NORRTÄLJE RIMBO-VALLBY 5:90 - husnr 5, RIMBO KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
Byggnadspresentation | |
---|---|
RIMBO KYRKA (akt.), RIMBO KYRKA (akt.) | |
1450 - 1499 1450 - 1500 |
|
Stockholm | |
Norrtälje | |
Uppland | |
Rimbo | |
Rimbo församling | |
Uppsala stift | |
Rimbo kyrkväg 10 | |
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka |
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka |
Historik |
---|
Inventeringsår 2008
Rimbo kyrka är byggd i ett sammanhang vid 1400-talets slut och representerar tydligt den tidens kyrkobyggnadsideal med gotikens betoning på höjd och ljus förverkligade i en större landsortskyrka. Tegelslagningstekniken hade spritt sig i Sverige och typisk dekor i form av blinderingar och mönstermurningar liksom valvslagning med konstfulla stjärnvalv var viktiga uttrycksmedel. |
År 1450 - 1499 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
---|---|
Långhus, kor, sakristia och vapenhus |
År 1450 - 1499 Nybyggnad - Korparti |
---|
År 1450 - 1499 Nybyggnad - Sakristia |
---|
År 1450 - 1499 Nybyggnad - Vapenhus |
---|
År 1450 - 1500 Nybyggnad | |
---|---|
1400-talets senare hälft. Nuvarande kyrka byggdes. Långhuset byggdes först men förtagningar gjordes redan från början för vapenhus och sakristia som byggdes i direkt anslutning till långhuset. Valven är slagna i samband med kyrkobygget och även takstolar torde vara ursprungliga. 1200-tal Sannolikt byggdes en träkyrka. Triumfkrucifixet i nuvarande kyrka är från 1200-talet liksom dopfunten och härrör antagligen från en äldre kyrka på platsen. |
År 1645 - 1645 Fast inredning - altaruppsats | |
---|---|
Nuvarande altaruppsats sattes in och bakomliggande fönster i östra gaveln murades igen. Nuvarande predikstol samt tillkom. |
År 1670 - 1679 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Ingången i väster togs upp i samband med att vapenhuset fungerade som gravkor. |
År 1683 - 1683 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Orgelläktare byggdes och kyrkans första orgel anskaffades. |
År 1745 - 1746 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Dörrbladet i vapenhusets yttre dörr tillkom efter att man åter började använda ingången genom vapenhuset, östra fönstret i långhusets norrsida togs upp. |
År 1750 - 1751 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Större reparation. Den tidigare upptill runda dörren i västra ingången togs av och fönstret ovanför sattes in. Västra valvet reparerades. Vapenhusets gavelröste murades om. Predikstolen flyttades från södra till norra sidan av kyrkan. Troligen var kyrkan putsad exteriört vid denna tid. |
År 1752 - 1754 Fast inredning - läktare | |
---|---|
Ny läktare byggdes. |
År 1762 - 1762 Fast inredning - bänkinredning | |
---|---|
Bänkinredning byggdes. Bänkinredningens sidor finns kvar återanvända som väggpanel. |
År 1787 - 1787 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Ny orgel och orgelläktare byggdes. |
År 1855 - 1855 Ändring - ombyggnad | |
---|---|
Ingången till sakristian ommurades med slaggtegel efter ett inbrott. |
År 1856 - 1856 Ändring - ombyggnad, fönster | |
---|---|
Västra fönstret i långhusets norrsida togs upp och de övriga fönstren i långhuset fick nuvande storlek. |
År 1903 - 1903 Ändring - restaurering | |
---|---|
Större restaurering enligt Sigge Cronstedt. Yttermurarna fogades med betong. Ingången från vapenhuset sattes igen för att ge plats åt en värmeanläggning. Ingången i väster byggdes om, ytterdörrarna flyttades ut och inre dörrpar sattes in. Medeltida takmålningar frilades i koret, dessa togs fram och kompletterades. Valvbågarna i mittre och bakre travéen dekorerades med rankor i medeltida stil. Trägolv lades i sakristian och långhuset, i vapenhuset lades tegelgolv. I sakristian murades ett arkivrum i sydöstra hörnet och ny ytterdörr togs upp. Altarringen tillkom liksom nuvarande öppna bänkinredning. Den äldre bänkinredningens skärmar återanvändes som väggpaneler. Orgel byggdes av P J Johansson, Ore. Delar av tidigare orgelfasad ingår i den nya orgeln. Orgelläktaren förminskades. | |
Per Johan Johansson (Orgelbyggare) Sigfrid Cronstedt (Arkitekt) |
År 1928 - 1928 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
---|---|
Yttertak täcktes med skiffer. |
År 1940 - 1940 Fast inredning - orgel, orgelverk | |
---|---|
Orgelverket om- och tillbyggdes av Åkerman & Lund. | |
Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB, (Orgelbyggeri) |
År 1957 - 1957 Fast inredning - läktare | |
---|---|
Läktaren förstorades enligt förslag av Åke Tengelin. Äldre färgsättning på predikstol , orgelfasad och läktarbröstning återskapades. |
År 1963 - 1964 Ändring | |
---|---|
1963-1964, omkring. Sakristian renoverades. Nytt skrudskåp byggdes och den öppna spisen revs. Förslag av Åke Tengelin 1963-1964, omkring, Vapenhuset togs åter i bruk. Elcentral flyttades till utrymme under orgelläktaren. Öppningen mellan vapenhus och långhus togs upp och en ny dörr byggdes. Förslag av Åke Tengelin | |
Åke Tengelin (Arkitekt) |
År 1969 - 1969 Ändring - restaurering, interiör | |
---|---|
Stor interiör restaurering utförd enligt förslag av arkitekt Carl-Erik Nohldén, Uppsala. Kalkmålningarna rengjordes. Korets fönster i öster öppnades. Altaret flyttas något västerutoch altarringen gavs en ny utformning. Den medeltida altarskiva som hittades under golvet i koret lades tillbaka på altaret. Trägolv i kor och långhusets gång togs bort och ersattes med nya tegelgolv lagt över äldre tegelgolv. Öppning över gravvalv i koret gjöts igen med betong. Belysning lades till och äldre belysningsdon flyttades om. Bänkar togs bort under läktare. Nya fönsterbågar sattes in. | |
Carl-Eric Nohldén (Arkitekt) |
År 1976 - 1976 Fast inredning - orgel | |
---|---|
Orgelverket byggdes om av Magnussons orgelbyggeri, Mölnlycke. Orgelfasaden från 1787 bevarades och färgsattes i blå marmorering | |
Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggare) |
År 1999 - 1999 Underhåll | |
---|---|
Interiör renovering enligt förslag av Webjörn arkitektkontor. Kalkmålningar rengjordes av konservator. Altarring och nummertavla från 1903 som togs bort vid renovering 1969 monterades tillbaka. Stora delar av snickerier ommålades eller retuscherades, bänkar, delar av läktare, dörrar, fönster, altarring mm samt putsytor i de två bakre valven. Vattenburet värmesystem ersatte elvärme. | |
Webjörn Arkitektkontor, Trosa (Arkitektkontor) |