Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

ARBOGA MEDÅKERS KYRKA 1:1 - husnr 1, MEDÅKERS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning

medåker3.jpg

Teckenförklaring Bakgrundskarta Copyright © Lantmäteriet
visa stor karta
Byggnadspresentation
MEDÅKERS KYRKA (akt.)

1200 - Okänt

1200 - Okänt

1250 - 1299

1955 - 1957

Västmanland
Arboga
Västmanland
Medåker
Arbogabygdens församling
Västerås stift
Sockenvägen 6A

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka

Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Tvåskeppig

Religionsutövning - Kyrka

Historik

Inventeringsår 2004

Medåker tros ha fått sin stenkyrka på 1200-talet, byggd i ett skepp och med platt trätak över kyrkorummet. Uppfattningarna går isär om vilken del som är äldst: den västra med torn eller den östra. Mera säkert är att kyrkan fick dagens längd vid en utbyggnad på 1300-talet, då även sakristia tillkom i norr, ett tunnvalv av trä slogs över kyrkorummet och väggarna fick dekorativa kalkmålningar. Östra gaveln fick en trefönstergrupp. Kyrkans altarskåp med träsniderier och skulpturer tillverkades omkring 1450.

Ytterligare en medeltida utbyggnad gjordes: på 1490-talet då norra väggen från sakristian och västerut bröts igenom och norra s...

Läs mer i eget fönster

År 1200 - Okänt Nybyggnad
Platsens ursprungliga gråstenskyrka var enskeppig, med platt innertak av trä. Uppfattningarna går isär om vilken del som är äldst: den västra med torn eller den östra. Källa: Medåkers kyrka, s 7. Redelius
År 1200 - Okänt Nybyggnad
År 1250 - 1299 Nybyggnad
Långhus och torn
År 1250 - 1299 Nybyggnad - Torn
År 1250 - 1549 Nybyggnad - Sakristia
År 1250 - 1549 Nybyggnad - Korparti
År 1300 - Okänt Valvslagning
Kyrkan förlängdes, sakristia byggdes ut i norr och eventuellt tillkom tornet. Över kyrkorummet slogs ett tunnvalv i trä. Från denna tid finns kalkstensfot till en dopfunt. Källa Medåkers kyrka, s 9
År 1450 - Okänt Fast inredning - altare
Nuvarande altarskåp anskaffades. Idag återstår bara corpus, indelat i två avdelningar. Källa: Medåkers kyrka, s 9
År 1490 - Okänt Ändring - ombyggnad, stomme
Radikal ombyggnad: Norra väggen från sakristian och västerut bröts igenom och norra sidoskeppet byggdes ut. Valv slogs över kyrkorummet och över tornets bottenvåning, dit kyrkorummet utökades. Valv och väggar dekorerades med målningar. Vapenhus byggdes till på tornets södra sida. Fönstren förstorades och i korets fönster sattes färgat glas. Källor: Boström, s 69 Medåkers kyrka, s 9
År 1492 - 1492 Ändring - ombyggnad
Långhuset tillbyggt med ett sidoskepp i norr
År 1492 - Okänt Fast inredning - altare
Fristående altare invigdes av biskop Olaus Andreae. Altarskivan av kalksten med fem konsekrationskors finns idag bevarad nedanför orgelläktaren i norra skeppet. Källa: Ahlberg, s 162
År 1625 - Okänt Underhåll - exteriör
Kyrkans fasader rappades och vitlimmades. Källa: VS: F III a; 3, visitation 1629
År 1627 - Okänt Fast inredning - predikstol
Nuvarande predikstolen införskaffades. Den smyckades med snidade bilder av Kristus som världens frälsare och de fyra evangelisterna. Dessutom uppsattes fem snidade lejonhuvuden. Träsnidare: Johan Matzson Källor: VS: F III a; 3, visitation 1629 Ahlberg, s 162

Johan Matzson (Konstnär - Bildhuggare)

År 1628 - Okänt Fast inredning - predikstol
Den nyinförskaffade predikstolen målades. Källa: VS: F III a; 3, visitation 1629
År 1629 - Okänt Äldre kulturhistorisk inventering
Tidigaste uppgiften om att tornet försetts med en hög spets är protokoll från biskopsvisitationen den 5/3 1629. Vid samma tillfälle uppgavs klockstapeln vara gammal (förmodligen i betydelsen uttjänt). Källa: VS: F III a; 3, visitation 1629
År 1637 - Okänt Underhåll - exteriör
Klockorna hade flyttats upp i tornet, som förstärkts med strävpelare. Klockstapel fanns inte längre. Kyrkans yttertak lagades och tjärades. Källa: VS: F III a: 6, visitation 1637
År 1652 - Okänt Nybyggnad - Torn
Tornet fick en ny spånklädd spira. OBS! Osäker uppgift, svår att bekräfta, motsäger 1629 års inventarium. Anders Larsson Tornresare, Jäder Källor: ATA: Ihrfors, s 1924 Bellviken, s 46
År 1653 - 1654 Fast inredning - altare
Nytt altare murades intill korets vägg, istället för det tidigare som varit fristående. Källa: ATA: Ihrfors, s 1285
År 1655 - 1656 Specifika inventarier - altarskåp
Altarskåpet förgylldes på nytt. För det ändamålet köptes 30 böcker guld (40 d) från Stockholm. Anders Persson målare erhöll 50 daler i arbetslön, hans efterträdare 6 daler och Anders Perssons änka 24 daler. Anders Persson målare Källor: ATA: Ihrfors, s 1285 Bellviken, s 46

Anders Persson (Hantverkare - Målare)

År 1661 - 1662 Underhåll - exteriör
Långhustaket och tornet reparerades, tjärades. En vinkällare grävdes och murades med valv. Källor: ATA: Ihrfors, s 1285 Bellviken, s 46
År 1673 - Okänt Ändring - ombyggnad
Kyrkorummets golv belades med tegel Korgolvet upphöjdes Källor: ATA: Ihrfors, s 1285 Bellviken, s 46
År 1682 - Okänt Fast inredning - bänkinredning
Sluten bänkinredning byggdes, med träsniderier och dekorativt smide på dörrar och skärmar. (En mindre del av dessa har sparats till våra dagar) Källa: Bellviken, s 46
År 1683 - Okänt Fast inredning - predikstol
Predikstolen blåmarmorerades L Granius i Medåker Källa: Inskription i ljudtaket

L Granius (Konstnär - Dekormålare)

År 1722 - Okänt Ändring - ombyggnad
Västport togs upp i tornet, där tidigare ingen dörröppning funnits. Källa: VS: E IV a; 54a, visitation 1722
År 1727 - Okänt Fast inredning - läktare
Västläktare byggdes, ursprungligen avsedd för kyrkobesökare och därför med bänkinredning. Snickare Nils Bergman Källa: E IV a: 54 a; inventarium 1745

Nils Bergman (Hantverkare - Snickare)

År 1740 - Okänt Underhåll - stomme
Sommaren 1740 pågick omfattande murverksreparationer i hela kyrkan. Främst tornet var i stort behov av åtgärder. Möjligen miste kyrkorummet åtskilliga medeltida dekorationsmålningar vid detta tillfälle. Källa: E IV a: 54 a; Brev till domkapitlet, uppläst 17/12- 1740
År 1760 - Okänt Fast inredning - orgel
Västläktaren revs och ersattes med en mindre, avsedd för en orgel. 9-stämmig orgel införskaffades, hade tidigare stått i Hedvig Eleonora kyrka Stockholm. Möjligen härstammade orgeln från ett större verk som var avsett för Storkyrkan. En ny åhörarläktare byggdes i norra sidoskeppet, avsedd för soldater. Källor: VS: F III a; 21, visitation 1763 Bellviken, s 49 Sjögren, s 136

Jonas Gren (Orgelbyggare)

Petter Stråhle (Orgelbyggare)

År 1764 - Okänt Fast inredning - altaruppsats
Ny altaruppsats kom på plats efter donation av Fru Inga Cederborgh på Röfors (3 000 d kmt) Den utfördes av en rektangelformig träskiva på vars mitt fästes ett träsnideriarbete bestående av kyrkliga attribut. På ömse sidor om detta placerades skurna palmer samt ovanför tre änglahuvuden en bok och ett kors. Samtidigt igenmurades östra gavelns mellersta fönster. (den gamla altartavlan sattes upp på en av kyrkorummets pelare) Altarring av trä uppsattes, målad med blå färg En gravhäll blev nedlagd innanför västra ingångsdörren, där förut varit tegelgolv Den 1/8 1764, mellan klockan 12 och 13, slog blixt ned i kyrkan. Skador uppstod, men brand uppkom inte Mull kördes upp på kyrkogården för att inleda begravning efter varv. Källor: VS: E IV a; 54b, visitation 4/9 1791 ATA: Ihrfors, s 1301-1302 Bellviken, s 50 Timm, s 6
År 1768 - Okänt Ändring - ombyggnad, fönster
Södra sidans tre fönsteröppningar gjordes högre och vidare, nya järnfönster blev insatta där. En igenmurad glugg på norra sidan öppnades och försågs med fönster. Västra sidans fönsteröppning vidgades och fick nytt fönster. Källa: ATA: Ihrfors, s 1302
År 1770 - Okänt Underhåll - exteriör
Hela kyrkans tak och tornspiran tjärströks. Källa: ATA: Ihrfors, s 1303
År 1778 - Okänt Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Omläggning av kyrkogårdsmuren inleddes detta år Källa: Timm, s 7
År 1783 - Okänt Fast inredning - predikstol
Predikstolen målades och förgylldes. En draperimålning ströks upp på väggen bakom. Målare Peder Hallongren Källa: ATA: Ihrfors, s 1303

Peder Hallongren (Hantverkare - Målare)

År 1812 - Okänt Ändring - ombyggnad
Kyrkan genomgick stor reparation: • Vapenhuset på södra sidan borttogs och i dess plats insattes ytterligare ett fönster • En torntrappa av huggen sten med ledstänger av järn blev byggd • Ett nytt vapenhus avskildes genom att den västligaste travén, under tornet, byggdes in • Orgelläktaren reparerades och utökades Källa: VS: E IV a; 54b, visitation 4/7 1819 och 1/8 1829
År 1887 - Okänt Underhåll - exteriör
Tornets spåntak tjärades och ny åskledare uppsattes. Långhusets tak täcktes med falsad plåt Källa: VS: F III a; 38, Inventarium 1889
År 1888 - 1889 Ändring - ombyggnad, exteriör
Sockel av cement slogs på grundmuren Fasaderna lagades i sin helhet och avfärgades Dörr- och fönsteröppningar förstorades Södra och östra fönstren indelades i grupper om tre och fick ramar och bågar av svartmålat järn ”i götisk stil”. Delvis färgade rutor insattes. Dörrar klädda med pärlspåntpanel insattes Cementgolv lades i kyrkorummet, utom i koret där brädgolv blev lagt Kyrkorummets valvkappor vitkalkades medan ribborna gråkalkades De nedre väggfälten målades med mörk oljefärg, väggarna i övrigt vitkalkades Öppna bänkar anskaffades och målades med oljefärg i grågul nyans. Orgelläktaren utökades Den norra så kallade knektläktaren revs 9-stämmig orgel installerades Tre travéer i kyrkans västra del avbalkades, det sydvästra till förhall och det nordvästra till materialrum samt för läktaren Altaret försågs med genombruten altarring med skurna kolonner, samt knäfall och armstöd madrasserade och överklädda med rödbrun vadmal. Altaruppsatsen ommålades och sniderierna förgylldes. Predikstolen målades vit och blev rikt förgylld. En vedeldad kamin installerades i norra skeppet Arkitekt Ludvig Pettersson Orgelbyggare G A Setterquist & son, Örebro Källor: VS: F III a; 38, Inventarium 1889 Sjögren, s 137-138

Gustaf Adolf Setterquist (Orgelbyggare)

Ludvig Pettersson (Arkitekt)

År 1903 - Okänt Arkitekturbunden utsmyckning
Glasmålningar med framställningar av Moses och Den gode herden insattes i fönstren på ömse sidor om altaret. Källa: E IV b; 71, ämbetsberättelse 10-11/9 1910
År 1909 - 1910 Underhåll
Kyrkorummets väggar och valv avfärgades Fasaderna lagades och avfärgades Tornspiran tjärströks Ny värmeugn installerades Källa: E IV b; 71, ämbetsberättelse 10-11/9 1910
År 1925 - Okänt Teknisk installation
Elektrisk belysning infördes i kyrkan Källa: MF: O
År 1932 - Okänt Konservatorsarbeten
Kyrkans altarskåp restaurerades, efter att ha varit i förvar i tornet sedan 1887. Konservator Alfred Nilsson Källa: Bbl 1932-02-22

Alfred Nilsson (Konservator)

År 1947 - Okänt Ändring - ombyggnad, interiör
Stor inre förnyelse: Valv och väggar skrapades intill de äldsta färgskikten, i sökande efter medeltida dekorationer. Endast ett invigningskors i koret och en dekoration längst upp i sidoskeppets östligaste valv restaurerades. I övrigt vitkalkades valv och väggar. Det mellersta av östra gavelns fönster borttogs. Ny bänkinredning med rektangulära gavlar byggdes. Den fick en historiskt förankrad färgsättning. På de fyra främsta bänkraderna rekonstruerades 1600-talsgavlar med bevarade luckor från 1682 till utgångspunkt. Altaruppsats och predikstol rensades från senare färgskikt så att den äldsta färgsättningen kunde friläggas och restaureras. Den tidigare öppna altarringen ombyggdes till nuvarande spegelindelad front. Även läktaren fick en spegelindelad barriär Dopplats placerades i norra sidoskeppet, där kamin förut stått Fönstren försågs med inre bågar Elektrisk värme installerades Elbelysningen förnyades Orgelverket utökades till 13 stämmor Arkitekt Sven A Söderholm Hurtigs snickerifabrik, Fellingsbro Konservatorerna Alfred Nilsson och Oskar Niemi Målarmästare Sven Alm, Medåker Källor: MF: Förslag till restaurering, januari 1947 Minnesplatta i kyrkan Bellviken, s 55

Alfred Nilsson (Konservator)

Hurtigs snickerifabrik (Hantverkare - Snickare)

Oskar Niemi (Konservator)

Sven Alm (Hantverkare - Målare)

Sven A Söderholm (Arkitekt)

År 1955 - Okänt Underhåll - exteriör
Nya hängrännor och stuprör uppsattes Det spåntäckta tornet lagades och tjärströks Plåttaket ommålades Källor: MF: O 18 a VLT 1955-07-09
År 1955 - 1957 Nybyggnad
På kyrkogårdens norra del byggdes ett bårhus: Källargrund göts av betong Ytterväggarna murades av 1-stens tegel och putsades med ojämn yta Sockeln kläddes med skiffer Taket täcktes med skiffer (Glava) Huvudingången försågs med portar av ek, med handsmidda beslag, samt trappsteg framför av granit på betongkonsol Fast fönster av furu med svagt tonade glas Arkitekt Jan Wahlman Byggmästare Gustaf Öhman Källa. MF: O 18 a, beskrivning 5/4 1955, kontrakt den 17/10 1955

Gustaf Öhman (Byggmästare)

Jan Wahlman (Arkitekt)

År 1964 - Okänt Fast inredning - predikstol
Predikstolen pryddes med nya träsniderier, skänkta av Arthur Johansson i Vretberga. Fyra nya lejonhuvuden kompletterade det enda ursprungliga, som bevarats. De färgsattes i guld, rött och svart. Arthur Johansson, Vretberga Källa: Ahlberg, s 162

Arthur Johansson, Göteborg (Konstnär - Bildhuggare)

År 1969 - 1970 Ändring - begravningsplats/kyrkogård
Kyrkogården utvidgades mot nordväst Slutbesiktning av det nya området skede den 22/10 1970. Trädgårdsarkitekt Samuel Kaldén Källa: MF: O 21, Handlingar om kyrkogården

Samuel Kaldén (Trädgårdsarkitekt)

År 1973 - Okänt Ändring - ombyggnad
Ett nytt förrum balkades av mellan långhus och vapenhus. Tegelgolv lades in. Källa: ATA
År 1978 - Okänt Ändring - ombyggnad, golv
Inre renovering: Kyrkorummets valv och väggar vitkalkades Befintligt betonggolv (1888) knackades bort, liksom underliggande fyllning Nya kalkstensgolv blev inlagda i gångar och kor Källa: Bbl 1978-05-18, 1978-10-02, 1978-09-08
År 1984 - Okänt Underhåll - exteriör
Nya spån lades på tornets nedre del, kransen Fasaderna lagades och kalkavfärgades i gulaktig ton, genom att järnvitriol tillsattes kalkfärgen Fönstren renoverades Skyddsfönster sattes utanpå korfönstren Program: Edvard Ruin, Byggnadsvård AB Diös Mellersta Bygg AB Arboga måleri Bergslagsputs Källor: VLM: Slutbesiktning 1984-12-04 VLA 1984-10-12

Arboga måleri (Hantverkare - Målare)

Bergslagsputs (Firma)

Diös Bygg AB (Firma)

Edvard Ruin (Byggmästare)

År 1990 - Okänt Ändring - ombyggnad, yttertak
Vid omläggning borttogs långhustakets befintliga järnplåt i skivtäckning, istället lades koppar med förskjutna tvärfalsar. Källor: VLM: dnr 90: 50-316 Bbl 1990-09-04
År 1997 - Okänt Underhåll - exteriör
Inre och yttre förnyelse: Nya spån lades på tornets övre del och ströks med trätjära Spånen på tornets nedre del tjärströks Nya koppardetaljer sattes upp på tornet. Kyrktuppen förgylldes Cementlagningar borttogs från tornets fasadputs Tornets fasadputs lagades med luftkalkbruk och avfärgades med fabriksblandad kalkfärg, bruten med ljusocker och oxidsvart Cementsockeln som sedan 1888 funnits på kyrkan knackades bort. Bakomvarande mur fogströks med hydrauliskt bruk Vapenhusets väggar lagades och avfärgades Norra sidoskeppets bänkkvarter borttogs. I bänkarnas ställe lades kalkstensgolv, likadant som i gångarna. Bänkkvarteren blev lätt avslipade och lackade Södra sidans fönster renoverades Sakristians befintliga cementgolv borttogs, befintlig fyllning grävdes bort och nytt undergolv av betong göts. Därpå lades klinkergolv (Höganäs rustik, brun 15 mm) Kyrkans elsystem förnyades, nya radiatorer insattes Rolf Almersson, Bygg-Ark i Köping Puts & Tegel, Fjugesta Arboga måleri Källa: VLM: Antikvarisk kontrollrapport 1997-08-13, dnr 96: 268-316

Arboga måleri (Hantverkare - Målare)

Bygg-ark i Köping AB (Firma)

Puts & Tegel, Fjugesta (Firma)