Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	BJURÅKERS KYRKA (akt.), BJURÅKERS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1200 - 1399 1748 - 1750 1866 - 1866 1926 - 1926
Län	Gävleborg
Kommun	Hudiksvall
Landskap	Hälsingland
Socken	Bjuråker
Församling	Bjuråker-Norrbo församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Söderblomsvägen 12
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2004 Den första stenkyrkan i Bjuråker uppfördes senast under 1300-talet och var en liten rektangulär byggnad med rakslutet kor och sadeltak, dvs av den modell som var vanlig i hela Norrland, men i synnerhet i Hälsingland. Under något av de följande århundradena försågs kyrkan med tegelvalv. När församlingens befolkning ökade kraftigt under 1700-talet ansågs den gamla kyrkan som otillräcklig, trots att flera läktare hade byggts längs kyrkorummets väggar. Vid slutet av 1740-talet påbörjades ett omfattande ombyggnadsprojekt under ledning av byggmästarna och bröderna Anders och Lars Romberg från Bjursås i Dalarna. Av den gamla kyrkan behölls... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2004

Den första stenkyrkan i Bjuråker uppfördes senast under 1300-talet och var en liten rektangulär byggnad med rakslutet kor och sadeltak, dvs av den modell som var vanlig i hela Norrland, men i synnerhet i Hälsingland. Under något av de följande århundradena försågs kyrkan med tegelvalv. När församlingens befolkning ökade kraftigt under 1700-talet ansågs den gamla kyrkan som otillräcklig, trots att flera läktare hade byggts längs kyrkorummets väggar. Vid slutet av 1740-talet påbörjades ett omfattande ombyggnadsprojekt under ledning av byggmästarna och bröderna Anders och Lars Romberg från Bjursås i Dalarna. Av den gamla kyrkan behölls...

Läs mer i eget fönster

År 1200 - 1399 Nybyggnad
Åtgärd	Bjuråkers första stenkyrka byggs. Troligen en byggnad med rektangulär plan, rakslutet kor och sadeltak.

År 1400 - 1599 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	Kyrkan förses med tegelvalv.

År 1635 - 1635 Ändring
Åtgärd	Kyrkan blir vitrappad innan och utan.

År 1655 - 1655 Underhåll - stomme
Åtgärd	Kyrkan förses med stödjande bjälkar som håller upp fasaden, då murarna börjat rämna.

År 1670 - 1670 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	En predikstol tillverkas till kyrkan.

År 1689 - 1689 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkoherden mottar en söndrig kyrkklocka som samma år gjuts om av Michael Bader i Stockholm.

År 1700 - 1729 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Kyrkans fönster förstoras.

År 1728 - 1729 Fast inredning - läktare
Åtgärd	En ny läktare byggs på hela den norra sidan av kyrkorummet ovanför den gamla läktaren.

År 1730 - 1730 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Prosten Broman i Hudiksvall gör en avritning av kyrkan som visar att den är av en form som byggdes i hela ärkestiftet under 1300- och 1400-talen. Byggnaden har rektangulär plan och sadeltak som kröns av en genombruten kam längs takåsen. Gavelspetsarna har ringkors i smide. Byggnaden har två ingångar mot söder samt två fönster mot samma väderstreck. Framför ingången mot sydväst finns ett litet vapenhus samt en sakristia mitt på korets östgavel. Kyrkan har haft väggmålningar, men alla uppges vara överkalkade.

År 1730 - 1730 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

Prosten Broman i Hudiksvall gör en avritning av kyrkan som visar att den är av en form som byggdes i hela ärkestiftet under 1300- och 1400-talen. Byggnaden har rektangulär plan och sadeltak som kröns av en genombruten kam längs takåsen. Gavelspetsarna har ringkors i smide. Byggnaden har två ingångar mot söder samt två fönster mot samma väderstreck. Framför ingången mot sydväst finns ett litet vapenhus samt en sakristia mitt på korets östgavel. Kyrkan har haft väggmålningar, men alla uppges vara överkalkade.

År 1736 - 1736 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	En mindre kyrkklocka gjuts hos Erik Näsman i Stockholm.
Upphovsman	Erik Näsman (Klockgjutare)

År 1739 - 1739 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolshimlen med tavlan och solen utförs av Pär Matsson från Biurberg.
Upphovsman	Pär Matsson (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1748 - 1750 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor och sakristia
Upphovsman	Anders Olsson Romberg (Byggmästare) Lars Romberg (Byggmästare)

År 1748 - 1750 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Långhus, kor och sakristia

Upphovsman

Anders Olsson Romberg (Byggmästare)

Lars Romberg (Byggmästare)

År 1748 - 1750 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Anders Olsson Romberg (Byggmästare) Lars Romberg (Byggmästare)

År 1748 - 1750 Nybyggnad - Sakristia

Upphovsman

Anders Olsson Romberg (Byggmästare)

Lars Romberg (Byggmästare)

År 1748 - 1750 Nybyggnad - Korparti
Upphovsman	Anders Olsson Romberg (Byggmästare) Lars Romberg (Byggmästare)

År 1748 - 1750 Nybyggnad - Korparti

Upphovsman

Anders Olsson Romberg (Byggmästare)

Lars Romberg (Byggmästare)

År 1748 - 1749 Rivning - delvis riven
Åtgärd	Den gamla kyrkan rivs delvis. Ombyggnadsarbetet av kyrkan inleds under byggmästarna och bröderna Anders och Lars Rombergs överinseende i samarbete med Mattias Mattsons från Bjursås. Kyrkobyggnaden förlängs 14 alnar i längd och åtta alnar i bredd. Sammanlagt blir kyrkan 30 meter lång, 16 meter bred, föres med tre murade valv och nio stora fönster.
Upphovsman	Anders Romberg (Byggmästare) Lars Romberg (Byggmästare) Mattias Mattsons (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1748 - 1749 Rivning - delvis riven

Åtgärd

Den gamla kyrkan rivs delvis. Ombyggnadsarbetet av kyrkan inleds under byggmästarna och bröderna Anders och Lars Rombergs överinseende i samarbete med Mattias Mattsons från Bjursås. Kyrkobyggnaden förlängs 14 alnar i längd och åtta alnar i bredd. Sammanlagt blir kyrkan 30 meter lång, 16 meter bred, föres med tre murade valv och nio stora fönster.

Upphovsman

Anders Romberg (Byggmästare)

Lars Romberg (Byggmästare)

Mattias Mattsons (Obestämd yrkestillhörighet)

År 1750 - 1750 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ombyggnadsarbetet uppges vara avslutat.

År 1767 - 1767 Underhåll
Åtgärd	Byggmästaren Daniel Hagman i Sundsvall kallas till Bjuråkers ”för kyrkovalvets reparerande”. Två järnband från strömbacka bruk sätts in för att hålla samman valven.
Upphovsman	Daniel Hagman (Byggmästare)

År 1773 - 1773 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Ny altartavla tillverkas av Magnus Granlund, verksam i stiftets södra del.
Upphovsman	Magnus Granlund (Konstnär)

År 1815 - 1815 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Den mindre kyrkklockan gjuts om hos Per Öberg i Hudiksvall.
Upphovsman	Per Öberg (Klockgjutare)

År 1827 - 1829 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	1820-talets slut (?) Kyrkan beskrivs i Bjuråkers Kyrkas inventarium. Av detta framgår bl.a. följande: ”Kyrkan byggd av vanlig gråsten, utan och innan rappad och hvitlimmad med gula lister wid hörnen och under takfoten, är för det närwarande i gott stånd. Ofvantaket är af Spån, ansenligt högt och från alla sidor sluttande, samt har tre jernspiror, med kors och Kopparklot. Har två utbyggnader: Vapenhuset i Vester och Sakristian å Norra sidan.” Kyrkan har två dörrar och nio stora fönster. I sjelfva Kyrkan äro på bägge sidor om Gången, tillsammans 52 Bänkar, till 9 alnars längd hvardera, samt 9 större och 9 mindre dito i Choret. En läktare i Västra änden af Kyrkan med 20 Bänkar af hvilka 4 äro 7 ¾ alnar, de öfrige 5 alnar långa.” Sakristian har invändigt brädtak, spis med spjäll samt dörrar mot kyrkorummet och en mot kyrkogården. ”Wapenhuset af korswerkee och bräder, är 4 alnar 16 tum långt, 5 alnar 22 tum bredt, och 7 alnar till takfästet, upsattes 1765.” ”Innantil är kyrkan prydd med målning å Bänkdörrarne och framsidan af Läktaren samt tvenne Pyramider wid Gångens slut i Choret målade och förgylde. Hela muren och altaret är klädd med Väf och wäl målad, men för öfrigt äro murar och hvalf blott hvitlimmade.”

År 1827 - 1829 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

1820-talets slut (?) Kyrkan beskrivs i Bjuråkers Kyrkas inventarium. Av detta framgår bl.a. följande: ”Kyrkan byggd av vanlig gråsten, utan och innan rappad och hvitlimmad med gula lister wid hörnen och under takfoten, är för det närwarande i gott stånd. Ofvantaket är af Spån, ansenligt högt och från alla sidor sluttande, samt har tre jernspiror, med kors och Kopparklot. Har två utbyggnader: Vapenhuset i Vester och Sakristian å Norra sidan.” Kyrkan har två dörrar och nio stora fönster. I sjelfva Kyrkan äro på bägge sidor om Gången, tillsammans 52 Bänkar, till 9 alnars längd hvardera, samt 9 större och 9 mindre dito i Choret. En läktare i Västra änden af Kyrkan med 20 Bänkar af hvilka 4 äro 7 ¾ alnar, de öfrige 5 alnar långa.” Sakristian har invändigt brädtak, spis med spjäll samt dörrar mot kyrkorummet och en mot kyrkogården. ”Wapenhuset af korswerkee och bräder, är 4 alnar 16 tum långt, 5 alnar 22 tum bredt, och 7 alnar till takfästet, upsattes 1765.” ”Innantil är kyrkan prydd med målning å Bänkdörrarne och framsidan af Läktaren samt tvenne Pyramider wid Gångens slut i Choret målade och förgylde. Hela muren och altaret är klädd med Väf och wäl målad, men för öfrigt äro murar och hvalf blott hvitlimmade.”

År 1852 - 1852 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Ett par korpyramider tas ned och flyttas till Enånger. En ny altartavla målas av S.A. Blombergsson. Dessutom målar han om bänkar och läktare.
Upphovsman	Svante Albert Blombergsson (Konstnär)

År 1854 - 1854 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	En ny predikstol tillverkas efter en ritning som godkänns av överintendentämbetet i Stockholm.

År 1866 - 1866 Nybyggnad
Åtgärd	I ett kungabrev beslutas att det ska byggas en ny kyrka i Våtmor senast 20 år efter storskiftets genomförande.

År 1889 - 1889 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Reparation och ommålning av interiören. Läktaren höjs 3 dm och den halvrunda utbyggnaden på mitten tas bort. Läktarbarriären målas om och orgeln målas brun. Dörrarna till bänkkvarten tas bort. Altartavlan från 1700-talet tas bort och ersätts med en ny. Nytillverkning av altarring och altare.

År 1926 - 1926 Nybyggnad
Åtgärd	Arkitekten Israel Wahlman upprättar ritningar över en ny kyrka i Våtmor med torn i tidstypisk medeltidsinspirerad jugendstil. Kyrkorådets majoritet söker befrielse från beslutet.

År 1932 - 1932 Ändring
Åtgärd	Striden inom socknen för och emot en nybyggnad avgörs slutligen genom att ecklesiastikminister Arthur Engberg går in i debatten och betonar att församlingen inte får riva det vackra rokokotemplet. Eftersom församlingen inte har råd att underhålla ytterligare en kyrka upphävdes nu beslutet om nybygge.

