LUND BONDERUP 13:1 - husnr 2, BONDERUPS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| BONDERUPS KYRKA (akt.), BONDERUPS KYRKA (akt.) | |
|
1100 - 1349 1100 - 1349 |
|
| Skåne | |
| Lund | |
| Skåne | |
| Bonderup | |
| Dalby församling | |
| Lunds stift | |
| Bonderups kyrka 432 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2015
I samband med arkeologiska undersökningar i de tjocka kulturlagren kring Bonderups kyrka har keramikfynd äldre än kyrkan påträffats. Det står med andra ord klart att det funnits aktivitet på platsen innan kyrkan uppfördes. |
|
Inventeringsår 1998
I samband med arkeologiska undersökningar i de tjocka kulturlagren kring Bonderups kyrka har keramikfynd äldre än kyrkan påträffats. Det står med andra ord klart att det funnits aktivitet på platsen innan kyrkan uppfördes. |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor | |
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Korparti |
|---|
| År 1100 - 1349 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Bonderups kyrka byggdes sannolikt i slutet av 1000-talet eller i början av 1100-talet och bestod då av långhus, rakslutat kor samt västverk. | |
| År 1400 - 1429 Valvslagning | |
|---|---|
| Spår av målningar visar att långhusets väggar pryddes med kalkmålningar någon gång mellan kyrkans uppförande och valvslagningen i början av 1400-talet. | |
| År 1420 - 1425 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1420–25 förlängdes kyrkan västerut och kyrkorummet valvslogs. Långhuset försågs då även med nytt taklag. | |
| År 1500 - 1500 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
| Omkring år 1500 uppfördes ett vapenhus i anslutning till den norra portalen. | |
| År 1700 - 1899 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen är sluten och härrör ursprungligen från 1700-eller 1800-talet, men byggdes om 1920. Dörrarna har enkla fyllningar och är hängda med äldre gångjärn. Bänkarna är målade i blågrått och grått. | |
| År 1740 - 1799 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| Under 1700-talets andra hälft genomfördes en stor del reparationsarbeten på kyrkan, klockstapeln och kyrkogården. I samband med branden i Hällestad 1748 förlorades även en del av församlingens pengar. Först 1793 var skulderna återbetalda till de församlingar som lånat dem pengar. | |
| År 1763 - 1763 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Predikstol och ljudtak är polykromt bemålade och tillverkades av träsnidaren Johan Ullberg 1763. Den står på en sexkantig hög fot som murades i tegel och vitkalkades 1920. Korgen har sexsidig form med fyra sidor i trä. En sida ansluter till den gråmålade predikstolstrappan från 1920 och en till väggen. Träsidorna är försedda med marmorerade fyllningar. Tre av dem har robusta skulpturer förställande kvinnofigurer med attribut i form av en orm, en kalk, en fågel och två barn. Figurerna representerar tre av de fyra dygderna: Fides (tron), Spes (hoppet) och Amor (kärleken). Prudentia (visheten) är inte representerad. Den sexkantiga baldakinen som hänger ovanför predikstolen kröns av tre fackelförsedda urnor med ornament i form av musslor och akantus. | |
| År 1771 - 1771 Underhåll - exteriör | |
|---|---|
| Kyrkans räkenskaper från 1771 anger att ”Wästra gafwelen på Kyrkan, som war bristfällig och utfallen, är ånyo upmurad”. Sannolikt hade delar av murverket satt sig eller någon av de övre stenarna fallit ner. | |
| År 1817 - 1817 Ändring - ombyggnad, golv | |
|---|---|
| 1817 lades trägolven under bänkarna om. Detsamma gällde mittgångens stengolv. | |
| År 1850 - 1850 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
| 1850 uppfördes tornet och dess tillbyggnad för vapenhus efter ritningar upprättade av arkitekt J. F. Åbom. | |
|
Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) |
|
| År 1870 - 1870 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1876 - 1876 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Den polykromt bemålade fasaden tillkom sannolikt 1876. Bemålningen är dock från 1900-talet. Fasaden är tredelad med synliga pipor som placerats i fyra spetsbågiga fält. Upptill avslutas den av trekantsgavlar med mellanliggande lisener. | |
| År 1882 - 1882 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| 1882 restaurerades kyrkan enligt handlingar upprättade av murarmästaren Christian Grönqvist i Genarp, som även utförde arbetena. Bland annat installerades nya gjutjärnsfönster och dropplåtar. På den östra gaveln monterades ett zinkbeslaget ekkors. Sannolikt installerades även de tre järnstagen som idag finns i långhuset. | |
| År 1899 - 1899 Underhåll - målningsarbete, interiör | |
|---|---|
| 1899 upprättades förslag till ommålning av kyrkans inredning och interiör av målaren Sven Lagerholm i Lunnarp. Bland annat skulle 40 bänkar målas i engelsk ekfärg samt lackas och numreras. Predikstolen skulle målas i ekfärg med detaljer i bladguld och flera olika färger. Baldakinens ornament skulle målas i ”högstämda” kulörer och koret limfärgmålas i himmelsblått med stjärnor i guld. Läktaren skulle ekådras liksom orgelfasaden, som även skulle förses med detaljer i bladguld. Arbetena utfördes av Lagerholm samma år. | |
| År 1916 - 1916 Åsknedslag | |
|---|---|
| På påskafton 1916 slog åskan ner i Bonderups kyrka. Tornets trappstegsgavlar rasade ner och förstörde stora delar av tornets och vapenhusets murverk samt delar av långhuset. | |
| År 1918 - 1918 Nybyggnad - Vapenhus |
|---|
| År 1920 - 1920 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1920 reparerades kyrkan efter Wåhlins förslag av byggmästare Olaf Petersson. Tornets trappstegsgavlar plockades ner till ljudöppningarna och murades upp likt nuvarande utförande. Vapenhusets murar revs och ett nytt, aningen rymligare vapenhus med plats för trappa till läktaren uppfördes. Långhusets, tornets och strävpelarens takfall avtäcktes med oglaserat falstaktegel. Koret belades med bly. Tornets och långhusets västra valvkappa revs, liksom tornbågen, och ersattes med högre valv med bättre plats för orgel. Fönstren försågs med katedralglas. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1920 - 1920 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret från 1920 är tillverkat av tegel som vitputsats. Altarskivan och sockeln består av gråsvart kalksten. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1920 - 1920 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Altaruppsatsen tillkom kyrkan 1920 och ritades liksom altaret och altarringen av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1920 - 1920 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringen är femsidig och tillkom samtidigt som altaret och altaruppsatsen. Skranket består av en rundbågig kolonnettrad med volutformer som bär upp överliggaren. Skranket är polykromt bemålat i grönt, ljusrött och guld. Knäfallet och överliggaren är klädda med grå sammet. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1920 - 1920 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
|---|---|
| Orgeln byggdes 1920 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och renoverades 1950 av samma firma. Orgelverket omfattar 12 stämmor (9 från 1920) som fördelats på två manualer och pedal. Spelbordet är vänt mot kyrkorummet. | |
|
Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri) |
|
| År 1937 - 1937 Teknisk installation - värme | |
|---|---|
| 1937 installerades varmvattenvärmeledning i kyrkan. I samband med arbetena utfördes vissa byggnadsarbeten under ledning av fil dr. Erik Lundberg. | |
|
Erik Lundberg (Professor) |
|
| År 1955 - 1955 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| 1955 byttes korets blytak ut mot tegel under ledning av domkyrkoarkitekten Eiler Græbe. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1962 - 1962 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten tillverkades i ljus sandsten 1962 av stenhuggare Eric Johansson i Dalby. Funten ritades av konstnären Ivar Ålenius-Björk, som hämtade motivet från ett trekantigt frö till en ärtväxt i hans trädgård. | |
| År 1984 - 2000 Byggnadsarkeologisk undersökning | |
|---|---|
| 1984, 1988 och 2000 genomfördes byggnadsarkeologiska undersökningar av kyrkan, vilka medfört att kyrkans utveckling är relativt väl belagd. | |