NORBERG NORBERGSBY 77:1 - husnr 1, NORBERGS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
Byggnadspresentation | |
---|---|
NORBERGS KYRKA (akt.) | |
1100 - 1549 1300 - Okänt 1422 - Okänt |
|
Västmanland | |
Norberg | |
Västmanland | |
Norberg | |
Norberg-Karbennings församling | |
Västerås stift | |
Norra Kyrkogatan 2 | |
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
Historik |
---|
Inventeringsår 2004
Kyrkan uppfördes troligen under 1300-talet, från början som kapell bestående av långhus, vapenhus och sakristia. År 1422 bildade Norberg egen socken och kapellet blev kyrka med egen präst. Under senare hälften av 1400-talet ersattes kyrkorummet tidigare trätak med två murade stjärnvalv. Det östra utformades mer avancerat - sturevalv - det västra något enklare. (Medeltida måleri finns inte bevarat och rester av sådana har heller inte påträffats vid sentida restaureringar) |
Inventeringsår 1997
Kyrkan uppfördes troligen under 1300-talet, från början som kapell bestående av långhus, vapenhus och sakristia. År 1422 bildade Norberg egen socken och kapellet blev kyrka med egen präst. Under senare hälften av 1400-talet ersattes kyrkorummet tidigare trätak med två murade stjärnvalv. Det östra utformades mer avancerat - sturevalv - det västra något enklare. (Medeltida måleri finns inte bevarat och rester av sådana har heller inte påträffats vid sentida restaureringar) |
År 1100 - 1549 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Långhus, sakristia, vapenhus |
År 1300 - Okänt Nybyggnad | |
---|---|
Kyrkan uppfördes ursprungligen som kapell med långhus, sakristia och vapenhus. Takkonstruktion och murverk tyder på att ett tunnvalv i trä, alternativt öppna takstolar, ursprungligen täckte kyrkorummet. Källa Drakenberg, s 205 RAÄ: Dokumentation av Ann-Catherine Bonnier. |
År 1350 - 1549 Nybyggnad - Torn |
---|
År 1422 - Okänt Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Norbergs socken bildades och kapellet blev kyrka med egen präst. Drakenberg, s 206, 209 VS: E IV b; 78 Visitation 1850 |
År 1470 - Okänt Valvslagning | |
---|---|
Murade valv slogs över kyrkorummet, så att det indelades i två travéer. Östra valvet blev ett mer avancerat Sturevalv, indelat i fält genom halvstens tegelribbor med avfasade kanter, vilka bildar ett stjärnformigt mönster. Den västra travéns valv fick ett enklare stjärnmönster. (Medeltida måleri finns inte bevarat och rester därav har heller inte påträffats vid sentida restaureringar.) Möjligen uppmurades även tornets äldsta del, bottenvåningen, vid denna tid. Källor: Ahlberg, s 180 Boström, s 74 Drakenberg, s 209-210 RAÄ: Bedömning av Ann-Catherine Bonnier. |
År 1608 - Okänt Brand | |
---|---|
Kyrkan eldhärjades. Skadornas omfattning är inte närmare känd. Källa: Drakenberg, s 210-211 |
År 1689 - Okänt Underhåll - stomme | |
---|---|
Nya klockbockar byggdes i tornet och ny dörr insattes i södra och västra portalen. Källa: ATA: Ihrfors, s 1477 |
År 1692 - 1693 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Ny bänkinredning byggdes. Källa: ATA: Ihrfors, s 1477 |
År 1694 - 1698 Ändring - ombyggnad, exteriör | |
---|---|
Tornet påbyggdes och försågs med spånslagen spira, som tjärades och rödfärgades. Spiran kröntes med kopparknoppar. Tornbyggare Carl Hansson, Hedemora. Tobias kopparslagare, Västerås. Källor: Drakenberg, s 211 ATA: Ihrfors, s 1478 VS: E IV a; 59a Folkbladet 1959-12-14 | |
Carl Hansson (Hantverkare) Tobias Kopparslagare (Hantverkare) |
År 1697 - Okänt Fast inredning - läktare | |
---|---|
Läktare tillbyggdes i kyrkan Källa: ATA: Ihrfors, s 1472 |
År 1700 - Okänt Fast inredning - altare | |
---|---|
Altartavla förärades av Lars Olofsson i Västerås Källa: ATA: Ihrfors, s 1472 |
År 1702 - 1703 Underhåll - exteriör | |
---|---|
Långhusets norra och östra takfall rödfärgades och tjärades. Sakristians och vapenhusets tak spånslogs, tjärades och rödfärgades. Källa: ATA: Ihrfors, s 1472-73 |
År 1707 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
Långhusets östra takfall spånslogs och det norra reparerades. Vid visitation påtalades behovet av att hugga upp fönsteröppning på kyrkorummets södra sida, samt bygga ut sakristian som uppgavs vara för trång. Källor: ATA: Ihrfors, s 1473 VS: E IV a; 59 b Inventarium 1707 |
År 1709 - Okänt Nybyggnad - Sakristia | |
---|---|
Sakristian utvidgades mot norr. Klostervalv slogs över tillkommande rum. Källor: Lannegård, s 10, Inskription i mur |
År 1727 - Okänt Brand - delvis förstörd | |
---|---|
Kyrkan blev svårt skadad vid brand. Tornspiran brann ned och tornets övre mur ramponerades. Långhusets murar skadades också men valven höll. Orgel och orgelläktare förstördes. Källor: Ahlberg, s 180 Drakenberg, s 211 & 214 |
År 1727 - 1728 Nybyggnad - Torn | |
---|---|
Vid återuppbyggnaden påbyggdes tornet med en våning och fick en låg huv istället för den tidigare, avsevärt högre spiran. Källa: Ahlberg, s 180 |
År 1733 - Okänt Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Läktare färdigställdes i kyrkorummets västra del. Den vilade på sex hela och två svarvade pelare. (Förmodligen färdigställdes ny bänkinredning vid samma tid.) Källor: Lannegård, s 22 VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801 |
År 1734 - 1735 Specifika inventarier - tornur | |
---|---|
Kyrktornet försågs med ett ur, förärat av fru Brita Sneckenberg på Gäsjö. Urverket kom från Stjärnsund. Källor: ATA: Ihrfors, s 1939 VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801 |
År 1737 - Okänt Fast inredning - altare | |
---|---|
Nytt altarbord tillkom. Källa: VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801 |
År 1739 - Okänt Underhåll - målningsarbete, interiör | |
---|---|
Bänkinredning och läktare målades (nyinredning efter branden 1727) Källa: VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801 |
År 1740 - Okänt Fast inredning - predikstol | |
---|---|
Predikstol i senbarock tillkom, rikt smyckad med ornament och symboler. Gustaf Precht, Stockholm Källor: ATA: Ihrfors, s 1476 VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801 |
År 1742 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård | |
---|---|
Norra kyrkogårdsmuren byggdes av gråsten med ankarjärn. Källa: ATA: Ihrfors, s 1476 |
År 1755 - Okänt Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Altartavla färdigställdes genom frivilliga gåvor Källa: VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801 |
År 1765 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård | |
---|---|
I dåvarande kyrkogårdsmurens tre stigluckor insattes dubbla järngrindar med lås. Källa: VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801 |
År 1783 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
Den dåvarande låga tornspiran och långhusets södra takfall spånslogs, rödfärgades och tjärades. |
År 1796 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster | |
---|---|
Fem nya fönster blev insatta. (De gamla försåldes.) Källa: VS: E IV a, 59b: Inventarium 1801 |
År 1845 - Okänt Fast inredning - orgel, orgelverk | |
---|---|
Nytt orgelverk byggdes, med fasad utformades i stram senempire. Nytt golv blev inlagt i koret och altaret något nedsänkt. Orgelbyggare Per Zacharias Strand Källor: Drakenberg, s 214 VS: E IV b; 78, Inventarium 1846 | |
Pehr Zacharias Strand (Orgelbyggare) |
År 1845 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
• Kyrkans samtliga fasader lagades och avfärgades. • Kyrkans fönster blev till större delen ”förnyade” • Alla nischer och öppningar i långhus, torn och sakristia blev plåtbeslagna. • Taket förlängdes på östra gaveln, fick ny spåntäckning och tjärströks. • Tornets urverk reparerades, urtavlan renoverades och höjdes. Källa: VS: E IV b; 78, Inventarium 1846 |
År 1888 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör | |
---|---|
Invändig restaurering pågick 25/6-25/9; • Befintliga tegelgolv revs ut, vid följande urschaktning borttogs förekommande gravar. • Brädgolv lades på ventilerad trossbotten, isolerad med lera. • Tidigare sluten bänkinredning ersattes med en öppen i nygotisk stil och ”bemålades med ekfärg” (ådrades) • Svängdörrar insattes mot ingångarna. • Predikstolen målades och förgylldes. • Valv och väggar putsades, skrapades, vattrevs och kalkavfärgades • Kaminer installerades Arkitekt H T Holmgrens projekt hade minskats avsevärt i förhållande till ursprungliga planer. Den större omgestaltningen kom att skjutas upp till 1903-04 och skedde då enligt arkitekt Gustaf Petterssons handlingar. Arkitekt H T Holmgren, Stockholm Snickare August Larsson Ahlin Murare Gustaf Jansson Källor: NF: O I a: nr 1 (1881-99 Kyrkans restaurering, entreprenadkontrakt 1888-03-27) VS: E IV b; 78, Inventarium 1899 Ahlberg, s 180 Drakenberg, s 211, 215 | |
August Larson Ahlin (Hantverkare) Gustav Jansson (Hantverkare - Murare) Herman Theodor Holmgren (Arkitekt) |
År 1902 - 1904 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Kyrkan genomgick stor förnyelse och omgestaltning; • Långhuset utvidgades mot öster genom tillbyggnad av kvadratiskt kor, smalare och lägre än kyrkan i övrigt. Det nya koret murades i natursten. Tillkommande korfönster fick en glasmålning föreställande Kristi uppståndelse. • Tornet byggdes på med murverk av natursten. I tillkommande fasad gjordes blinderingar. Den tidigare tornhuven ersattes med en lång skiffertäckt spira, åttakantig på en lägre, fyrkantig underbyggnad. • Västportalen utvidgades med bibehållande av befintlig valvform. • Fasaderna lagades och avfärgades, varvid tidigare putsade taklister borttogs och i takfoten sattes en hyvlad panel. • Yttertaken fick ny täckning av Grythytteskiffer. • Fönsteröppningarna fick nya fönsterbågar av smidesjärn med blyinfattat ljusgulskimrande katedralglas. Bågarna sattes in i tegelmurade falsar. Nya solbänkar av kalksten lades. • I korfönstret sattes glasmålning. • Till kyrkans och sakristians ingångar nytillverkades ytterdörrar av ek med rikt smide. • Långhustakets bärande delar förstärktes med kryssförbindningar av plank mellan sparrarna. • Kyrkorummets befintliga orgelläktare revs och en ny orgelläktare byggdes i tornrummet efter murgenombrott. Ett nytt kryssvalv av halvstens- tegel med diagonala förstärkningar murades (”på den plats, där gamla förtagningar visar att valv varit tillämnat vid tornets uppförande”) • Orgelverket förnyades • Kyrkorummets valv och väggar överdrogs med ett slätt putslager. (Tidigare puts hade varit så tunn att murverken avtecknade sig) • De nya putsytorna dekorerades med kalkmåleri i jugendstil på den vitgula grundfärgen. Runt hela kyrkan målades en schablonerad palmettbård i brösthöjd. Pilastrarna fick tvärband i gult och valvstrålarna bandades i varierande färger. I det nya korvalvets kappor målades änglar och liljor, i triumfbågen till koret keruber och vita rosor, i fönsternischerna rosor. • Kyrkorummets trägolv, lagt 1888-89, revs upp och ersattes med enfärgad kalksten i gångar, mönsterlagd grå och brun kalksten i koret. I bänkkvarteren lades åter brädgolv sedan nytt undergolv av cement gjutits. • Nya dörrar insattes mellan kyrkorum och södra vapenhuset. • I sakristian lades nytt golv av furuplank • Bänkinredning altare och predikstol fick rödbrun färgsättning (”ådrad mahogny”). • Ny dopfunt insattes. • Elektrisk belysning installerades Kyrkans vedeldade kaminer togs bort och istället installerades kokseldad kalorifer i källaren under det tillbyggda koret. Varmluftskanaler mynnade framför koret. - Arkitekt Gustaf Pettersson, arkitekt i Överintendent-ämbetet - Byggmästare Jan Peter Andersson, Norrköping (byggledare) - Neumann & Vogel, Stockholm (fönster-tillverkare/glas-mästare) - Konstnär H Lindqvist (korfönstrets målning) - Bäckströms i Arboga (ytterdörrar av ek) - Konstnär Edvard Berg, Stockholm (Valv- och väggmålningar) - Orgelbyggare Lundahl Källor: NF: O I a: nr 2 (Handlingar angående kyrkans restaurering 1902-05) Boëthius, s 93-96 Drakenberg, s 211-212 | |
Anders Victor Lundahl (Orgelbyggare) Edward Bergh (Konstnär - Dekormålare) Gustav Pettersson (Arkitekt) H Lindqvist (Konstnär - Dekormålare) Jan Peter Andersson (Byggmästare) Neumann & Vogel (Hantverkare) |
År 1904 - 1904 Nybyggnad - Korparti |
---|
År 1920 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
Kyrkans fasader lagades och avfärgades. Kyrkorummets väggar lagades. Källa: VS: E IV B; 78, Ämbetsberättelse 1916-1920 |
År 1937 - 1938 Specifika inventarier - tornur | |
---|---|
Tornets urverk renoverades, nya, större urtavlor uppsattes. Yngve Westerstrands urfabrik, Stockholm Källa: NF: O I a: 7 | |
Yngve Westerstrands urfabrik (Urmakare) |
År 1940 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör | |
---|---|
Vindfång byggdes mellan långhuset och södra vapenhuset. Tidigare stickbågigt valv höjdes. Plankväggar byggdes och putsades. Arkitekt Einar Lundberg, Stockholm källa: NF: O I a: 15 | |
Einar Lundberg (Arkitekt) |
År 1941 - Okänt Teknisk installation | |
---|---|
Kyrkan erhöll elektrisk uppvärmning och ny belysning. Arkitektritade belysningsarmaturer blev uppsatta. Arkitekt Einar Lundberg Sigfrid Anderssons elektriska affär Källor: NF: O I a: 10 (program 1938, förslag och kontrakt 1941-02-19, kontrakt 1941-10-30) | |
Einar Lundberg (Arkitekt) |
År 1975 - Okänt Fast inredning - orgel | |
---|---|
Kororgel införskaffades Orgelbyggare Walter Thür, Strängnäs Källa: Lannegård, s 24 | |
Walter Thür (Orgelbyggare) |
År 1977 - 1978 Ändring - ombyggnad, interiör | |
---|---|
Kyrkan genomgick inre omgestaltning; • Sten- och trägolven reparerades. Över mittgångarna limmades gångmattor. • Bänkinredning med nya sitsar och slutna ryggar byggdes, med bibehållande av 1888 års gavlar. • Läktaren byggdes ut mot öster och försågs med nytt skrank. Läktarens två tillkommande pelare snidades. • Nytt orgelverk byggdes, med bibehållande av 1842 års fasad. • I sakristian byggdes ett stort textilförvaringsskåp, så att sambandet mellan sakristians två välvda rum bröts. Nya ljuskronor införskaffades till rummet. • Valvens och väggarnas kraftigt nedsmutsade målningar rengjordes med bröd. • Elvärmt konvektionsluftsystem installerades i källaren. Till- och frånluftskanaler placerades i befintliga utrymmen under kor och bänkarnas trägolv. • Rötangripna delar av takkonstruktionen utbyttes och förstärktes där så krävdes. • På valvhjässorna i kyrkvinden lades 15 cm mineralullsisolering. Ventilationsöppningar försedda med insektsnät upptogs vid nock och takfot. • Vapenhusets vindfångsdörrar från 1940 revs. Arkitekt Claes Laurent, Stockholm (Bänkinredning, läktar-utbyggnad) Byggnadsfirman August Eklund AB (huvud-entreprenör) Arkitekt Erik Fant (Läktarskrank) Konstnär Olle Norberg (träsniderier) Orgelbyggare Walter Thür, Strängnäs Källor: Ahlberg, s 181 NF: Slutrapport efter restaurering 1977-78, skriven av Knut Åkesson VLT 1978-06-19 | |
Agust Eklund AB (Byggmästare) Claes Laurent (Arkitekt) Erik Fant (Arkitekt) Olle Norberg (Konstnär) Walter Thür (Orgelbyggare) |
År 1979 - Okänt Underhåll - exteriör | |
---|---|
Yttre renovering; • Fasaderna sandblästrades, skadad puts lagades och kalkavfärgning skedde med vit kalkfärg, med tillsats av järnvitriol (1 liter järnvitriol/100 l kalkmjölk). • Smidesdetaljer rostskyddsbehandlades och ommålades • Långhusets och tornets skiffertak omlades • Fönstren försågs med innerbågar av stål, med isolerglas Projektering och byggledning: Knut Åkesson, ÅBAB NF: Byggmötesproto-koll, Slutrapport av Knut Åkesson |
År 1994 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör | |
---|---|
Nya skåp för textilförvaring byggdes i tornrummet bakom orgelläktaren. Därmed kunde de tidigare skåpen i sakristian tas bort och rummets ursprungliga volym återställas. I sakristians norra del inreddes en liten gudstjänstlokal, Mariakapellet. För det ändamålet upprättades förslagsskiss av Jerk Alton, daterad 1993-01-29, som i någon mån kom att följas. I kyrkorummets bakre del iordningställdes ”kyrktorg”, avskilt med skrank formgivna av Olle Norberg. Arkitekt Jerk Alton (inledande förslag) Konstnär Olle Norberg (altarbord och skrank) Källor: Ahlberg, s 181 Lannegård, s 18 ATA dnr 330-810-1994 VLM dnr 93: 264-316 | |
Jerk Alton (Arkitekt) Olle Norberg (Konstnär) |
År 2003 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster | |
---|---|
Skyddsfönstret utanpå korfönstret var rötskadat och ersattes därför av ett nytt med svartmålad stålram. Ringströms glasmästeri, Stockholm Källa: VLM: Rapport | |
Ringströms glasmästeri (Hantverkare) |