År 1934 - 1934 Ändring - restaurering
Åtgärd	Arkitekt Lars Israel Wahlman leder en restaurering av kyrkan. Bl.a. vattrivs och kalkmålas fasaderna och byggnaden förses med takrännor, stuprör och åskledare. Nya fönster med 12 lufter sätts in i stället för de ursprungliga med 18 lufter. Artisten Yngve Lundström utför dekorationsmålningar på korväggen över altaret och altarprydnaden förändras. Konservering av väggmålningar. Bänkinredning byggs om och förses med dörrar med äldre bevarade dörrar som förebild. Läktaren återfår sin runda utbyggnad som den hade före 1889 års ombyggnad. Väggar och valv vattenrivs och kalkmålas i en ljusgul ton (som åstadkommits genom inblandning med grön och brun umbra). Orgeln flyttas 65 centimeter bakåt och den påmålade bruna färgen från 1889 tas bort. Källare byggs under sakristian med nedgång utifrån. Installation av värmeledning med oljepanna under sakristian. Rivning av stenmur på kyrkogården i samband med utvidgning av kyrkogården på kyrkans norra sida. Tre nya stentrappor byggs och den nya delen avgränsas med ett järnstaket som tillverkats av smedsmästare K. E. Björk i Friggesund. Bilparkering ordningställs. Nya stentrappor till klockstapeln och delvis till kyrkan.
Upphovsman	K E Björk (Hantverkare - Smed) Lars Israel Wahlman (Arkitekt) Yngve Lundström (Konstnär)

År 1934 - 1934 Ändring - restaurering

Åtgärd

Arkitekt Lars Israel Wahlman leder en restaurering av kyrkan. Bl.a. vattrivs och kalkmålas fasaderna och byggnaden förses med takrännor, stuprör och åskledare. Nya fönster med 12 lufter sätts in i stället för de ursprungliga med 18 lufter. Artisten Yngve Lundström utför dekorationsmålningar på korväggen över altaret och altarprydnaden förändras. Konservering av väggmålningar. Bänkinredning byggs om och förses med dörrar med äldre bevarade dörrar som förebild. Läktaren återfår sin runda utbyggnad som den hade före 1889 års ombyggnad. Väggar och valv vattenrivs och kalkmålas i en ljusgul ton (som åstadkommits genom inblandning med grön och brun umbra). Orgeln flyttas 65 centimeter bakåt och den påmålade bruna färgen från 1889 tas bort. Källare byggs under sakristian med nedgång utifrån. Installation av värmeledning med oljepanna under sakristian. Rivning av stenmur på kyrkogården i samband med utvidgning av kyrkogården på kyrkans norra sida. Tre nya stentrappor byggs och den nya delen avgränsas med ett järnstaket som tillverkats av smedsmästare K. E. Björk i Friggesund. Bilparkering ordningställs. Nya stentrappor till klockstapeln och delvis till kyrkan.

Upphovsman

K E Björk (Hantverkare - Smed)

Lars Israel Wahlman (Arkitekt)

Yngve Lundström (Konstnär)

År 1950 - 1950 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Två av de ursprungliga bemålade fönster som skänkts till kyrkan 1750 och som sålts på 1800-talet återskänks till kyrkan och placeras nedtill i två av de stora fönstren i koret.

År 1966 - 1967 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering under ledning av arkitekten och professorn Sven Ivar Lind, Stockholm. Valv och väggar görs åter vita varvid dekorationsmålningen i koret målas över. Golvet framför altaret sänks och en predella anordnas framför altaret. Heltäckningsmatta läggs in i kyrkan och den norra trappan till läktaren tas bort för att möjliggöra att ett kapprum kan byggas på dess plats. Predikstolens ursprungliga färger och förgyllning tas fram och förbättras. Kyrkbänkarna justeras, målas om och den bakersta raden tas bort. Sakristians bjälklag uppges vara ruttet och det ersätts nu med ett gjutet bjälklag. På detta läggs värmeslingor och däröver ett tegelgolv. I källarvåningen inrättas två toaletter för allmänheten som ska kunna nås utifrån. Toalett byggs också i sakristian. Ny avloppsledning dras. En tidigare skorsten rivs och ersätts med en ny murad skorsten som utvändigt beslås med galvaniserad svartbehandlad plåt. Översyn av elinstallation. Tilläggsisolering av kyrkans valv med mineralullsmatta.
Upphovsman	Sven Ivar Lind (Arkitekt)

