GÄVLE VÄSTER 31:1 - husnr 1, HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN Ny sökning Tillbaka till sökning
Byggnadspresentation | |
---|---|
HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN (akt.), HELIGA TREFALDIGHETSKYRKAN (akt.) | |
1400 - 1499 1639 - 1654 |
|
Gävleborg | |
Gävle | |
Gästrikland | |
Gävle | |
Gävle församling | |
Uppsala stift | |
Kyrkogatan 1 | |
Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig |
Historik |
---|
Inventeringsår 2008 Heliga trefaldighetskyrkan ligger på den troliga platsen för Gävles allra första kyrka från 1400-talet. Den nuvarande byggnaden har sitt ursprung i mitten av 1600-talet men kan innehålla delar av medeltidskyrkan som revs för att göra plats för denna stora kyrkobyggnad. Kyrkan har byggts i omgångar med första invigningen år 1654 då den bestod av en treskeppig korkyrka som fortfarande är intakt. |
År 1400 - 1499 Nybyggnad | |
---|---|
Gävles första kyrka uppförs sannolikt på platsen för Heliga Trefaldighet. |
År 1605 - 1605 Brand | |
---|---|
Medeltidskyrkan brandhärjas vid en stadsbrand och skadas svårt. Kyrkan repareras provisoriskt. |
År 1630 - 1630 Äldre kulturhistorisk inventering | |
---|---|
En karta visar en kyrka på nuvarande plats. Kyrkan är uppförd i sten, är 32 m lång, 12,5 m bred och består av långhus och kor av samma bredd. |
År 1639 - 1654 Nybyggnad | |
---|---|
Långhus, kor, sakristia och torn |
År 1639 - 1654 Nybyggnad - Torn |
---|
År 1639 - 1654 Nybyggnad - Sakristia |
---|
År 1639 - 1654 Nybyggnad - Korparti |
---|
År 1639 - 1639 Rivning | |
---|---|
Den gamla kyrkans murar rivs (omfattningen okänd) och den nya grundläggningen påbörjas under ledning av murmästare Marthen Bülich. Arbetena avstannade dock en tid efter Bülichs död året därpå och återupptogs senare av murmästare Anders Fischer. | |
Anders Fischer (Hantverkare - Murare) Marthen Bülich (Hantverkare - Murare) |
År 1654 - 1654 Invigning | |
---|---|
Kyrkan invigs och består av ett treskeppigt långhus med kor i mittskeppets bredd och tresidig avslutning i öster. Vid korets norra sida finns en tillbyggnad i två våningar som inrymmer sakristia på nedre våningen och en läktare på övre. Tornet på västgaveln påbörjas och två våningar byggs innan arbetet avstannar. Taken är täckta med spån. |
År 1657 - 1657 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstolen tillverkas av Evert Friis och sätts upp på pelaren väster om mittskeppets nordostligaste pelare. | |
Ewert Friis (Konstnär - Bildhuggare) |
År 1660 - 1663 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Ca 1661, Uppgift om att predikstolen målas i pärlgrått och förgylls av förgyllaren Nordenlöv. | |
Nordenlöv (Obestämd yrkestillhörighet) |
År 1662 - 1662 Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Altaruppsatsen tillverkas av Evert Friis. | |
Ewert Friis (Konstnär - Bildhuggare) |
År 1670 - 1673 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Ca 1671, Kyrkan får sin första orgel, byggd av Claes Crantsenander, Viborg. | |
Claes Crantsenander (Orgelbyggare) |
År 1682 - 1682 Ändring - restaurering | |
---|---|
Pålningar vid kyrkans sydmur uppförs p.g.a. kraftiga sprickbildningar till följd av ogynnsamma grundförhållanden. Kraftiga ankarjärn monteras för att binda samman murarna. |
År 1686 - 1686 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Orgeln förbättras av Hans Henrich Cahman enligt uppgifter från år 1773. | |
Hans Henrich Cahman (Orgelbyggare) |
År 1704 - 1704 Rivning | |
---|---|
Det södra skeppets valv rivs och ersätts med ett innertak av trä, p.g.a. fortsatta sättningsskador i kyrkan. |
År 1704 - Okänt Underhåll | |
---|---|
Efter 1704, Stabiliteten försämras av åtgärderna år 1704 och mittskeppets valv började uppvisa skador. Skadorna repareras provisoriskt. |
År 1728 - 1729 Ändring - ombyggnad, valvslagning | |
---|---|
Valven i södra sidoskeppet återuppförs under ledning av murmästare Jonas Fristedt, Stockholm. | |
Jonas Fristedt (Hantverkare - Murare) |
År 1746 - 1746 Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Uppgift om att altaruppsatsen som tidigare varit omålad, förgylls och målas i blått och pärlgrått av Anders Österdam, Stockholm. | |
Anders Österdam (Konstnär - Dekormålare) |
År 1747 - 1747 Fast inredning - skrank | |
---|---|
Korskranket av Evert Friis tas ner. |
År 1751 - 1751 Fast inredning - skrank | |
---|---|
Ett nytt korskrank tillverkas av smeden Christoffer Dachant efter ritningar av stadsbyggmästaren Raphael Pousette. | |
Christoffer Dachant (Hantverkare - Smed) Raphael Pousette (Byggmästare) |
År 1759 - 1759 Underhåll | |
---|---|
Kyrkan repareras återigen p.g.a sättskador. Uppdraget går till stadens murmästare Daniel Lundquist. Predikstolen flyttas en pelare längre öster ut. | |
Daniel Lundquist (Hantverkare - Murare) |
År 1761 - 1761 Nybyggnad - Vapenhus |
---|
År 1761 - 1761 Nybyggnad - Vapenhus | |
---|---|
Vapenhuset framför sydportalen tillkommer under ledning av Daniel Lundquist. Predikstolen, som tidigare varit omålad, målas. | |
Daniel Lundquist (Hantverkare - Murare) |
År 1779 - 1781 Ändring - påbyggnad | |
---|---|
Torn |
År 1779 - 1781 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
Tornet slutförs men uppvisar omgående sättningar och börjar luta. Kyrkans exteriör förses med kraftiga strävpelare. |
År 1819 - 1819 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Kyrkan får en ny orgel, byggd av Pehr och Pehr Zacharias Strand. | |
Pehr Zacharias Strand (Orgelbyggare) |
År 1840 - 1849 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
---|---|
Spåntaket ersätts med svartplåt. |
År 1888 - 1889 Ändring - ombyggnad, interiör | |
---|---|
Interiören förändras under ledning av arkitekt Carl Möller. Läktaren förändras. En ny orgel tillkommer, byggd av E A Setterquist & Son, Örebro. Orgelfasaden uppförs efter ritningar av C. Möller. Den gamla, slutna bänkinredningen ersätts med en ny, öppen. En ny altarring tillkommer. Golven läggs om och golvnivåerna ändras. Väggar och valv dekoreras med enkla, ornamentala målningar. Pelarna dekorationsmålas med horisontella ränder. Inventarierna från 1600-talet, där ibland altaruppsatsen och predikstolen, målas om i svart och guld. | |
Carl Möller (Arkitekt) Setterquist & Son (Orgelbyggeri) |
År 1900 - 1900 Nybyggnad - Vapenhus |
---|
År 1906 - 1906 Nybyggnad - Vapenhus | |
---|---|
Vapenhuset framför nordportalen tillkommer. |
År 1936 - 1938 Ändring - restaurering | |
---|---|
Kyrkan restaureras under ledning av arkitekt S H Wranér med syfte att i görligaste mån återskapa kyrkorummets ursprungliga karaktär. De öppna bänkarna byts ut till en sluten bänkinredning. En ny altarring tillkommer. Kyrkans orgel byggs om och utökas av John Vesterlund, Lövstabruk. Läktaren i tillbyggnaden på norra sidan omvandlas till sakristia. 1880-talsmålningarna togs bort, förutom i koret. Det gamla golvet med 106 gravstenar friläggs. I södra korsarmens östligaste del iordningställs ett dopkapell. Grundförstärkningar sker och exteriören putsas om. Taket lagas och den gamla takryttaren ersätts med ett kors. | |
John Vesterlund (Orgelbyggare) Sven Henrik Wranér (Arkitekt) |
År 1953 - 1954 Ändring | |
---|---|
Kyrkan förändras under ledning av arkitekt S H Wranér. Svartplåten ersätts med kopparplåt. | |
Sven Henrik Wranér (Arkitekt) |
År 1957 - 1957 Fast inredning - orgel | |
---|---|
En kororgel anskaffas. |
År 1970 - 1971 Ändring | |
---|---|
Interiören förändras under ledning av arkitekt Rolf Bergh. Orgelläktaren förändras och kläs med mörkbetsade plywoodskivor. En ny kororgel anskaffas från Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstad. | |
Grönlunds orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri) Rolf Bergh (Arkitekt) |
År 1989 - 1989 Ändring | |
---|---|
Fotrännorna läggs om. |
År 1991 - 1991 Konservatorsarbeten | |
---|---|
Konservatorsarbeten utförs på predikstolen. |
År 1999 - 1999 Underhåll | |
---|---|
Fotrännorna på norra och södra sidoskeppen läggs om efter att ha skadats av snötyngder. |