Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	STÄVIE KYRKA (akt.), STÄVIE KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1150 - 1199 1154 - 1199
Län	Skåne
Kommun	Kävlinge
Landskap	Skåne
Socken	Stävie
Församling	Lackalänga-Stävie församling
Stift	Lunds stift
Adress	Stävie bygata
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2014 Stävie kyrka uppfördes under 1100-talet i tidtypisk stil med långhus och ett smalare, rakslutet kor. Det antas att kyrkan fick blytak, plant innertak av bräder och motställda portaler. Den västra långhusväggen och norra korväggen smyckas med kalkmålningar, som daterats till 1125-50. Tornet tillkom senare under medeltiden, och byggdes med östmuren ridandes på långhuset. De övre våningarna nåddes via en utvändig trappa. Det är oklart varför kyrkan troligen byggdes utan absid. I den byggnadsarkeologiska diskursen är frågan, om varför så många av de skånska kyrkorna försågs med absid, föremål för diskussion. Enligt Brunius antecknin... Läs mer i eget fönster
Inventeringsår 1995 Stävie kyrka uppfördes under 1100-talet i tidtypisk stil med långhus och ett smalare, rakslutet kor. Det antas att kyrkan fick blytak, plant innertak av bräder och motställda portaler. Den västra långhusväggen och norra korväggen smyckas med kalkmålningar, som daterats till 1125-50. Tornet tillkom senare under medeltiden, och byggdes med östmuren ridandes på långhuset. De övre våningarna nåddes via en utvändig trappa. Det är oklart varför kyrkan troligen byggdes utan absid. I den byggnadsarkeologiska diskursen är frågan, om varför så många av de skånska kyrkorna försågs med absid, föremål för diskussion. Enligt Brunius antecknin...

Historik

Inventeringsår 2014

Stävie kyrka uppfördes under 1100-talet i tidtypisk stil med långhus och ett smalare, rakslutet kor. Det antas att kyrkan fick blytak, plant innertak av bräder och motställda portaler. Den västra långhusväggen och norra korväggen smyckas med kalkmålningar, som daterats till 1125-50. Tornet tillkom senare under medeltiden, och byggdes med östmuren ridandes på långhuset. De övre våningarna nåddes via en utvändig trappa.

Det är oklart varför kyrkan troligen byggdes utan absid. I den byggnadsarkeologiska diskursen är frågan, om varför så många av de skånska kyrkorna försågs med absid, föremål för diskussion. Enligt Brunius antecknin...

Läs mer i eget fönster

Inventeringsår 1995

Stävie kyrka uppfördes under 1100-talet i tidtypisk stil med långhus och ett smalare, rakslutet kor. Det antas att kyrkan fick blytak, plant innertak av bräder och motställda portaler. Den västra långhusväggen och norra korväggen smyckas med kalkmålningar, som daterats till 1125-50. Tornet tillkom senare under medeltiden, och byggdes med östmuren ridandes på långhuset. De övre våningarna nåddes via en utvändig trappa.

Det är oklart varför kyrkan troligen byggdes utan absid. I den byggnadsarkeologiska diskursen är frågan, om varför så många av de skånska kyrkorna försågs med absid, föremål för diskussion. Enligt Brunius antecknin...

År 1000 - 1199 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunten av sandsten är romansk med rund fot och cuppa, som vidgar sig något utåt. Cuppan, som saknar dekorer, har en kittelformad urholkning och igenmurat uttömningshål. Funten ingår, enligt Lars Tynell, i samma grupp som Stångbyfunten.

År 1100 - 1550 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är av murat tegel och troligen medeltida, putsat, vitmålat och täckt av en svart kalkstensskiva.

År 1150 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd

År 1154 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	Stävie kyrka uppfördes under senare delen av 1100-talet i tidtypisk stil med långhus och ett smalare, rakslutet kor.

År 1200 - 1299 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	Under 1200-talet täcks koret med ett kryssvalv.

År 1200 - 1299 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning
Åtgärd	Den västra långhusväggen smyckas ovan triumfbågen med kalkmålningar, liksom den norra korväggen.

År 1400 - 1499 Valvslagning
Åtgärd	Långhusvalven byggs under 1400-talet.

År 1400 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus
Åtgärd	Långhusvalven byggs under 1400-talet, liksom dubbla vapenhus mot norr resp. söder.

År 1500 - 1599 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen är av additionstyp, utförd under sent 1500-tal av en lokal mästare, eventuellt Mogens Snedker.

År 1557 - 1599 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen är av additionstyp, utförd under sent 1500-tal av en lokal mästare, eventuellt Mogens Snedker.

År 1630 - 1630 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen anses tillverkad på 1630-talet i renässansstil av bildhuggaren Statius Otto från Malmö, kanske under Jakob Krembergs medverkan.

År 1796 - 1796 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Golvet läggs om och höjs.

År 1796 - 1796 Rivning - delvis riven
Åtgärd	Det norra vapenhuset rivs 1796.

År 1848 - 1848 Nybyggnad - Korsarm/ar
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1848 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1848 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen av fur är från 1848 efter Brunius ritningar.
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1848 Rivning - delvis riven
Åtgärd	1848 byggs kyrkan radikalt om under Carl Georg Brunius ledning. Det södra vapenhuset och tornets kryssvalv rivs.

År 1848 - 1848 Nybyggnad - Korsarm/ar
Åtgärd	1848 byggs kyrkan radikalt om under Carl Georg Brunius ledning. Korsarmar uppförs i norr och söder.
Upphovsman	Carl Georg Brunius (Arkitekt)

År 1848 - 1848 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Takstolarna över långhus och torn byts ut. Tornets kryssvalv rivs och långhuset muras om. Samtliga omfattningar görs om med synligt tegel. Tornets västra fönster görs om till huvudingång och nya bänkar sätts in.

År 1852 - 1852 Ändring - restaurering
Åtgärd	1852 renoveras tornet och västra gavelröstet muras om för att efterlikna korsarmarnas rösten.

År 1854 - 1854 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan omgöts 1854 av G.O. Fredriksson i Kristianstad. På slagringen och mantelns övre kant finns palmettfriser.

År 1892 - 1892 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Orgelläktaren är samkomponerad med orgelfasaden, uppförd 1892 efter Alfred Arwidius ritningar. Den är utformad som en mindre balkong, uppburen av fyra konsoler i tre språng dekorerade med änglahuvuden. Över konsolerna finns en bjälke med en inskription. Den täta räckesbarriären indelas i tre fält, prydda med rundbågiga arkader, av kannelerade pilastrar. Läktaren är målad i gråvitt med förgyllda detaljer.
Upphovsman	Nils Alfred Arwidius (Arkitekt)

År 1892 - 1892 Fast inredning - läktare

Åtgärd

Orgelläktaren är samkomponerad med orgelfasaden, uppförd 1892 efter Alfred Arwidius ritningar. Den är utformad som en mindre balkong, uppburen av fyra konsoler i tre språng dekorerade med änglahuvuden. Över konsolerna finns en bjälke med en inskription. Den täta räckesbarriären indelas i tre fält, prydda med rundbågiga arkader, av kannelerade pilastrar. Läktaren är målad i gråvitt med förgyllda detaljer.

Upphovsman

Nils Alfred Arwidius (Arkitekt)

År 1892 - 1892 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Orgelläktaren byggs 1892, samtidigt som den yttre trappan till tornet ersätts med en invändig. En dörr tas upp i östra korväggen till sakristian bakom altaret.

År 1893 - 1893 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgeln byggdes 1893 av Salomon Molander med nio stämmor och byggdes om 1951 av Frobenius & Co.
Upphovsman	Salomon Molander (Orgelbyggare)

År 1940 - 1940 Underhåll - interiör
Åtgärd	1940 görs en renovering efter Eiler Graebes handlingar, som bl.a. omfattar målning och översyn av fönster och dörrar, omputsning och ommålning interiört liksom renovering av bl.a. bänkar och predikstol.
Upphovsman	Eiler Graebe (Arkitekt)

År 1979 - 1980 Ändring - restaurering
Åtgärd	1979-80 utförs en omfattande restaurering efter Nils Perssons beskrivning. Fasaderna putsas om, undantaget koret, med kc-bruk. Kortaket läggs om med ny blyplåt lika befintlig. Takstolarna, tegelomfattningarna, dörrar och ljusluckor ses alla över och renoveras. Befintlig tegeltäckning från 1956 behålls. Invändigt renskrapas alla ytor från befintliga färgskikt och kalkvittas. Vapenhuset, långhuset och korsarmarna får nytt tegelgolv på en makadamfyllning, medan korgolvet beläggs med kalksten. Kortrappan byggs om och planoch sättsteg kläs med sandsten. En avbalkning görs i norra korsarmen för sakristia. I vapenhuset byggs en toalett m.m. bakom en panelvägg och en ny trappa till tornet. Altaret byggs om och får en ny altarring. Östra korväggen lagas och dess dörr sätts igen.
Upphovsman	Nils Persson (Byggmästare)

År 1979 - 1980 Ändring - restaurering

Åtgärd

1979-80 utförs en omfattande restaurering efter Nils Perssons beskrivning. Fasaderna putsas om, undantaget koret, med kc-bruk. Kortaket läggs om med ny blyplåt lika befintlig. Takstolarna, tegelomfattningarna, dörrar och ljusluckor ses alla över och renoveras. Befintlig tegeltäckning från 1956 behålls. Invändigt renskrapas alla ytor från befintliga färgskikt och kalkvittas. Vapenhuset, långhuset och korsarmarna får nytt tegelgolv på en makadamfyllning, medan korgolvet beläggs med kalksten. Kortrappan byggs om och planoch sättsteg kläs med sandsten. En avbalkning görs i norra korsarmen för sakristia. I vapenhuset byggs en toalett m.m. bakom en panelvägg och en ny trappa till tornet. Altaret byggs om och får en ny altarring. Östra korväggen lagas och dess dörr sätts igen.

Upphovsman

Nils Persson (Byggmästare)

År 1988 - 1988 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan göts 1988 av Bergenholtz klockgjuteri i Sigtuna. Klockans övre kant är smyckad med ett ornamentband. I manteln hänger en kläpp med slagkula.

År 1996 - 1999 Underhåll
Åtgärd	Den senaste renoveringen görs 1996-1999 efter Forsberg& Wikerståls ritningar. Lös puts rivs ner och fasaderna spritputsas och kalkas. Fönster, tak och trä- och järndetaljer ses över och renoveras. Interört putslagas väggarna och kalksanden avlägsnas.
Upphovsman	Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor)

År Okänt Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	I vapenhuset står den gamla storklockan i malm, som är sprucken. Den är av okänd ålder men omgjuten 1788 av M Wetterholtz i Malmö. På manteln finns dekor i form av palmetter och änglar.

KÄVLINGE STÄVIE 15:3 - husnr 1, STÄVIE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning