Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SANKTA MARIA KYRKA (akt.), SANKTA MARIA KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1550 1350 - 1549
Län	Skåne
Kommun	Helsingborg
Landskap	Skåne
Socken	Helsingborg
Församling	Helsingborgs Maria församling
Stift	Lunds stift
Ungefärlig adress	Norra Kyrkogatan 17
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2015 St:a Maria kyrka färdigställs under 1400-talets första hälft på samma plats som sin romanska föregångare. Den uppfördes i sandsten runt 1150-75 av samma stenmästare, som ansvarade för arbetet med Lunds Domkyrka. Man vet inte hur planlösningen för den gamla kyrkan såg ut, men i den nuvarande kyrkans murverk finns återvunna stenar som pekar mot, att den hade en stor absid. Man vet också, att den romanska kyrkan byggdes till runt 1250-1300 med en tegeltillbyggnad i väster. Bygget av den befintliga kyrkan inleds på 1300-talet. Genom kanikern Kristierns testa-mente tilldelas Mariakyrkan en gård och hälften av dess avkastning, en don... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2015

St:a Maria kyrka färdigställs under 1400-talets första hälft på samma plats som sin romanska föregångare. Den uppfördes i sandsten runt 1150-75 av samma stenmästare, som ansvarade för arbetet med Lunds Domkyrka. Man vet inte hur planlösningen för den gamla kyrkan såg ut, men i den nuvarande kyrkans murverk finns återvunna stenar som pekar mot, att den hade en stor absid. Man vet också, att den romanska kyrkan byggdes till runt 1250-1300 med en tegeltillbyggnad i väster.

Bygget av den befintliga kyrkan inleds på 1300-talet. Genom kanikern Kristierns testa-mente tilldelas Mariakyrkan en gård och hälften av dess avkastning, en don...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1550 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	S:ta Maria kyrka färdigställs under 1400-talets första hälft på samma plats som sin romanska föregångare.

År 1300 - 1359 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av grå kalksten är ett gotländskt arbete från 1300-talets mitt, som brukar föras till den s k Falsterbogruppen. Foten har kvadratisk bas och avsmalnande skaft. Cuppans sidor, prydda med spetsiga trepassbågar, skiljs av tunna stavar. Runt cuppans ovankant löper ett järnband.

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor och torn

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Korparti

År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn

År 1350 - 1550 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Under senmedeltiden byggs även en sakristia mot norr.

År 1350 - 1550 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Under senmedeltiden byggs även ett vapenhus utanför sydportalen.

År 1450 - 1450 Specifika inventarier - altarskåp
Åtgärd	Altarskåpet, tillverkat ca 1450 av ek med detaljer i valnöt, är med största sannolikhet ett nordtyskt arbete, möjligen från Lübeck eller Lüneberg. Det är en polyptyk med fast mittparti och på ömse sidor dubbla flygeldörrar, som kan föras samman så att skåpet stängs. Skåpet står på en predella, vars front pryds av nyatestamentliga figurer. När skåpet är helt uppställt syns 11 scener med motiv från Jesu barndom. Figurerna är äggoljemålade och förgyllda och står mot förgyllda bakgrunder. I corpus centrala del finns tre bildfält som visar konungarnas tillbedjan, frambärandet i templet och barnamorden. Högst upp på altarskåpet finns en relieffris med fem vapensköldar från 1449-1452, vilka brukar användas för datering av skåpet. På baksidan av de främre flyglarna finns scener med motiv ur Passionshistorien, och på baksidan av de bakre olika helgon.

År 1450 - 1450 Specifika inventarier - altarskåp

Åtgärd

Altarskåpet, tillverkat ca 1450 av ek med detaljer i valnöt, är med största sannolikhet ett nordtyskt arbete, möjligen från Lübeck eller Lüneberg. Det är en polyptyk med fast mittparti och på ömse sidor dubbla flygeldörrar, som kan föras samman så att skåpet stängs. Skåpet står på en predella, vars front pryds av nyatestamentliga figurer. När skåpet är helt uppställt syns 11 scener med motiv från Jesu barndom. Figurerna är äggoljemålade och förgyllda och står mot förgyllda bakgrunder. I corpus centrala del finns tre bildfält som visar konungarnas tillbedjan, frambärandet i templet och barnamorden. Högst upp på altarskåpet finns en relieffris med fem vapensköldar från 1449-1452, vilka brukar användas för datering av skåpet. På baksidan av de främre flyglarna finns scener med motiv ur Passionshistorien, och på baksidan av de bakre olika helgon.

År 1500 - 1599 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornet byggs under 1500-talet på kyrkans sydvästra sida.

År 1517 - 1517 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockorna av malm hänger i klocktornet. Storklockan från 1517 är omgjuten 1664 och 1843, då man gjöt in en femte klocka kallad Lilla Kinkan. Nioklockan göts 1592 av Borchart Gelgeter och Stora Kinkan på 1400-talet av Hans Ghyse. Klockan Stormen från sent 1300-tal kan vara gjuten av mäster Petrus, som 1397 gjorde en likadan klocka för själländska Kongsted kyrka.

År 1586 - 1586 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1586 inreds det norra sidoskeppets västra travé till gravkor för släkten Bille.

År 1615 - 1615 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen av bemålat trä är snidad 1615 av Statius Otto, alternativt utförd som ett verkstadsarbete under dennes ledning. Korgen består av åtta sidor, åtskilda av atlanter, med rundbågiga bildfält. Motiven kommer från Gamla- och Nya testamentet. Korgen, fästad till en murpelare mellan mitt- och sidoskepp, nås via en rak, skulpterad trappa med tätt räcke indelat av hermer. Framför trappan sitter en dörr med två fält prydda med intarsiainlägg. I dörrens ovankant är året 1615 inbränt. Ovanför korgen hänger en åttkantig baldakin. På dess krans står kartuscher med de sju heliga dygderna, åtskilda av volutformade ribbor som förenas i ljudtakets upphängningsstång. Baldakinen och korgen sammanbinds med en pelare prydd med två utskurna vapensköldar.

År 1615 - 1615 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstolen av bemålat trä är snidad 1615 av Statius Otto, alternativt utförd som ett verkstadsarbete under dennes ledning. Korgen består av åtta sidor, åtskilda av atlanter, med rundbågiga bildfält. Motiven kommer från Gamla- och Nya testamentet. Korgen, fästad till en murpelare mellan mitt- och sidoskepp, nås via en rak, skulpterad trappa med tätt räcke indelat av hermer. Framför trappan sitter en dörr med två fält prydda med intarsiainlägg. I dörrens ovankant är året 1615 inbränt. Ovanför korgen hänger en åttkantig baldakin. På dess krans står kartuscher med de sju heliga dygderna, åtskilda av volutformade ribbor som förenas i ljudtakets upphängningsstång. Baldakinen och korgen sammanbinds med en pelare prydd med två utskurna vapensköldar.

År 1830 - 1840 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Under den första 1830-1840 läggs taket, då täckt med bly och tegel, om med koppar

År 1840 - 1840 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1840 görs den s.k. Bodmanska restaureringen, en rensning av kyrkorummet från inventarier som upplevdes störa den sakrala stämningen. Kyrkgolvet lagas, och under koret hittas delar av ett tegelgolv från sent 1500-tal.

År 1843 - 1846 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	De mest omfattande arbetena under perioden görs 1843-1846 under Carl Georg Brunius ledning. Vapenhuset rivs, liksom sakristian vars funktion flyttas till koromgången. Den nordöstra portalen blinderas, en ny strävpelare placeras framför dess tidigare öppning, och ett fönster tas upp väster därom. Övriga strävpelare lagas och byggs om. Flera fönsteröppningar får nya fönsterbågar, syd- och nordvästra portalerna restaureras till ursprungligt utseende och sidoskeppens takgesimser förnyas.
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1843 - 1846 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

De mest omfattande arbetena under perioden görs 1843-1846 under Carl Georg Brunius ledning. Vapenhuset rivs, liksom sakristian vars funktion flyttas till koromgången. Den nordöstra portalen blinderas, en ny strävpelare placeras framför dess tidigare öppning, och ett fönster tas upp väster därom. Övriga strävpelare lagas och byggs om. Flera fönsteröppningar får nya fönsterbågar, syd- och nordvästra portalerna restaureras till ursprungligt utseende och sidoskeppens takgesimser förnyas.

Upphovsman

Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1849 - 1851 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1849-51 tillkommer, efter en privat donation, en ny orgel och -läktare i mittskeppet. Billes gravkor görs om och ytan blir på nytt en del av långhuset.

År 1897 - 1898 Ändring - restaurering
Åtgärd	1897-98 görs en stor renovering under ledning av arkitekt Alfred Hellerström. Det vitkalkade kyrkorummet befrias från puts, bortsett från i koromgångens nedre parti och i valven, liksom bakom orgel, epitafier och kring de medeltida målningsfragment man återfinner. Vid den nordöstra f.d. portalen tas ännu ett fönster upp på motstående sida dörren. Gravhällar i koromgång och sidoskepp tas upp och ställs längs ytterväggarna.
Upphovsman	Alfred Hellerström (Arkitekt)

År 1897 - 1898 Ändring - restaurering

Åtgärd

1897-98 görs en stor renovering under ledning av arkitekt Alfred Hellerström. Det vitkalkade kyrkorummet befrias från puts, bortsett från i koromgångens nedre parti och i valven, liksom bakom orgel, epitafier och kring de medeltida målningsfragment man återfinner. Vid den nordöstra f.d. portalen tas ännu ett fönster upp på motstående sida dörren. Gravhällar i koromgång och sidoskepp tas upp och ställs längs ytterväggarna.

Upphovsman

Alfred Hellerström (Arkitekt)

År 1905 - 1905 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	1905 får nord- och sydportalerna nya koppardörrar efter Hellerströms ritningar.
Upphovsman	Alfred Hellerström (Arkitekt)

År 1927 - 1931 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1927-31 förnyas kyrkan efter arkitekt Lars Israel Wahlmans instruktioner. Läktaren byggs om och får en ny orgel, predikstolen får dagens placering och befintliga bänkar och altarskrank sätts in. Korgolvet läggs om och sprickor i valv och pelare åtgärdas.
Upphovsman	Lars Israel Wahlman (Arkitekt)

År 1928 - 1928 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen av ek är byggd 1928 efter L I Wahlmans ritningar. Den är tredelad med diamantrusticerade ståndare, en rak, oklädd överliggare och skinnklätt knäfall. Mellan ståndarna sitter fyrkantiga trätavlor med förgyllda reliefer gjorda av Hugo Gehlin.
Upphovsman	Hugo Gehlin (Konstnär) Lars Israel Wahlman (Arkitekt)

År 1928 - 1928 Fast inredning - altarring

Åtgärd

Altarringen av ek är byggd 1928 efter L I Wahlmans ritningar. Den är tredelad med diamantrusticerade ståndare, en rak, oklädd överliggare och skinnklätt knäfall. Mellan ståndarna sitter fyrkantiga trätavlor med förgyllda reliefer gjorda av Hugo Gehlin.

Upphovsman

Hugo Gehlin (Konstnär)

Lars Israel Wahlman (Arkitekt)

År 1930 - 1931 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen är från 1930-31, gestaltad av L I Wahlman, och uppbyggd av ramverk och fyllningar i ek. Mittskeppens kvarter är slutna med lätt förhöjda gavlar och dörrar med diamantrusticerade speglar. På skärmarna mot koret finns bilder av apostlarna, målade 1932 av Hugo Gehlin. Sidoskeppens bänkar är öppna med frontskärmar, vars uppbyggnad efterliknar mittkvarterens gavlar.
Upphovsman	Hugo Gehlin (Konstnär) Lars Israel Wahlman (Arkitekt)

År 1930 - 1931 Fast inredning - bänkinredning

Åtgärd

Bänkinredningen är från 1930-31, gestaltad av L I Wahlman, och uppbyggd av ramverk och fyllningar i ek. Mittskeppens kvarter är slutna med lätt förhöjda gavlar och dörrar med diamantrusticerade speglar. På skärmarna mot koret finns bilder av apostlarna, målade 1932 av Hugo Gehlin. Sidoskeppens bänkar är öppna med frontskärmar, vars uppbyggnad efterliknar mittkvarterens gavlar.

Upphovsman

Hugo Gehlin (Konstnär)

Lars Israel Wahlman (Arkitekt)

År 1935 - 1935 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1935 insätts dagens järnfönster efter arkitekt Gustaf Widmarks ritningar. Solbänkarna görs om med tegel.
Upphovsman	Gustav W Widmark (Arkitekt)

År 1938 - 1939 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1938-39 görs norr- och sydportarna om med ny kopparbeslagning, gravhällarna läggs på nytt ner i kyrkgolvet, och kvarvarande puts i koromgången ned-knackas. En källare grävs ut i tornet, vars bottenvåning iståndsätts som tornkapell. Valvet över tornets bottenvåning förnyas och en dörr sätts in mellan torn och långhus.

År 1950 - 1950 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Runt 1950 läggs koppartaket om i omgångar.

År 1951 - 1951 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1951 byggs vindfånget vid västra entrén, och Billes gravkor görs om till dopkapell.

År 1953 - 1953 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	1953 uppförs en ny sakristia, på samma plats som sin medeltida föregångare, efter Widmarks handlingar.
Upphovsman	Gustav W Widmark (Arkitekt)

År 1959 - 1959 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1959 installeras den nuvarande orgeln och orgelläktaren, ritad av Rolf Graae. Vapenhuset och vindfånget under orgelläktaren förändras återigen.

År 1959 - 1959 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln, byggd 1959 av Marcussen&Søn i Åbenrå och utökad 1974, är helmekanisk med 63 stämmor, varav 10 stämmor finns i fjärrorgeln på kyrkvinden. Fjärrverkets substans kommer från den föregående Åkerman& Lund- orgeln från 1928. Stämmorna är uppdelade på ryggpositiv, huvudverk, bröstverk, crescendoverk, pedalverk och fjärrverk. Orgelfasaden, liksom orgelläktaren ritad av arkitekt Rolf Graae, består av ett lågt mittparti flankerat av kraftigt förhöjda sidopartier, alla med öppna pipfält som kan stängas med dörrar.
Upphovsman	Marcussen & Søn Orgelbyggeri (Orgelbyggeri)

År 1959 - 1959 Fast inredning - orgel, orgelfasad

Åtgärd

Orgeln, byggd 1959 av Marcussen&Søn i Åbenrå och utökad 1974, är helmekanisk med 63 stämmor, varav 10 stämmor finns i fjärrorgeln på kyrkvinden. Fjärrverkets substans kommer från den föregående Åkerman& Lund- orgeln från 1928. Stämmorna är uppdelade på ryggpositiv, huvudverk, bröstverk, crescendoverk, pedalverk och fjärrverk. Orgelfasaden, liksom orgelläktaren ritad av arkitekt Rolf Graae, består av ett lågt mittparti flankerat av kraftigt förhöjda sidopartier, alla med öppna pipfält som kan stängas med dörrar.

Upphovsman

Marcussen & Søn Orgelbyggeri (Orgelbyggeri)

År 1968 - 1968 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret i koromgången är ritat 1968 av Carl Axel Acking. Det är tillverkat av en kalkstensskiva på bronskonsoler.
Upphovsman	Carl-Axel Acking (Arkitekt)

År 1984 - 1985 Underhåll - exteriör
Åtgärd	1984-85 görs en renovering efter Forsberg & Wikerstål Arkitektkontors anvisningar. Koppartaken läggs partiellt om med ny koppar, vittrat tegel i fasaderna byts ut och murarna foglagas. Korets takgesims lagas och rekonstrueras delvis.
Upphovsman	Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 1999 - 1999 Ändring - restaurering
Åtgärd	1999 renoveras kyrkan efter Wikerstål Arkitekters handlingar. Invändigt kalkmålas valven, väggarna foglagas och fönstren m.m. ommålas. Flera inventarier konserveras och belysningen kompletteras.
Upphovsman	Wikerstål arkitekter AB (Arkitektkontor)

År Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Huvudaltaret är murat av rött, medeltida tegel, lagt i löpförband som mot altarets mitt övergår i ett kryssförband. Krönskivan är gjord av kalksten. På baksidan av altaret finns en järnbeslagen lucka och i gavlarna sakramentsnischer.

HELSINGBORG GAMLA STADEN 8:8 - husnr 1, SANKTA MARIA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning