Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

SIGTUNA SIGTUNA 2:41 - husnr 1, MARIAKYRKAN Ny sökning Tillbaka till sökning

f0201431.

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
MARIAKYRKAN (akt.), MARIAKYRKAN (akt.)

1230 - 1259

1230 - 1259

Stockholm
Sigtuna
Uppland
Sigtuna
Sigtuna församling
Uppsala stift
Olofsgatan 4

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Historik

Inventeringsår 2003

Mariakyrkan var ursprungligen dominikanerklostrets kyrka. Konventet grundades 1230 och anslöt till kyrkans sydsida. Klostret lades ned omkring år 1530 då byggnaderna revs ner till grunden. Kyrkan avstod man från att riva då den sannolikt var den lämpligaste av Sigtunas kyrkor att användas som protestantisk gudstjänstlokal. Mariakyrkan är den enda kyrkan i Sigtuna som bevarades efter reformationen.

Mariakyrkan är den tidigaste monumentalbyggnaden i Sverige som uppförs i tegel. Den är utförd i s.k. Mälardalsgotik, en övergångsstil mellan romanik och gotik. Blandstilen har sitt första uttryck i Sverige i Mariakyrkan.

Kyrkan anta...

Läs mer i eget fönster

År 1170 - 1229 Specifika inventarier - dopfunt
Kyrkans två dopfuntar tillverkas.
År 1230 - 1259 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus och kor
År 1230 - 1259 Nybyggnad - Korparti
År 1230 - 1259 Nybyggnad
Kyrkan byggs.
År 1255 - 1255 Arkitekturbunden utsmyckning
Minnesvård i koret över ärkebiskop Jarler.
År 1280 - 1289 Nybyggnad - Sakristia
År 1281 - 1281 Ändring
Byggnadsarbeten vid kyrkan. Troligen färdigställs långhusets valv samt ev. även sakristian vid denna tidpunkt. Yttermurarna höjs i samband med valvslagningen.
År 1289 - 1289 Ändring - ombyggnad, yttertak
Kung Magnus Ladulås bekostar ett koppartak till kyrkan.
År 1340 - 1359 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar (invigningskors).
År 1341 - 1341 Arkitekturbunden utsmyckning
1341 ca, Minnesvård (och kalkmålningar) i koret över ärkebiskop Petrus Filipsson.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmålning i väster (bevarad).
År 1440 - 1459 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Kalkmålningar i långhus och valv.
År 1450 - 1500 Specifika inventarier - altarskåp
Högaltarskåpet tillverkas (en del ingående detaljer är äldre och en del yngre).
År 1450 - 1500 Fast inredning - altare
Lekmannaaltaret tillverkas.
År 1500 - 1599 Underhåll - stomme
1500-tal, (efter ref.) En strävpelare byggs i kyrkans sydvästra hörn.
År 1600 - 1629 Fast inredning - läktare
Kyrkan hade vid denna tid tre läktare.
År 1626 - 1626 Underhåll - stomme
Tornet (tourellen) reparerades efter att det skadats vid en storm.
År 1641 - 1641 Ändring
Kyrkan omtalas som förfallen och reparationer krävs.
År 1647 - 1647 Fast inredning - predikstol
Predikstolen skänks till kyrkan.
År 1650 - 1650 Ändring - ombyggnad, fönster
Flertalet fönster byts ut i kyrkan. Fönstermålningar.
År 1686 - 1686 Ändring - ombyggnad, yttertak
Koppartaket byts ut mot ett spåntak.
År 1700 - 1799 Underhåll
Väggar och valv vitkalkas.
År 1747 - 1747 Fast inredning - orgel
En orgel köps in och placeras på den enda nu kvarvarande läktaren (ovan kyrkans västingång).
År 1751 - 1751 Specifika inventarier - kyrkklocka
”Prestklockan” gjuts om.
År 1762 - 1762 Specifika inventarier - altarskåp
Det medeltida altarskåpet ersattes av ny altaruppsättning av bildhuggare Magnus Granlund.

Magnus Granlund (Konstnär - Bildhuggare)

År 1779 - 1779 Ändring - ombyggnad, fönster
De kopplade fönstren på sydväggen igenmuras och ersätts med tre större fönster.
År 1790 - 1799 Ändring
Takryttaren nedtogs.
År 1815 - 1815 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuts.
År 1827 - 1827 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuts om tillsammans med ”Angångsklockan”.
År 1900 - 1929 Ändring - ombyggnad, stomme
Strävpelaren i kyrkans sydvästra hörn avlägsnas.
År 1904 - 1905 Ändring - restaurering, interiör
Större restaurering under ledning av Emil Ekhoff med slottsarkitekt Agi Lindgren som sakkunnig. Kalkmålningar hårt restaurerade. Tegelväggar tas fram. Sydväggens fönster återupptogs. Orgelläktaren revs. Orgeln flyttas till ny läktare i nordvästra hörnet. Predikstolen flyttades. 1762 års altaruppsats tas bort och ersätts av ny. Altarskåpet flyttas tillbaka till ursprunglig plats. Ny bänkinredning. Spetsig huv till torn (turell). Nytt vindfång. Jarlers gravminne tas fram.

Agi Lindgren (Arkitekt)

År 1966 - 1971 Ändring - restaurering
Större restaurering först under ledning av arkitekt Bengt Romare, senare Jerker Alton. Grundförstärkningar. Arbete med vind och tak. Ny värmecentral. Isolering. Nya förrådsrum, toaletter och städutrymmen. Dragstag på vinden och i koret. Rengöring av väggar och valv. Konservering av målningar och altarskåp. Nya fönster. Lagning av golv. Sidoskeppen lades med gammalt tegel. Kyrkbänkarna målas i grön ton. Huvudentrens vindfång rivs. Nytt vindfång. Handikappanpassning av entrén. Förvaringsutrymme vid västentrén. Bokbord och utställningsskärmar. Högtalaranläggning och hörselslinga. Änring av altare och nya lösa knäfallssektioner. De främsta bänkraderna ersattes med lösa stolar. Elektrifiering av malmkronor. Ny armatur. Förhöjd podium. Nya textilskåp. Högtalarsystem.

Bengt Romare (Arkitekt)

Jerk Alton (Arkitekt)

År 1971 - 1971 Fast inredning - orgel, orgelverk
Nytt orgelverk
År 1971 - 1971 Ändring
Cembalo köps in.
År 1997 - 1997 Ändring - restaurering
Restaurering av högaltarskåp.