År 1966 - 1967 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering under ledning av arkitekten och professorn Sven Ivar Lind, Stockholm. Valv och väggar görs åter vita varvid dekorationsmålningen i koret målas över. Golvet framför altaret sänks och en predella anordnas framför altaret. Heltäckningsmatta läggs in i kyrkan och den norra trappan till läktaren tas bort för att möjliggöra att ett kapprum kan byggas på dess plats. Predikstolens ursprungliga färger och förgyllning tas fram och förbättras. Kyrkbänkarna justeras, målas om och den bakersta raden tas bort. Sakristians bjälklag uppges vara ruttet och det ersätts nu med ett gjutet bjälklag. På detta läggs värmeslingor och däröver ett tegelgolv. I källarvåningen inrättas två toaletter för allmänheten som ska kunna nås utifrån. Toalett byggs också i sakristian. Ny avloppsledning dras. En tidigare skorsten rivs och ersätts med en ny murad skorsten som utvändigt beslås med galvaniserad svartbehandlad plåt. Översyn av elinstallation. Tilläggsisolering av kyrkans valv med mineralullsmatta.

Upphovsman

Sven Ivar Lind (Arkitekt)

År 1968 - 1968 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny kororgel byggd av firma Hagström i Härnösand.
Upphovsman	Firma Hagström (Orgelbyggeri)

År 1999 - 1999 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	En dörr till det medeltida altarskåpet återfinns på Bjuråkers forngård.

År 2000 - 2000 Ändring
Åtgärd	Invändig upprustning som omfattar rengöring av väggar och tak, målningsarbeten, golvbehandling, konservatorsarbeten , textilförvaring, ombyggnad av kapprum, ny ljud- och ljusanläggning samt ny värmeanläggning. Heltäckningsmattan från 1960-talet tas bort, golvet slipas (viss omläggning i vapenhus och sakristia) och behandlas med linoljesåpa. Nytt förvaringsskåp i sakristian. Ny elcentral. Ny handikappramp utanför kyrkans västra ingång. Byggnadsarbetena utförs av Norling bygg interiör och Söderhamns fasadrenoveringar efter arbetsbeskrivning upprättad av Lannås Konsult AB. Tillstånd ges av Länsstyrelsen för uppsättande av det medeltida altarskåp som varit deponerat i Hälsinglands museum. Det medeltida altarskåpets dörr konserveras av konservator Lennart Kristiansson, Länsmuseet Västernorrland. Skåpet sätts sedan upp ovanför dörren till sakristian.

År 2000 - 2000 Ändring

Åtgärd

Invändig upprustning som omfattar rengöring av väggar och tak, målningsarbeten, golvbehandling, konservatorsarbeten , textilförvaring, ombyggnad av kapprum, ny ljud- och ljusanläggning samt ny värmeanläggning. Heltäckningsmattan från 1960-talet tas bort, golvet slipas (viss omläggning i vapenhus och sakristia) och behandlas med linoljesåpa. Nytt förvaringsskåp i sakristian. Ny elcentral. Ny handikappramp utanför kyrkans västra ingång. Byggnadsarbetena utförs av Norling bygg interiör och Söderhamns fasadrenoveringar efter arbetsbeskrivning upprättad av Lannås Konsult AB. Tillstånd ges av Länsstyrelsen för uppsättande av det medeltida altarskåp som varit deponerat i Hälsinglands museum. Det medeltida altarskåpets dörr konserveras av konservator Lennart Kristiansson, Länsmuseet Västernorrland. Skåpet sätts sedan upp ovanför dörren till sakristian.

HUDIKSVALL BJURÅKERS KYRKBY 16:1 - husnr 1, BJURÅKERS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning