Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	S:TA MARIA KYRKA (akt.), MARIAKYRKAN (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1349 1350 - 1550
Län	Skåne
Kommun	Båstad
Landskap	Skåne
Socken	Båstad
Församling	Båstad-Östra Karups församling
Stift	Lunds stift
Adress	Italienska vägen 2
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2016 Båstads kyrka började uppföras under 1450-talet, strax innan staden fick sina stads-privilegier. Kyrkan byggdes som en gotisk stadskyrka av måttligt format, runt samma tid som den idag rivna S:t Johanneskyrkan i Landskrona, den kraftigt omgjorda St: Nikolai i Halmstad och den välbevarade Mariakyrkan i Helsingborg. I den första etappen, som pågick till ca 1460, restes ett treskeppigt långhus. Kyrkan byggdes som pseudobasilika, d v s med förhöjt mittskepp men utan äkta basilikans klerestorium. Murarna gjordes av gråsten med tegel i dekorativa element. Kyrkorummets innertak ersattes under 1470-talet med kryssvalv. De kalkmålades runt 1... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2016

Båstads kyrka började uppföras under 1450-talet, strax innan staden fick sina stads-privilegier. Kyrkan byggdes som en gotisk stadskyrka av måttligt format, runt samma tid som den idag rivna S:t Johanneskyrkan i Landskrona, den kraftigt omgjorda St: Nikolai i Halmstad och den välbevarade Mariakyrkan i Helsingborg. I den första etappen, som pågick till ca 1460, restes ett treskeppigt långhus. Kyrkan byggdes som pseudobasilika, d v s med förhöjt mittskepp men utan äkta basilikans klerestorium. Murarna gjordes av gråsten med tegel i dekorativa element. Kyrkorummets innertak ersattes under 1470-talet med kryssvalv. De kalkmålades runt 1...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, korparti, torn och vapenhus

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Vapenhus

År 1100 - 1349 Nybyggnad - Torn

År 1350 - 1550 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Kyrkobyggnaden består av ett treskeppigt långhus från 1450-talet, ett sexsidigt kor med omgång och en sakristia, båda från 1480-talet, och ett kvadratiskt torn från ca 1500.

År 1450 - 1450 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av granit är daterad till ca 1450. Cuppan är huggen av ett rullstensblock till en fyrsidig skål med rund urholkning. Cuppan saknar dekor frånsett en minuskelinskrift, som tolkats som ”Per Knutsson”, och bokstäverna KP NI KI.

År 1470 - 1479 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	Kyrkorummets innertak ersattes under 1470-talet med kryssvalv.

År 1470 - 1520 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Innertak kalkmålades runt 1470-1520, möjligen i perioder och av olika målare. De mestadels ornamentala motiven brukar vanligen tillskrivas Barkåkragruppen, baserat på stiljämförelser med deras målningar i kyrkan där.

År 1480 - 1489 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är gjort av murat rött tegel som putsats och vitkalkats. Enligt en undersökning 1946 av landsantikvarie Harald Olsson är altaret samtida med koromgångens murverk från 1480-talet.
Upphovsman	Harald Olsson (Museitjänsteman)

År 1500 - 1525 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Ca 1500-1525 utfördes ytterligare kalkmålningar, koncentrerade till vapenhuset (idag sakristian) och norra sidoskeppets östligaste travé.

År 1613 - 1613 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockorna av malm är tillverkade 1613, 1635 resp 1927. Lillklockan är äldst och pryds av en bladfris och en inskription.

År 1635 - 1635 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockorna av malm är tillverkade 1613, 1635 resp 1927. Mellanklockan, enligt inskriften på manteln gjuten av Jens Jenssen, pryds av en relief över Korsfästelsen och medaljonger med scener ur Jesu liv.

År 1775 - 1775 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen från 1775 är uppbyggd av predella, corpus med beslagsvingar och ett rundbågigt överstycke buret av kolonner. Delarna är gjorda av fur som marmorerats i gråa och vita toner. Färgskikten är i stora delar ursprungliga utan retuscheringar. På kapitälen står änglar bakom lejon och sköldar med Gustav III:s och Sofia Magdalenas namnchiffer. Mellan änglarna syns ett moln och en strålande sol med treenighets-symbolen.

År 1775 - 1775 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen från 1775 är uppbyggd av predella, corpus med beslagsvingar och ett rundbågigt överstycke buret av kolonner. Delarna är gjorda av fur som marmorerats i gråa och vita toner. Färgskikten är i stora delar ursprungliga utan retuscheringar. På kapitälen står änglar bakom lejon och sköldar med Gustav III:s och Sofia Magdalenas namnchiffer. Mellan änglarna syns ett moln och en strålande sol med treenighets-symbolen.

År 1780 - 1789 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen tillkom under 1780-talets renovering och byggdes om 1963-67 av Eiler Graebe. Bänkarna är gjorda av ramverk med släta gavlar och spegeldörrar. Sitsarna är av brädor. Vissa gavlar har snidad dekor på ovankanten. Kvarterens insidor är målade i grågrönt, utsidan är i omålad ek. Sidoskeppens bänkar är målade även mot gångarna.

År 1780 - 1780 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarringen från 1780 är rundad och sedan 1993 tredelad. Den har en balustrad av sågade, violinformade, gråmålade ståndare prydda med palmetter, som bär en slät, grönmålad överliggare. Knäfallet är klätt med ett rött tyg.

År 1792 - 1792 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Orgeln på vapenhusets läktare har ett orgelverk från 1792 bakom en orgelfasad från 1929, ritad av Erik Fant. Orgelverket, som har 11 stämmor fördelade på manual och bihangspedal, är byggt av Jonas Ekengren och tillhörde ursprungligen huvudorgeln.

År 1812 - 1812 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1812 byts tegeltaket mot ekspån, som senare under seklet delvis ersätts av blyplåt.

År 1836 - 1836 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen från 1836 är ritad i empirestil av J.A. Hawerman. Den cirkulära korgen nås genom en trappa från 1948 ställd på avfasade pelare. Korgen indelas i fält med pilastrar, som går mellan de profilerade listverken. Dekorerna består av sakrala symboler. Ovanför korgen hänger en cirkulär baldakin, prydd med tofsar och krönt av ett kors. Predikstolen är målad i gråvitt med förgyllda dekorer och listverk, frånsett baldakinens undersida som går i en coelinblå ton. Korgen och baldakinen förenas av en draperimålad träskiva.
Upphovsman	Johan Adolf Hawerman (Arkitekt)

År 1836 - 1836 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstolen från 1836 är ritad i empirestil av J.A. Hawerman. Den cirkulära korgen nås genom en trappa från 1948 ställd på avfasade pelare. Korgen indelas i fält med pilastrar, som går mellan de profilerade listverken. Dekorerna består av sakrala symboler. Ovanför korgen hänger en cirkulär baldakin, prydd med tofsar och krönt av ett kors. Predikstolen är målad i gråvitt med förgyllda dekorer och listverk, frånsett baldakinens undersida som går i en coelinblå ton. Korgen och baldakinen förenas av en draperimålad träskiva.

Upphovsman

Johan Adolf Hawerman (Arkitekt)

År 1892 - 1892 Underhåll - port
Åtgärd	1892 byts dörren mellan kyrka och vapenhus mot en ny port efter Hjalmar Cornitsens ritningar.

År 1911 - 1911 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	1911 läggs hela taket om med skiffer eller kanske eternit.

År 1927 - 1927 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Kyrkklockorna av malm är tillverkade 1613, 1635 resp 1927. Storklockan är yngst, gjuten av M & O Klockgjuteri i Ystad, och pryds av en dikt.
Upphovsman	M & E Ohlssons Klockgjuteri och Armaturfabrik (Klockgjuteri)

År 1927 - 1936 Ändring - restaurering
Åtgärd	1927-1936 renoveras kyrkan under arkitekt Erik Fants ledning. Klockrummets bjälklag förstärks, en ny klockstol byggs och ljudluckorna byts ut. Vapenhuset görs till sakristia och kyrkans huvudingång flyttas till tornet. En källare grävs ut under kyrkan. Orgelverket från 1792 monteras bakom en ny fasad på en läktare i tornets bottenvåning.
Upphovsman	Erik Fant (Arkitekt)

År 1930 - 1939 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Återgången till tegeltak görs, enligt vad som syns på äldre kort, senast på 1930- talet.

År 1948 - 1948 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1948 byts samtliga fönster mot befintliga karmar.

År 1950 - 1959 Underhåll - takomläggning
Åtgärd	Tegeltaket läggs om.

År 1955 - 1955 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Det befintliga kalkstengolvet tillkommer 1955 efter arkitekt Torsten Leon-Nilssons anvisningar.
Upphovsman	Torsten Leon-Nilsson (Arkitekt)

År 1963 - 1967 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	1963-67 renoverades kyrkan interiört enligt Eiler Graebes anvisningar. Nästan alla snickerier och inventarier ommålas och kyrkorummet omkalkas. I samband med arbetena upptäcker man kalkmålningarna i sakristian. Två dittills igensatta fönster i koromgången tas upp. Övriga åtgärder omfattar utbyte av luckor i högkyrkans mur-öppningar, och insättandet av ett väggskåp i norra korpelaren.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1963 - 1967 Ändring - restaurering, interiör

Åtgärd

1963-67 renoverades kyrkan interiört enligt Eiler Graebes anvisningar. Nästan alla snickerier och inventarier ommålas och kyrkorummet omkalkas. I samband med arbetena upptäcker man kalkmålningarna i sakristian. Två dittills igensatta fönster i koromgången tas upp. Övriga åtgärder omfattar utbyte av luckor i högkyrkans mur-öppningar, och insättandet av ett väggskåp i norra korpelaren.

Upphovsman

Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1972 - 1972 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Huvudorgeln, byggd 1972 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 25 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är från 1792 och ritad av Jonas Ekengren i sengustaviansk stil. Fasaden är uppbyggd med ett centralt piptorn, krönt av en oval, som flankeras av raka partier med vardera ett ovalt och ett rektangulärt pipfält. Längst ut finns flyglar med pipor. Fasaden är målad i en grönvit ton med förgyllda detaljer, bl.a. lövverk, festonger, kymation, en lyra och basuner.
Upphovsman	Jonas Ekengren (Orgelbyggare) Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1972 - 1972 Fast inredning - orgel, orgelfasad

Åtgärd

Huvudorgeln, byggd 1972 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, har 25 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är från 1792 och ritad av Jonas Ekengren i sengustaviansk stil. Fasaden är uppbyggd med ett centralt piptorn, krönt av en oval, som flankeras av raka partier med vardera ett ovalt och ett rektangulärt pipfält. Längst ut finns flyglar med pipor. Fasaden är målad i en grönvit ton med förgyllda detaljer, bl.a. lövverk, festonger, kymation, en lyra och basuner.

Upphovsman

Jonas Ekengren (Orgelbyggare)

Mårtenssons orgelfabrik AB (Orgelbyggeri)

År 1983 - 1986 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1983-86 renoveras kyrkan efter Wikerstål & Forsbergs ritningar. I första skedet repareras kyrkorummet och sakristian; all lös puts rivs ner, ytorna omputsas och kalkvittas, alla plåtbeslag av järn byts mot koppar och de utvändiga snickerierna ommålas.

År 1986 - 1986 Ändring - restaurering, exteriör
Åtgärd	1986 renoveras tornet; vittrat tegel byts ut, vissa partier ommuras och murverket förstärks med dragjärn. Torntakets tegel läggs om, de utvändiga snickerierna ommålas och plåtbeslagen byts mot koppar.

År 2002 - 2002 Underhåll - exteriör
Åtgärd	2002 görs en ny exteriör renovering av Wikerstål & Forsberg. Fasaderna rengörs, putslagas och kalkas, tegeltaken repareras och utvändiga snickerier ommålas.

År 2007 - 2007 Ändring - tillgänglighetsanpassning
Åtgärd	2007 tillgänglighetsanpassas sakristians entré genom att marken utvändigt sänks ca 15 cm.

År 2013 - 2013 Underhåll - exteriör
Åtgärd	2013 läggs tegeltaket om och runt hälften av tegelpannorna byts ut. Nockteglet av munktyp skonas så långt det går. Taklaget förstärks, fasaderna omkalkas, fönstren ommålas och avvattningen förnyas. Under besiktningen upptäcks några murade kanaler i högkyrkans murar, som kanske varit stöd åt ett ursprungligt innertak.

År 2015 - 2015 Teknisk installation - värme
Åtgärd	2015 beviljas församlingen kyrkoantikvarisk ersättning för ett nytt värmeregleringssystem.

År 2016 - 2016 Konservatorsarbeten
Åtgärd	2016 pågår invändiga konserveringsarbeten på väggar och tak. Ytorna är nedsvärtade och kommer rengöras, i första hand med torra metoder, och delvis ommålas.

BÅSTAD KYRKAN 13 - husnr 1, MARIAKYRKAN Ny sökning Tillbaka till sökning