Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	JÄRVSÖ KYRKA (akt.), JÄRVSÖ KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1100 - 1299 1832 - 1838 1832 - 1832
Län	Gävleborg
Kommun	Ljusdal
Landskap	Hälsingland
Socken	Järvsö
Församling	Järvsö församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Kyrkvägen 15
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig

Historik
Inventeringsår 2004 Den första stenkyrkan på Kyrkön uppfördes sannolikt under 1100- eller 1200-talet, men hur den såg ut eller om den föregåtts av någon träkyrka på platsen är inte känt. Troligen försågs kyrkan i likhet med andra kyrkor i landskapet så småningom med murade valv, för kring 1520 vet vi att kyrkan var försedd med tre valv som vid denna tid, samtidigt med innerväggarna, försågs med målningar av kyrkomålaren Måns Jansson Gadd. Kyrkan låg då i öst-västlig riktning och bestod av ett långhus med sadeltak med några mindre utbyggnader på norra respektive södra långsidan. När ortens befolkning växte under 1700-talets första decennier ansågs kyrka... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2004

Den första stenkyrkan på Kyrkön uppfördes sannolikt under 1100- eller 1200-talet, men hur den såg ut eller om den föregåtts av någon träkyrka på platsen är inte känt. Troligen försågs kyrkan i likhet med andra kyrkor i landskapet så småningom med murade valv, för kring 1520 vet vi att kyrkan var försedd med tre valv som vid denna tid, samtidigt med innerväggarna, försågs med målningar av kyrkomålaren Måns Jansson Gadd. Kyrkan låg då i öst-västlig riktning och bestod av ett långhus med sadeltak med några mindre utbyggnader på norra respektive södra långsidan. När ortens befolkning växte under 1700-talets första decennier ansågs kyrka...

Läs mer i eget fönster

År 1100 - 1299 Nybyggnad
Åtgärd	Den första stenkyrkan på platsen uppförs.

År 1300 - 1499 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Kyrkan utvidgas sannolikt två gånger mot öster.

År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1400-talet? Kyrkan förses med murade valv, trol. kryssvalv. Sannolikt byggs sakristian och vapenhusen till vid denna tid.

År 1520 - 1529 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör
Åtgärd	1520-talet? Kyrkorummet förses med målningar av Måns Gadd i form av figurer, växtornament och bårder.
Upphovsman	Måns Gadd (Konstnär)

År 1640 - 1640 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Kyrkans predikstol tillverkas av Ljusdalsbonden (trol. Per Olofsson från Kämsta).

År 1650 - 1650 Fast inredning - läktare
Åtgärd	En ny ”skulle” (läktare) med svarveri omkring uppförs.

År 1652 - 1652 Ändring
Åtgärd	”Byggdes och förbättrades kyrkoglasen.” En läktare förbättras också.

År 1682 - 1682 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen byggs om.

År 1685 - 1685 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kyrkan får sin första orgel byggd av Olof Malmbergius, Stockholm.
Upphovsman	Olof Malmbergius (Orgelbyggare)

År 1689 - 1689 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Ett nytt fönster tas upp på den södra sidan och två befintliga fönster förstoras av Måns Jonsson, snickare i Hudiksvall. Sakristian vitlimmas och även här upphugges ett nytt stort fönsterhål som förses med glasrutor. Kyrkan har orappade fasader.
Upphovsman	Måns Jonsson (Hantverkare - Snickare)

År 1690 - 1690 Ändring
Åtgärd	Enligt visitationsprotokollet detta år är kyrkan nyligen vitlimmad invändigt förutom tre valv vilka är försedda med gammal målning. Golvet i högkoret är av tegel, men i själva kyrkan av tiljor. Läktarbarriären byggs om. Golvet i sakristian höjs och förses med tiljor. Nya bänkar i vapenhuset längs väggarna. Klockstapeln uppges vara förbättrad och nytjärad.

År 1692 - 1692 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Ritning över bänkplatsernas fördelning upprättas. Av denna framgår att det även finns en knektläktare samt tre andra bänkar vid norra väggen vid altaret. Prosten Grubb skänker en ny altartavla av trä till kyrkan.

År 1693 - 1693 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Fönstret i ”högkoret” utvidgas av Peder Johansson Moses.

År 1700 - 1729 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Enligt Olof Bromans skrift ”Glysisvallur” har Järvsö kyrka vid denna tid fyra utbyggnader från långhuset, två mot söder och två mot norr. De två mot söder är båda vapenhus, men det östra kallas för Lilla kyrkan då det är möblerat med bänkar och lösa stolar. På norra sidan återfinns sakristian, längst mot öster, samt en liten utbyggnad längre västerut på samma vägg ”varest i munkarnas gudstjänst grova syndare stått och undergått skriftermål”. Långhuset har sadeltak med spåntäckning och kröns av höga järnkors på gavlarna och tre spiror längs mittnocken.

År 1700 - 1729 Äldre kulturhistorisk inventering

Åtgärd

Enligt Olof Bromans skrift ”Glysisvallur” har Järvsö kyrka vid denna tid fyra utbyggnader från långhuset, två mot söder och två mot norr. De två mot söder är båda vapenhus, men det östra kallas för Lilla kyrkan då det är möblerat med bänkar och lösa stolar. På norra sidan återfinns sakristian, längst mot öster, samt en liten utbyggnad längre västerut på samma vägg ”varest i munkarnas gudstjänst grova syndare stått och undergått skriftermål”. Långhuset har sadeltak med spåntäckning och kröns av höga järnkors på gavlarna och tre spiror längs mittnocken.

År 1705 - 1705 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Gavelfönstret mot öster sätts igen.

År 1725 - 1725 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Läktarbarriären förses med 30 bilder av bildhuggaren Blom från Gävle.
Upphovsman	Petter Blom (Konstnär - Bildhuggare)

År 1745 - 1745 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	I ett visitationsprotokoll uppges att norra väggen i långhuset inte har några fönster.

År 1746 - 1746 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Församlingen tecknar kontrakt med bygg- och murmästaren Anders Romberg från Dalarna om att bygga om kyrkan till en korskyrka.
Upphovsman	Anders Romberg (Byggmästare)

År 1747 - 1748 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ombyggnadsarbetet startar. Ny dörr tas upp på västra gaveln samt två nya fönster längst bak i kyrkan. Den stora dörren mot söder muras igen. Gång till predikstolen i muren. Golvet i kyrkans västra del sänks så det kommer i samma nivå som det övriga kyrkorummet. Väggarna vitlimmas. Ny spis i sakristian. Ett förhus byggs utanför den norra väggen. Korskyrkan står därmed färdig.

År 1749 - 1749 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Per Schissler beskriver och avbildar pelaren utanpå medeltidskyrkans norra mur vilken han omtalar som ”predikstolen”. Utbyggnaden inrymde en liten kammare där det fanns rum för fyra personer.

År 1754 - 1754 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Nytt orgelverk tillverkas av Jonas Green och Petter Stråhle, Stockholm.
Upphovsman	Petter Stråhle (Orgelbyggare)

År 1760 - 1760 Ändring
Åtgärd	Kyrkan vitrappas utvändigt.

År 1761 - 1761 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Nya läktare byggs i utbyggnaderna.

År 1772 - 1772 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Barockpredikstolen tillverkas av konstnären Magnus Granlund från Stockholm. (Predikstolen målas, förgylls och försilvras 1779 av Paul Hallberg från Hudiksvall). Ny prydning kring orgelverket av Granlund.
Upphovsman	Magnus Granlund (Konstnär)

År 1795 - 1795 Ändring
Åtgärd	Korskyrkan förklaras som för trång.

År 1832 - 1838 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus, kor och torn
Upphovsman	Carl Gustaf Blom-Carlsson (Arkitekt)

År 1832 - 1838 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Tornets bottenvåning fungerar som sakristia
Upphovsman	Carl Gustaf Blom-Carlsson (Arkitekt)

År 1832 - 1832 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Korpartiet ombyggt 1892 med inbyggd absid.
Upphovsman	Carl Gustaf Blom-Carlsson (Arkitekt)

År 1832 - 1832 Rivning
Åtgärd	Ritningar till en ny kyrka, i form av en treskeppig basilika upprättas av C. G. Blom-Carlsson. Korskyrkan rivs.

År 1832 - 1832 Nybyggnad
Åtgärd	Arbetet med att bygga den nya kyrkan startar och det leds av byggmästare Alm.

År 1838 - 1838 Invigning
Åtgärd	En ny enskeppig kyrka i nyklassicistisk stil står färdig och den invigs av ärkebiskop J. O. Wallin. Byggnaden ligger i norr-söder till skillnad mot den gamla kyrkan som låg i öster-väster. Kyrkobyggnaden består av ett stort långhus med sadeltak och ett vidbyggt torn i norr med sakristia i bottenvåningen. Långhuset har stora rundbågiga fönster och putsade fasader. Tornet kröns av en åttkantig lanternin med ett kors högst upp. Kyrkorummet har mycket enkel inredning med vitkalkade väggar, bänkinredning, läktare med orgel (från 1754, men omarbetad 1837), predikstol samt ett altare med ett högt kors och en altarring. Kyrkan har över 2600 sittplatser. I tornet finns tre äldre kyrkklockor. Begravningsplatsen har nu också blivit betydligt utvidgad söderut.

År 1838 - 1838 Invigning

Åtgärd

En ny enskeppig kyrka i nyklassicistisk stil står färdig och den invigs av ärkebiskop J. O. Wallin. Byggnaden ligger i norr-söder till skillnad mot den gamla kyrkan som låg i öster-väster. Kyrkobyggnaden består av ett stort långhus med sadeltak och ett vidbyggt torn i norr med sakristia i bottenvåningen. Långhuset har stora rundbågiga fönster och putsade fasader. Tornet kröns av en åttkantig lanternin med ett kors högst upp. Kyrkorummet har mycket enkel inredning med vitkalkade väggar, bänkinredning, läktare med orgel (från 1754, men omarbetad 1837), predikstol samt ett altare med ett högt kors och en altarring. Kyrkan har över 2600 sittplatser. I tornet finns tre äldre kyrkklockor. Begravningsplatsen har nu också blivit betydligt utvidgad söderut.

År 1844 - 1844 Ändring
Åtgärd	Byggmästare Norin i Norrala tillfrågas angående kyrkans hållfasthet. Under nära 50 år framöver diskuteras denna fråga gång på gång och olika åtgärdsförslag utarbetas.

År 1853 - 1853 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Kyrkostämman beslutar att kyrkans yttertak ska omläggas med ”spiller”.

År 1876 - 1876 Ändring
Åtgärd	Tornets taklist av tegel ersätts med ett listverk av trä.

År 1878 - 1879 Specifika inventarier - tornur
Åtgärd	Ett mekaniskt tornur monteras in i tornet som driver urtavlor i alla väderstreck.

År 1890 - 1892 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan byggs om till en ”falsk” basilika i fornkyrklig stil efter ritningar av arkitekt C. A Ekholm. Arbetet försenas fem månader av att en del av taket rasar in, men turligt nog skadas ingen människa. Omfattande restaurering. Nya kolonner förvandlar den forna salskyrkan till ett treskeppigt kyrkorum. Kyrkan får också sin korabsid. I absiden sju nischer placeras målningar med scener ur Jesu liv. Altarringen byts ut mot en ny. Barockpredikstolen ersätts också med en tidsenlig.
Upphovsman	Carl Axel Ekholm (Arkitekt)

År 1890 - 1892 Ändring - ombyggnad

Åtgärd

Kyrkan byggs om till en ”falsk” basilika i fornkyrklig stil efter ritningar av arkitekt C. A Ekholm. Arbetet försenas fem månader av att en del av taket rasar in, men turligt nog skadas ingen människa. Omfattande restaurering. Nya kolonner förvandlar den forna salskyrkan till ett treskeppigt kyrkorum. Kyrkan får också sin korabsid. I absiden sju nischer placeras målningar med scener ur Jesu liv. Altarringen byts ut mot en ny. Barockpredikstolen ersätts också med en tidsenlig.

Upphovsman

Carl Axel Ekholm (Arkitekt)

År 1892 - 1892 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Långhuset avdelades i tre skepp och korpartiet fick inbyggd absid.
Upphovsman	Carl Axel Ekholm (Arkitekt)

År 1911 - 1911 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Kyrkan får sin första uppvärmningsanordning, av Skoglund & Olssons fabrikat, med en anordning med värmekammare och utgående varmluft i kyrkans sydvästra hörn.

År 1912 - 1912 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Insättning av innanfönster.

År 1918 - 1918 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen flyttas om så att en mittgång för första gången skapas i den nya kyrkan.

År 1920 - 1920 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel tillverkas av Åkerman & Lund.
Upphovsman	Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB, (Orgelbyggeri)

År 1923 - 1923 Ändring
Åtgärd	De fem äldre gravhällar som dittills legat framför portalerna flyttas till andra platser och ersätts med annan sten, efter förslag av ärkebiskop Nathan Söderblom.

År 1926 - 1926 Ändring - tilläggsisolering
Åtgärd	Elektrifiering av kyrkan och montering av 82 ljuspunkter i kyrkorummet. Förändringar av innertaket, dvs förstärkning av takstolarna, nedflyttning av innertakpanelen så att det vilar ovanpå de horisontella hanbjälkarna samt anordnande av värmeisolerande fyllning ovanpå denna panel. Åtgärden görs för att förbättra isoleringen.

År 1927 - 1928 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Insättning av s.k. katedralglas i gavelfönstren i koret efter en donation av Kerstin Olsson, Kramsta.

År 1929 - 1930 Ändring
Åtgärd	Sakristian renoveras. Nytt innertak, nya dörrar, väggar omputsas, skrudkammare inreds, målningsarbeten, mm.

År 1932 - Okänt Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ny tornhuv uppförs enligt ritningar upprättade av Erik Fant. Tornhuven utförs av kopparplåt på stomme av trä. Lanterninen flyttas upp och kläs med koppar. Fasader och torn putsas och målas vita. Även snickerier och sockel målas.
Upphovsman	Erik Fant (Arkitekt)

År 1938 - 1938 Fast inredning - orgel
Åtgärd	1920 års orgel byggs om och utökas av Olof Hammarberg.
Upphovsman	Olof Hammarberg (Orgelbyggare)

År 1958 - 1958 Ändring - restaurering

Åtgärd

Restaurering under ledning av arkitekt Bengt Romare. Kapitälen förses med dekorativ utsmyckning i form av gipsplattor med förgyllt mönster. Ornering av kolonnkapitälen görs efter förslag av skulptören Per-Erik Willö. Kyrkan får sitt nuvarande stengolv. Nischernas målningar från 1892 togs ner och ersattes med sju reliefskulpturer utförda i marmorstuck av skulptör Yngve Andersson. Nytt altare av brunröd Gustafs-marmor. 1838 års altarring återinförs. Den äldre barockpredikstolen återinförs. Predikstolen konserveras av konservator Sven Dalén. Dess färgsättning bildar grunden för kyrkans övriga färgsättning. Under orgelläktaren inreds en brudkammare. Kyrkans ljuskronor och lampetter kommer till. Sakristian restaureras och förses med nytt innertak, brandskyddat valv, toalett mm. Ny värmeanläggning i kyrkan. De gamla gravstenar som legat framför kyrkans portaler nedsänks i nivå med stengolvet i kyrkorummets fyra hörn.

Upphovsman

Bengt Romare (Arkitekt)

År 1970 - 1979 Ändring
Åtgärd	Sidoskeppens takfot förses med ventilationsgaller, vindarna evakueras genom mekanisk ventilation.

År 1973 - 1973 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Kororgel byggs av Grönlunds orgelbyggeri, Luleå, och invigs året efter.
Upphovsman	Grönlunds orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 1974 - 1974 Specifika inventarier - textilskåp
Åtgärd	Textilmonter byggs i sakristian

År 1979 - 1979 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	St. Pers kapell, den s.k. ”Lillkyrkan”, inreds i kyrkorummets nordöstra hörn. Kapellet inreds med altarbord, altarring, predikstol av Baltzar Beskow AB samt lösa stolar.

År 1983 - 1983 Underhåll - interiör
Åtgärd	Altare, predikstol, dopfunt, altarring/knäfall i Lillkyrkan målas och marmoreras.

År 1993 - 1993 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Ny orgel tillverkad av Grönlunds orgelbyggeri AB, Gammelstad, invigs.
Upphovsman	Grönlunds orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)

År 2000 - 2000 Ändring
Åtgärd	Instrumentskåp byggs i kyrkorummet och placeras mot den västra väggen i höjd med predikstolen. Brudkammaren inreds till barnrum.

År 2000 - 2003 Underhåll
Åtgärd	Fasadrenovering. Putslagningar utförs med kalkbruk 1:1. Färgborttagning genom varsam sandblästring. Avfärgning med våtsläckt Gotlandskalk i sju strykningar med kulör enligt färganalys. Byte av skadat fönstervirke och glas. Målning av fönster. Byte av skadade plåtdetaljer på fasaderna. Pannrumsdörren byts ut.

År 2001 - 2001 Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, exteriör
Åtgärd	En byst i brons föreställande prosten Börje Björklund, tillverkad av konstnären Per Nilsson-Öst, placeras väster om kyrkan.
Upphovsman	Per Ingvar Nilsson-Öst (Konstnär)

År 2003 - 2003 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Bakom det fristående altaret byggs en trappa av trä för att prästen ska kunna stå på denna plats och leda gudstjänster och andra förrättningar.

LJUSDAL ÖN 3:1 - husnr 1, JÄRVSÖ KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning