Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

UPPLANDS-BRO TIBBLE KYRKBY 18:1 - husnr 1, HÅBO-TIBBLE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

Håbo-Tibble kyrka interiör.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
HÅBO-TIBBLE KYRKA (akt.), HÅBO-TIBBLE KYRKA (akt.)

1170 - 1199

1200 - 1249

1200 - 1249

Stockholm
Upplands-Bro
Uppland
Håbo-Tibble
Bro församling
Uppsala stift
Kyrkbyvägen 15

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2007

Kyrkans romanska dopfuntscuppa antyder på att här fanns en kyrka redan vid 1100-talets slut.
Det rakt avslutade koret, daterat till 1100-talets slut, är kyrkans äldsta del. Korets mått anses tyda på att det inte var tänkt för en romansk kyrka, utan sannolikt var ett mindre kapell.

Kapellet förvandlas till sockenkyrka då ett långhus tillfogas koret under 1200-talets andra hälft. Sakristian tillfogas långhuset senare under samma århundrade eller omkring 1300 och det södra vapenhuset byggs till under 1490-talet. Det västra vapenhuset uppförs år 1797 men ändras till begravningskapell år 1915.

Kyrkan har en romansk planform i lå...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
1100-talets slut Dopfunt kommer till.
År 1170 - 1199 Nybyggnad - Korparti
År 1170 - 1199 Nybyggnad
Nybyggnad av korparti.
År 1200 - 1249 Nybyggnad
Långhus
År 1200 - 1249 Nybyggnad
Nybyggnad av långhus.
År 1250 - 1299 Nybyggnad - Sakristia
År 1250 - 1299 Nybyggnad - Sakristia
Nybyggnad av sakristia.
År 1300 - 1329 Valvslagning
1300-talets början, Koret valvslås.
År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör
Krona för en Mariabild tillkommer.
År 1450 - 1459 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Långhusets valv slås. Långhus och kor förses med kalkmålningar. I långhusets sydvästra hörn byggs trappa till vinden. Altarskåp tillkommer.
År 1490 - 1499 Ändring - ombyggnad
Vapenhus byggs till, valvslås och förses med kalkmålningar. Korets södra fönster tas upp.
År 1674 - 1680 Underhåll
Allmän reparation av kyrkan under ledning av kyrkobyggaren Marcus Hindrichsson.

Marcus Hindrichsson (Hantverkare)

År 1691 - 1691 Ändring - ombyggnad, fönster
Fönster tas upp i västra gaveln.
År 1694 - 1694 Ändring - ombyggnad, fönster
Korets östfönster förstoras.
År 1695 - 1695 Ändring
Dörröppning till vinden i östra gavelröstet förses med ny dörr.
År 1697 - 1697 Ändring - ombyggnad, fönster
Det östligaste fönstret i norra muren tas upp och förses med en glasmålning, dessförinnan var norra sidan fönsterlös.
År 1698 - 1698 Ändring - ombyggnad, takstol
Takkonstruktionen renoveras. Nya sparrar och bjälkar sätts in.
År 1700 - 1799 Ändring - ombyggnad, fönster
Sakristians fönster vidgas.
År 1706 - 1706 Fast inredning - predikstol
Predikstol köps in.
År 1759 - 1759 Ändring - ombyggnad
Kyrkan repareras och moderniseras under ledning av murmästarna Petter och Eric Roos. Kormurar och östra gavelröstet höjs. Korets yttertak får samma höjd som långhuset. Triumfbågen vidgas och korets västra kappa ommuras. Kyrkan putsas med spritputs, dessförinnan var kyrkan slätputsad. Fönsteröppningar i södra muren vidgas med bibehållande av innersmygar. Ny takkonstruktion med en del virke från den 1698 års takkonstruktion. Vindflöjlar och svarttjärade vindskivor sätts upp. Kalkmålningarna vitkalkas. Trappa till vinden i långhusets sydvästra hörn tas bort. Predikstolen flyttas till norra sidan samt målas och förgylls. Dörröppning tas upp från sakristian till predikstolen.

Eric Roos (Arkitekt)

Petter Roos (Arkitekt)

År 1760 - 1760 Fast inredning - bänkinredning
Bänkinredningen tillverkas av snickaren Bomelin, Sigtuna och målas i blågrön marmorering. Läktare kommer till.

Bomelin (Hantverkare - Snickare)

År 1763 - 1763 Fast inredning - altaruppsats
Altaruppsats av Olof Gerdman tillkommer. Altartavla anskaffas.

Olof Gerdman (Konstnär - Bildhuggare)

År 1771 - 1771 Fast inredning - altarring
Altarring tillkommer.
År 1793 - 1793 Ändring - ombyggnad, golv
Det södra vapenhuset förses med tegelgolv. Grav i södra vapenhuset igenfylls.
År 1794 - 1794 Specifika inventarier - kyrkklocka
Lillklockan gjuts om av Gerhard Meyer.

Gerhard Meyer (Klockgjutare)

År 1797 - 1797 Nybyggnad - Gravkor
År 1797 - 1797 Ändring - restaurering
Kyrkan restaureras under ledning av byggmästaren Neosander. Vapenhus byggs till i väst. Ny dörröppning i västmuren. Södra ingången sätts igen. Södra vapenhuset förvandlas till begravningskapell. Fönstret i västra gaveln ändras till läktardörr. Det västligaste fönstret i norra muren tas upp. Kalksten läggs in i kor och mittgång, dessförinnan var golvet lagt med tegel. Korgolvet höjs ett steg. Kyrkan putsas utvändigt.

Neosander (Byggmästare)

År 1797 - 1797 Nybyggnad - Gravkor
Nybyggnad av gravkor.
År 1813 - 1813 Ändring - ombyggnad, yttertak
Taket läggs med tegel, dessförinnan var taket spåntäckt.
År 1818 - 1818 Ändring
Nisch i sakristians norra vägg förses med järndörr.
År 1824 - 1824 Ändring
Korets östfönster förstoras ytterligare. Altaruppsatsens ram ändras. Altartavlan flyttas till högra sidan om altaret.
År 1835 - 1835 Fast inredning - orgel
Orgel kommer till. Byggd av P.Z. Strand efter ritningar av C.G. Blom.

Per Zackarias Strand (Orgelbyggare)

År 1836 - 1836 Ändring
Korets östfönster förstoras ytterligare. Altartavlan tas bort och ersätts av ett kors.
År 1853 - 1853 Ändring
Trägolv läggs i bänkkvarter och inom altarringen. Nummertavla kommer till.
År 1854 - 1854 Ändring - ombyggnad, golv
Sakristian förses med brädgolv, dessförinnan var golvet lagt av tegel.
År 1870 - 1879 Ändring - ombyggnad, fönster
Glasmålningar tas bort från fönster.
År 1880 - 1880 Teknisk installation - värme
En s k Gurneysk ugn införskaffas.
År 1884 - 1884 Ändring
Glasmålningar deponeras hos Nordiska museet.
År 1907 - 1907 Specifika inventarier - kyrkklocka
Storklockan gjuts om av Joh. A. Beckman & Co.

Joh. A. Beckman, Stockholm (Klockgjutare)

År 1915 - 1915 Ändring - restaurering
Kyrkan restaureras under ledning av professorn och sedermera riksantikvarien Sigurd Curman, med C.L. Lundin som konservator. Utvändig putsning och avfärgning i ton i överenstämmelse med befintlig ytputs. Västra vapenhuset från 1797 byggs om till begravningskapell. Västra vapenhusets övre våning tas bort och nytt gavelröste uppfördes av korsvirke. Till yttertaket användes gamla takstolar och tegel. Gavelröstet förses med litet kors. Interiör förses vapenhuset med tunnvalv av trä och ingången till långhuset muras igen och i dess ställe utformades en absid med altare. Tunnvalvet och absiden förses med dekorativa målningar av Filip Månsson. Fönstret/läktardörren i västra gaveln muras igen. Fönsteröppningar förses med brunmålade träkarmar med kopplade bågar. Nya inre bågar. Yttre bågar förses med antikglas i blyspröjs med undantag för det östra korfönstret vars karmar och bågar utbyttes mot smidda järnkarmar. Östfönstret förses med glasmålning signerad Yngve Lundström. Altarkorset tas bort. Altartavlan flyttas till triumfbågens norra sida. Södra ingången återöppnas. Dörr mellan vapenhuset och långhuset kommer till. Utvändig ”vattenrevos” kyrkan. Kalkmålningarna i koret, långhuset och vapenhuset tas fram och konserveras. Målningarna förses med inskrifter som talar om vilket målningslager respektive partier tillhör. Kalkstensgolvet läggs om och kompletteras. Det södra vapenhusets golv läggs om. Predikstolen flyttas till södra sidan. Dörren till predikstol från sakristia ändras till lufthål för varmluftsuppvärmning. Ny trappa till predikstol. Den gamla trappbarriären sätts upp och kompletteras. Bänkkvarteren regleras och bänkarna görs ”bekvämare”. Övermålning med vit färg tas bort och den gamla färgen tas fram. Altare tillkommer. Korbänkar avlägsnas. Viktigare inventarier konserveras. Värmekammare uppförs väster om sakristian. Altare tillkommer. Altarring sänkes genom borttagning av dess nedre steg. Orgelläktaren tas bort. Orgeln placeras på ett podium i väst med användande av den äldre läktarens barriär. Orgel med 6 stämmor, en manual och pedal kommer till tillverkad av orgelbyggarfirman Åkerman & Lund. Dopfunten ställs på ett understycke av trä. Vapenhus förses med järnbeslagen dörr och nytt tegelgolv.

C L Lundin (Konservator)

Filip Månsson (Konstnär)

Sigurd Curman (Antikvarie)

Yngve Lundström (Konstnär - Glaskonstnär)

Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1938 - 1938 Ändring - restaurering, exteriör
Exteriör restaurering, lös puts lagas och hela kyrkan vattrives i samman färg som tidigare. Kyrkans puts förnyas delvis.
År 1947 - 1947 Teknisk installation - värme
Elektrisk värme införs. Uppvärmningsanordning i värmekammare tas bort. Lufthål för varmluftsuppvärmning förses med lucka på norra sidan.
År 1952 - 1952 Konservatorsarbeten
Kalkmålningarna rengörs av konservator Sven Dalén.

Sven Dalén (Konservator)

År 1953 - 1953 Ändring
Krona för Mariabild deponeras hos Statens Historiska museer. Rekonstruerad kopia av kronan kommer till kyrkan.
År 1954 - 1954 Specifika inventarier - dopfunt
Dopfunten ställs på kalkstensfot hämtad från Håtuna kyrka.
År 1960 - 1969 Fast inredning - läktare
Läktarbarriären vid orgelpodiet ändras för tillskapande av förvaringsutrymme.
År 1968 - 1968 Fast inredning - orgel
Orgeln byggs om. Utökning av stämmor.
År 1974 - 1974 Specifika inventarier - textilskåp
Skrudskåp kompletteras efter ritningar av Jerk Alton (utförs under 1980-talet).
År 1975 - 1975 Underhåll - takomläggning
Omläggning av tegeltak med nytt tegel.
År 1987 - 1987 Teknisk installation
Belysningsarmatur i kor och ljusringar i kronor tillkommer efter Jerk Altons förslag.

Jerk Alton (Arkitekt)

År 1990 - 1999 Fast inredning - Altarpredikstol
Ambo tillkommer. Ljusbärare utförd efter Jerk Altons förslag tillkommer.

Jerk Alton (Arkitekt)

År 1999 - 1999 Specifika inventarier - textilskåp
Skrudskåp i sakristian vidgas efter ritningsförslag av Jan Billman.

Jan Billman (Obestämd yrkestillhörighet)

År 2002 - 2002 Ändring
Åskledare monteras på kyrkan.