Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

MALUNG-SÄLEN LIMA KYRKBY 1:2 - husnr 1, LIMA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

lima9.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
LIMA KYRKA (akt.)

1853 - 1856

1853 - 1857

Dalarna
Malung-Sälen
Dalarna
Lima
Lima-Transtrands församling
Västerås stift
Lima kyrka 1

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik

Inventeringsår 2007

Allmänt antas att föregångaren till Lima kyrka var ett timrat kapell, uppfört på 1200-talet vid Torgås, ca sex kilometer norr om nuvarande kyrkplatsen. På 1440-talet flyttades kyrkplatsen till nuvarande läge, där en liten salkyrka i sten uppfördes. Virket från kapellet i Torgås återanvändes till klockstapel. Lima var annexförsamling till Malung åtminstone från 1350-talet till 1616, då eget pastorat bildades. Den medeltida församlingskyrkan tillbyggdes 1739 med sakristia och förlängdes 1769. I mars 1852 förstördes den då 400-åriga byggnaden av en eldsvåda. Klockstapeln och en del lösa inventarier kunde räddas. Följande år påbörjades ...

Läs mer i eget fönster

År 1853 - 1856 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Långhus, kor, sakristia och torn

Albert Törnqvist (Arkitekt)

P G S Melander (Byggmästare)

År 1853 - 1856 Nybyggnad - Torn

Albert Törnqvist (Arkitekt)

P G S Melander (Byggmästare)

År 1853 - 1856 Nybyggnad - Sakristia

Albert Törnqvist (Arkitekt)

P G S Melander (Byggmästare)

År 1853 - 1856 Nybyggnad - Korparti

Albert Törnqvist (Arkitekt)

P G S Melander (Byggmästare)

År 1853 - 1857 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
april 1853 sprängdes i åtta dagar och grundgrävningen (åtta alnars djup) pågick under juni och juli. Eftersom marken bestod av lös sand måste schaktbotten stabiliseras med makadam. Grundläggningen påbörjades den 19 juli. Med murare från Rättvik pågick murningen, med sandsten från socknen och kalk från Rättvik. I norra väggen ingår murar från den medeltida kyrkan. Väggarna murades av sandsten. Under vintern snickrades fönster- och dörrsnickerier. Under våren och sommaren 1854 fortsatte arbetena. Sockenstämman beslöt att kyrkan skulle ha koppartak istället för spån, som planerat, vilket godkändes av Överintendentsämbetet. Tornet fick urtavlor med romerska siffror 1855 (men det skulle dröja till 1887 tills tornur kom på plats) Våren 1856 uppsattes listverk på tornet Kyrkorummets väggar artikulerades med listverk, omfattningar och spiror, vitkalkades Kyrkorummets tak ådrades. Sluten bänkinredning om fyra kvarter byggdes. Predikstol med femsidig korg, spegelindelad och med skulptural dekor, målad i pariserblått, placerades mitt på norra sidan, med murad uppgång från sakristian. Altardekorationen bestod av två pelare med överstycke och på altarbordet stod kandelabrar. (Altartavla saknades till 1906). Invigning skedde den 14 september 1856, men delar av snickeri- och måleriarbetena avslutades först 1857.

Albert Törnqvist (Arkitekt)

P G S Melander (Byggmästare)

År 1870 - 2005 Ändring
För ombyggnationer och övriga händelser i kyrkans historia mellan 1870-2005 se bifogad PDF-fil.

Anders Diös (Byggmästare)

Bo Grefberg (Arkitekt)

Evald Håkansson (Konservator)

Fredrik Ekberg (Arkitekt)

G.W. Linderoth (Urmakare)

Gösta Eriksson (Arkitekt)

K-Konsult (Arkitekt)

Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

Per Larsson Björling (Orgelbyggare)

Roland Hedenström (Arkitekt)

Sven Nycander (Firma)

Yngve Lundström (Konstnär)