbörjas av länsbyggmästare Sjöström i Uppsala. Först byggdes ny sakristia i öster,

År 1802 - 1803 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ombyggnaden fortsatte och tornet i väster byggdes. Vapenhuset revs och de medeltida valven ersattes av ett gipsat trätunnvalv. Kyrktaket förändrades och gavs sin nuvarande form vilket medförde att östgavelns blinderingar stympades och överputsades. Fönstren förstorades och placerades regelbundet.

År 1803 - 1803 Ändring
Åtgärd	Det nybyggda tornet börjar sätta sig och orsaka sprickor i väggar och valv. Man beslutar att tornet måste byggas om. Det kom dock att dröja.

År 1821 - 1821 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	G. af Sillén upprättade ritningar till nytt torn.

År 1824 - 1824 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ombyggnad av tornet: tornet förstärktes med kraftiga strävpelare och försågs med frontespis av trä och ny tornhuv. Vidare skedde en fullständig förändring av den fasta inredningen i tornet. Östgavelns rundfönster i koret upptogs.

År 1824 - 1826 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	En ny orgelläktare och ny bänkinredning tillverkades av Anders Lager. Det gamla läktarskranket återanvändes men apostlabilderna vändes.

År 1830 - 1830 Ändring
Åtgärd	Kopparplåten på tornet med Karl XIV Johans namnchiffer och årtalet 1824 uppsattes. Nytt halvrunt altare av trä tillverkades av snickaren Holmgren, Uppsala. Det var vitmålat med förgyllda emblem. Lillklockan göts av Sam. Grönwall i Stockholm. Kronan över grindarna till kyrkogården inköptes.
Upphovsman	Samuel Ch Grönwall (Klockgjutare)

År 1832 - 1832 Ändring
Åtgärd	Tornlisten målades.

År 1833 - 1833 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen och dess skrank målades om.

År 1835 - 1835 Ändring
Åtgärd	Storklockan göts av Sam. Grönwall i Stockholm.
Upphovsman	Samuel Ch Grönwall (Klockgjutare)

År 1884 - 1884 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Orgelverket byggdes om av bonden J Edberg, Björklinge. Orgelfasaden bevarades.

År 1928 - 1929 Ändring - restaurering
Åtgärd	Utvändig renovering och invändig restaurering/ombyggnad . Nya fönster tillverkades och nytt golv lades. Väggarna och valven lagades. På långhustaket lades tegelpannor ovanpå det gamla spåntaket. Nytt altarbord uppmurades kring rester av det medeltida altaret som påträffades vid restaureringen. Predikstolen flyttades till norra väggen och molntavlan bakom predikstolen placerades på sydväggen. Predikstolen återställdes i sitt 1600-talsskick så gott det gick. Triumfkrucifixet placerades ovanför altaret och ett altarskåp tillverkades av målningarna som tidigare prytt läktarbarriären. Bänkinredningen moderniserades. Elektrisk värme installerades. Norra korfönstret murades förmodligen igen vid detta tillfälle (ej belagt i källmaterialet.) Konservator John Österlund tog fram och dokumenterade de medeltida målningarna, men de kalkades över igen eftersom de var mycket skadade och fragmentariska.
Upphovsman	John Österlund (Konservator)

År 1928 - 1929 Ändring - restaurering

Åtgärd

Utvändig renovering och invändig restaurering/ombyggnad . Nya fönster tillverkades och nytt golv lades. Väggarna och valven lagades. På långhustaket lades tegelpannor ovanpå det gamla spåntaket. Nytt altarbord uppmurades kring rester av det medeltida altaret som påträffades vid restaureringen. Predikstolen flyttades till norra väggen och molntavlan bakom predikstolen placerades på sydväggen. Predikstolen återställdes i sitt 1600-talsskick så gott det gick. Triumfkrucifixet placerades ovanför altaret och ett altarskåp tillverkades av målningarna som tidigare prytt läktarbarriären. Bänkinredningen moderniserades. Elektrisk värme installerades. Norra korfönstret murades förmodligen igen vid detta tillfälle (ej belagt i källmaterialet.) Konservator John Österlund tog fram och dokumenterade de medeltida målningarna, men de kalkades över igen eftersom de var mycket skadade och fragmentariska.

Upphovsman

John Österlund (Konservator)

År 1945 - 1945 Ändring
Åtgärd	Byggnadsstyrelsen gav tillstånd till upptagande av nisch i sakristians vägg för att där anordna en monter för kyrkans silver. En skulptur av St Olof som tidigare tillhört ett förkommet altarskåp återbördades till kyrkan.

År 1952 - 1952 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Elektrisk orgelfläkt insattes.

År 1960 - 1960 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering utförd efter PM av länsarkitektkontoret den 20 september 1959. Sprickor i invändiga putsen upphöggs och ilagades. Väggar och valv kalkades. Ny skåpinredning i sakristian utfördes. Bättringsmålning utfördes på inredningen. Utvändigt åtgärdades tak på sakristian. Justering av plåtarbeten och åskledare. Molntavlan på sydväggen flyttades upp i tornet liksom även altarskåpet med apostlabilderna. Krucifixet fick en lägre placering och över det sattes upp ett solstrålsknippe som tidigare suttit på främre ljuskronans pendel. Elinstallationer för ny belysning gjordes. De medeltida skulpturerna, St Olof och Golgatascenen från det tidigare altarskåpet, placerades på södra korväggen. Sakristians innertak kläddes med hård träfiberskiva (typ masonite). Kyrkogårdens grindstolpar putslagades.

År 1960 - 1960 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering utförd efter PM av länsarkitektkontoret den 20 september 1959. Sprickor i invändiga putsen upphöggs och ilagades. Väggar och valv kalkades. Ny skåpinredning i sakristian utfördes. Bättringsmålning utfördes på inredningen. Utvändigt åtgärdades tak på sakristian. Justering av plåtarbeten och åskledare. Molntavlan på sydväggen flyttades upp i tornet liksom även altarskåpet med apostlabilderna. Krucifixet fick en lägre placering och över det sattes upp ett solstrålsknippe som tidigare suttit på främre ljuskronans pendel. Elinstallationer för ny belysning gjordes. De medeltida skulpturerna, St Olof och Golgatascenen från det tidigare altarskåpet, placerades på södra korväggen. Sakristians innertak kläddes med hård träfiberskiva (typ masonite). Kyrkogårdens grindstolpar putslagades.

År 1972 - 1972 Ändring
Åtgärd	Komminister Carl-Otto Ahlquist rapporterade till Upplandsmuseet att föremål stulits ur kyrkan: ett timglas på predikstolen, ett mindre skulpterat änglahuvud på predikstolens framsida och ett kopparbleck som satt på en lampett.

År 1973 - 1973 Ändring
Åtgärd	Utvändig renovering enligt förslag upprättat av Bjerking AB 1972. Färgdokumentation på putsen gjordes av Lars Gezelius, Upplandsmuseet. Fasadputsen renoverades. Dragstag monterades, isolering av valv utfördes. Torntaket täcktes med falsad skivplåt som ersatte äldre spåntäckning. Tornluckorna renoverades. Hängrännor och stuprör uppsattes.

År 1974 - 1974 Underhåll - målningsarbete
Åtgärd	Ny målning av fasaden då färgen från föregående års renovering lossnade.

År 1979 - 1979 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Riksantikvarieämbetet godkänner ett förslag till restaurering av orgeln, upprättat av orgelbyggare Nils Olof Berg i Nye.
Upphovsman	Nils-Olof Berg (Orgelbyggare)

År 1993 - 1993 Ändring - restaurering
Åtgärd	Utvändiga och invändiga restaurerings- och underhållsåtgärder utfördes i enlighet med arbetsbeskrivning upprättad av Björn Björck, Bjerking AB. Kyrkan hade mycket stora putsskador och även sprickor i murverk som åtgärdades. Följande arbeten utfördes: Dränering under mark runt kyrkan. Nedknackning av stora delar av den gamla putsen samt omputsning och avfärgning med fabriksblandad kalkfärg. Kyrktaket lades om med falsad skivplåt. Reparation och målning av fönster. Invändigt gjordes reparation av sprickor i putsen som sedan målades med kalkfärg baserad på våtsläckt kalkpasta. Långhusmurarna förstärktes med nya dragstag. Bättringsmålning utfördes av konservator Rune Hammarling på bänkinredning, läktarbarriär, kolonnskaft och bröstpanel under läktaren. Vidare på dörrar och utrymme mellan långhus och vapenhus samt dörr till sakristia. I protokoll från byggmöten omnämns att betongsockel gjutits runt hela kyrkan och att östra långhusgaveln är pågjuten med betong för att skapa en lodrätt väggyta. Av arkivmaterialet framgår ej när detta utförts. I samband med schaktning runt kyrkan för dränering påträffades grundstenar till kyrkans medeltida vapenhus och sakristia. Väster om tornet fanns fundament till en tidigare bogårdsmur.
Upphovsman	Bjerking Ingenjörsbyrå AB (Firma)

År 1993 - 1993 Ändring - restaurering

Åtgärd

Utvändiga och invändiga restaurerings- och underhållsåtgärder utfördes i enlighet med arbetsbeskrivning upprättad av Björn Björck, Bjerking AB. Kyrkan hade mycket stora putsskador och även sprickor i murverk som åtgärdades. Följande arbeten utfördes: Dränering under mark runt kyrkan. Nedknackning av stora delar av den gamla putsen samt omputsning och avfärgning med fabriksblandad kalkfärg. Kyrktaket lades om med falsad skivplåt. Reparation och målning av fönster. Invändigt gjordes reparation av sprickor i putsen som sedan målades med kalkfärg baserad på våtsläckt kalkpasta. Långhusmurarna förstärktes med nya dragstag. Bättringsmålning utfördes av konservator Rune Hammarling på bänkinredning, läktarbarriär, kolonnskaft och bröstpanel under läktaren. Vidare på dörrar och utrymme mellan långhus och vapenhus samt dörr till sakristia. I protokoll från byggmöten omnämns att betongsockel gjutits runt hela kyrkan och att östra långhusgaveln är pågjuten med betong för att skapa en lodrätt väggyta. Av arkivmaterialet framgår ej när detta utförts. I samband med schaktning runt kyrkan för dränering påträffades grundstenar till kyrkans medeltida vapenhus och sakristia. Väster om tornet fanns fundament till en tidigare bogårdsmur.

Upphovsman

Bjerking Ingenjörsbyrå AB (Firma)

År 2003 - 2003 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Länsstyrelsen skrev beslut med tillstånd till borttagande av en bänk på vardera sida om mittgången under läktaren. Tillstånd gavs även för nytt textilskåp i sakristian.

UPPSALA ÅKERBY 11:1 - husnr 1, ÅKERBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning