KÄVLINGE LACKALÄNGA 42:1 - husnr 1, LACKALÄNGA KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
Byggnadspresentation | |
---|---|
LACKALÄNGA KYRKA (akt.), LACKALÄNGA KYRKA (akt.) | |
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
Skåne | |
Kävlinge | |
Skåne | |
Lackalänga | |
Lackalänga-Stävie församling | |
Lunds stift | |
Lackalänga bygata | |
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
Historik |
---|
Inventeringsår 2014
Kyrkobyggnaden |
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Långhus, kor, absid |
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
---|
År 1100 - 1550 Specifika inventarier - dopfunt | |
---|---|
Dopfunten av sandsten är medeltida. Dess cylindriska fot är typisk för de funtar, som brukar föras till den s.k. Barsebäcksgruppen. Cuppan är vid och slät bortsett från en repstav längs ovankanten. |
År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Lackalänga kyrka uppfördes i slutet av 1100-talet, förmodligen av Carl Stenmester. Kyrkan gavs ett tidstypiskt romanskt utseende med långhus, ett smalare kor och en halvrund absid i öster. Utförandet var väl bearbetat med ett troligtvis synligt sandstensmurverk. Långhusets norra- och södra fasader försågs med varsin portal och varsitt fönster. Kanske fanns också ett fönster i absidens östra vägg, något som omnämns i Carl Georg Brunius anteckningar från 1800-talet. Absiden förses med ett kupolvalv av sandsten, som liksom den östra absidväggen täcks av kalkmålningar. Innertaket torde varit ett platt trätak, medan yttertaket kan ha belagts med bly. |
År 1200 - 1299 Fast inredning - skrank | |
---|---|
Under 1200-talet uppförs ett korskrank med två dörrar mellan kor och långhus. |
År 1400 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus | |
---|---|
Kyrkan byggs under 1400-talet ut med två stycken vapenhus i norr resp. söder. |
År 1400 - 1499 Valvslagning | |
---|---|
Över kor och långhus slås kryssvalv av tegel som ersätter träinnertaket. |
År 1500 - 1503 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning | |
---|---|
Under tidigt 1500-tal får kyrkan nya kalkmålningar i korvalvet. Även långhusets östra vägg liksom absiden ska ha bemålats, motiv som idag är försvunna. |
År 1507 - 1509 Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Altaruppsatsen är av additionstyp, utförd under sent 1500-tal i Daniel Thommissen- influerad stil av en icke namngiven Malmöverkstad. Uppsatsen är utformad med fyra altartavlor från 1742, som föreställer de fyra evangelisterna. De är placerade i två rader innanför kolonner och beslagsvingar. På entablementets kornisch står en ädikula flankerad av voluter. I trekantsgavelns centrum finns en målning av Guds lamm. Texter på predellan förklarar att uppsatsen renoverades 1742 och 1889. |
År 1575 - 1585 Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstolen är tillverkad runt 1575-1585, troligen av samma verkstad som gjort predikstolen i Dalköpinge kyrka, och är restaurerad vid flera tillfällen. Bildmotiven kommer från 1742. Korgen nås via en trappa, och bärs av en träkonstruktion, dold bakom en hög, gråmålad träsockel i liv med korgens sidor. Dessa består av speglar mellan ett nedre och övre listverk prydda med inskriptioner. I speglarna finns röda fält, inramade av kannelerade pilastrar, med dekor av akantus och medaljonger med drakhuvuden, ängla- eller satyrmasker. Korgen är målad i primärt grönt, rött och guld. |
År 1600 - 1699 Rivning - delvis riven | |
---|---|
Det norra vapenhuset rivs under 1600-talet, och portalen görs om till ett fönster. |
År 1634 - 1634 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Storklockan i malm är från 1634, men göts om 1747 av M Wetterholtz i Malmö. En inskription på klockan förkunnar, att klockan fick gjutas om sedan den gått sönder av den vårdslösa ringningen. |
År 1788 - 1788 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
---|---|
Lillklockan i malm är gjuten 1788 av Fredrik Kellström. Klockan är dekorerad med bårder, akantusrankor och inskriptioner. | |
Fredrik Kellström (Klockgjutare) |
År 1851 - 1851 Ändring - tillbyggnad | |
---|---|
Långhus |
År 1851 - 1851 Ändring - tillbyggnad | |
---|---|
1851 görs en utvidgning åt väster av kyrkans långhus, som blir dubbelt så långt och får ytterligare två valvtravéer, efter domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius ritningar. De nya och gamla murarna förstärks med dragstag. Kyrkan får dagens fönsteröppningar och fönster. Takstommen görs om, taket beläggs med tegel och får en flersprångig gesims längs takfoten. Fönstret i absiden görs om till en dörröppning. | |
Carl Georg Brunius (Arkitekt) |
År 1854 - 1854 Nybyggnad - Torn |
---|
År 1888 - 1888 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
Ritningarna tas fram 1874 av Nils Andersson, och tornet uppförs 1888 i sten med en skiffertäckt spira. | |
Nils Erik Andersson (Arkitekt) |
År 1889 - 1889 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
---|---|
Orgeln med två manualer tillverkades 1889 av Åkerman& Lund och byggdes om 1952 av Frobenius & Co. . Orgelfasaden består av tre delar avdelade av kolonner. Det mittersta partier är förhöjt och har en triangulär avslutning. Piporna är synliga innanför trepassformade bågar. | |
Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri) |
År 1889 - 1889 Fast inredning - läktare | |
---|---|
En orgelläktare byggs 1889. |
År 1889 - 1889 Underhåll - målningsarbete, interiör | |
---|---|
Altare, predikstol och bänkar målas om 1889. |
År 1889 - 1889 Underhåll - takomläggning | |
---|---|
1889 läggs taken över långhus och kor om med plåt, medan absiden behåller sin koppartäckning. |
År 1890 - 1890 Arkitekturbunden utsmyckning - måleri, interiör | |
---|---|
1890 dekormålas långhusvalven, troligen med röda band på valvribborna. |
År 1930 - 1930 Underhåll - exteriör | |
---|---|
1930 vittas väggar och valv. Utvändigt lagas putsen och fasaderna kalkas, och plåttaket målas med oljefärg i blyvitt. |
År 1949 - 1949 Konservatorsarbeten | |
---|---|
1949 tas kalkmålningarna fram och retuscheras av Hans Erlandsson. |
År 1952 - 1952 Ändring - restaurering | |
---|---|
1952 restaureras kyrkan under Eiler Graebes ledning. Golvet sänks till ursprunglig nivå, och beläggs med tegel respektive trägolv i bänkkvarteren ovanpå en betongsula. Nya bänkar, innerfönster och en ny orgel sätts in bakom den gamla orgelfasaden. Ytterbågarna renoveras och fönsteröppningarna får nya solbänkar av kalksten. | |
Eiler Graebe (Arkitekt) |
År 1952 - 1952 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Bänkinredningen av fur är från 1952, då utförda som slutna kvarter. Bänkgavlarna är släta, bortsett från en profilerad ovanlist. Ryggarna har tre speglar och är utrustade med psalmbokshylla på baksidan. Bänkarna är i sin helhet målade i två nyanser av grått, även mot ytterfasaden. |
År 1952 - 1952 Konservatorsarbeten | |
---|---|
Predikstolen och altaruppsatsen konserveras och återfår sina ursprungliga färger. |
År 1952 - 1952 Teknisk installation - värme | |
---|---|
Installationer för bl.a. belysning och värme utförs. |
År 1979 - 1979 Underhåll - exteriör | |
---|---|
1979 genomförs en utvändig restaurering efter byggmästare Nils Perssons handlingar. All puts över långhus, kor och absid rivs ner och ersätts med cementfattig kalkputs, som sedan avfärgas med kalk. Tornets c-rika puts behålls och dess fasader målas med kc-färg. Tak, avvattningssystem, dörrar och luckor repareras. | |
Nils Persson (Byggmästare) |
År 2009 - 2009 Underhåll - exteriör | |
---|---|
2009 genomförs en renovering efter Wikerstål arkitekters ritningar. Fasaderna på kor, långhus och absid rengörs, putslagas och kalkavfärgas, medan tornet ommålas med kc- färg. Kor- och långhustak ommålas, liksom fönstren vars uttjänta blyspröjsar byts mot nya. Tornspirans klot återfår en ljust gul kulör. | |
Wikerstål arkitekter AB (Arkitektkontor) |
År 2011 - 2011 Ändring - restaurering, exteriör | |
---|---|
Spiran renoveras på nytt 2011. Plåtar på kupor och ränndalar läggs om, brädundertaket byts delvis ut och taket beläggs med ny skiffer. |
År Okänt Fast inredning - altarring | |
---|---|
Altarringen är av gjutjärn med två grindar, en överliggare av gråmålat trä och knäfall klätt med brunt skinn. |
År Okänt Fast inredning - altare | |
---|---|
Altaret är av laserat trä med en marmoreringsmålad toppskiva. |