Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SKOGS KYRKA (akt.), SKOGS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1802 - 1805 1805 - 1805
Län	Gävleborg
Kommun	Söderhamn
Landskap	Hälsingland
Socken	Skog
Församling	Skogs församling
Stift	Uppsala stift
Adress	Kyrkvägen 42
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig

Historik
Inventeringsår 2008 Omkring 1320 byggdes en kyrka på Kyrkudden vid Bergviken. Denna övergavs på grund av stigande vattennivå i början av 1600-talet och blev så småningom ruin. Denna är nu en fornlämning som grävdes ut i perioder åren 1926-45. År 1610 uppfördes Skogs andra kyrka. Kyrkan byggdes där den nuvarande kyrkogården är belägen vid den gamla landsvägen mellan Söderhamn och Ockelbo. Det var en träkyrka som var tänkt som ett provisorium och var redan i slutet av 1600-talet i dåligt skick. Träkyrkan förstördes i en brand 1819. Det finns idag inga spår av kyrkobyggnaden ovan mark. Det kom att dröja till 1805 innan församlingens nya stenkyrka stod... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2008

Omkring 1320 byggdes en kyrka på Kyrkudden vid Bergviken. Denna övergavs på grund av stigande vattennivå i början av 1600-talet och blev så småningom ruin. Denna är nu en fornlämning som grävdes ut i perioder åren 1926-45. År 1610 uppfördes Skogs andra kyrka. Kyrkan byggdes där den nuvarande kyrkogården är belägen vid den gamla landsvägen mellan Söderhamn och Ockelbo. Det var en träkyrka som var tänkt som ett provisorium och var redan i slutet av 1600-talet i dåligt skick. Träkyrkan förstördes i en brand 1819. Det finns idag inga spår av kyrkobyggnaden ovan mark.

Det kom att dröja till 1805 innan församlingens nya stenkyrka stod...

Läs mer i eget fönster

År 1802 - 1805 Nybyggnad
Åtgärd	Skogs kyrka uppfördes efter ritningar av Thure Wennberg (1759-1818), Stockholm, under ledning av byggmästare Johan Kristofer Loëll. Kyrkan uppfördes på ny plats strax söder om den kyrkogård som använts sedan 1600-talet. (I fortsättningen skiljs dessa två kyrkogårdar åt genom att kallas ”kyrkogården (begravningsplatsen)” och ”kyrkogården runt kyrkan”). Kyrkan uppfördes med koret i öst (egentligen nordöst) och torn mitt på södra långsidan. En lägre utbyggnad innehållande sakristia byggdes på norra sidan. Taket på långkyrkan är valmat. Tornet avslutades upptill av en låg pyramidformad tornhuv som kröntes av en lanternin. Kyrkan försågs med sex rundbågiga fönster på vardera långsidan och två på gavlarna. Tornets bottenvåning hade fönster åt öster och väster och försågs med en ingång i söder. Mellan gavelfönstren i väster infogades en ingång. Över ingångarna placerades lunettfönster. Sakristian försåg med två fönster åt norr, ingång åt öster och en murad spis. En klassicistisk altaruppsats utfördes. Den bestod av två pilastrar som bar en tempelgavel. Mellan pilastrarna var en duk med målade änglar uppspänd och framför denna gaveln på en sarkofag med ett kors på. Altaret var sannolikt av trä och altarringen utfördes med fyllningar. Bänkinredningen var sluten. I koret fanns två bänkar på var sida och en längs hela östra väggen, förutom där altaret och altarringen anslöt mot väggen. Predikstolen placerades mitt på norra väggen med uppgång genom muren från sakristian. Predikstolen var av rak modell med monterade grisaillesmålningar på duk på sidorna. Ljudtaket var även av rak modell, det bars av två konsoller.

År 1802 - 1805 Nybyggnad

Åtgärd

Skogs kyrka uppfördes efter ritningar av Thure Wennberg (1759-1818), Stockholm, under ledning av byggmästare Johan Kristofer Loëll. Kyrkan uppfördes på ny plats strax söder om den kyrkogård som använts sedan 1600-talet. (I fortsättningen skiljs dessa två kyrkogårdar åt genom att kallas ”kyrkogården (begravningsplatsen)” och ”kyrkogården runt kyrkan”). Kyrkan uppfördes med koret i öst (egentligen nordöst) och torn mitt på södra långsidan. En lägre utbyggnad innehållande sakristia byggdes på norra sidan. Taket på långkyrkan är valmat. Tornet avslutades upptill av en låg pyramidformad tornhuv som kröntes av en lanternin. Kyrkan försågs med sex rundbågiga fönster på vardera långsidan och två på gavlarna. Tornets bottenvåning hade fönster åt öster och väster och försågs med en ingång i söder. Mellan gavelfönstren i väster infogades en ingång. Över ingångarna placerades lunettfönster. Sakristian försåg med två fönster åt norr, ingång åt öster och en murad spis. En klassicistisk altaruppsats utfördes. Den bestod av två pilastrar som bar en tempelgavel. Mellan pilastrarna var en duk med målade änglar uppspänd och framför denna gaveln på en sarkofag med ett kors på. Altaret var sannolikt av trä och altarringen utfördes med fyllningar. Bänkinredningen var sluten. I koret fanns två bänkar på var sida och en längs hela östra väggen, förutom där altaret och altarringen anslöt mot väggen. Predikstolen placerades mitt på norra väggen med uppgång genom muren från sakristian. Predikstolen var av rak modell med monterade grisaillesmålningar på duk på sidorna. Ljudtaket var även av rak modell, det bars av två konsoller.

År 1805 - 1805 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Långhus, kor, sakristia och torn
Upphovsman	Johan Christoffer Loëll (Byggmästare) Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1805 - 1805 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet

Åtgärd

Långhus, kor, sakristia och torn

Upphovsman

Johan Christoffer Loëll (Byggmästare)

Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1805 - 1805 Nybyggnad - Torn
Upphovsman	Johan Christoffer Loëll (Byggmästare) Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1805 - 1805 Nybyggnad - Torn

Upphovsman

Johan Christoffer Loëll (Byggmästare)

Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1805 - 1805 Nybyggnad - Sakristia
Upphovsman	Johan Christoffer Loëll (Byggmästare) Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1805 - 1805 Nybyggnad - Sakristia

Upphovsman

Johan Christoffer Loëll (Byggmästare)

Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1805 - 1805 Nybyggnad - Korparti
Åtgärd	Koret byggdes om 1904, då det kortades av och två smårum inrättades öster om altarväggen, det ena arkivrum, det andra sakristia. Sakristian återfick dock sin ursprungliga placering 1951.
Upphovsman	Johan Christoffer Loëll (Byggmästare) Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1805 - 1805 Nybyggnad - Korparti

Åtgärd

Koret byggdes om 1904, då det kortades av och två smårum inrättades öster om altarväggen, det ena arkivrum, det andra sakristia. Sakristian återfick dock sin ursprungliga placering 1951.

Upphovsman

Johan Christoffer Loëll (Byggmästare)

Thure Wennberg (Arkitekt)

År 1836 - 1836 Äldre kulturhistorisk inventering
Åtgärd	Kyrkan avbildas i litografi av Albert Blombergsson. Denna bild visar det ursprungliga utseende och bekräftar att kyrkan uppfördes efter ritningarna.

År 1842 - 1842 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgelverk och orgelfasad uppfördes, sannolikt även läktare med trappor (som i annat fall måste ha uppförts tidigare). Ritning till orgelfasad, godkänd 1841, utfördes av F W Scholander (den utförda orgelfasaden avviker på flera punkter från ritningen). Orgelverket byggdes av L N Nordqvist i Alfta (12 stämmor, lös pedal). Invigning 1843 1/1.
Upphovsman	Fredrik Wilhelm Scholander (Arkitekt) Lars Niclas Nordqvist (Orgelbyggare)

År 1842 - 1842 Fast inredning - orgel

Åtgärd

Orgelverk och orgelfasad uppfördes, sannolikt även läktare med trappor (som i annat fall måste ha uppförts tidigare). Ritning till orgelfasad, godkänd 1841, utfördes av F W Scholander (den utförda orgelfasaden avviker på flera punkter från ritningen). Orgelverket byggdes av L N Nordqvist i Alfta (12 stämmor, lös pedal). Invigning 1843 1/1.

Upphovsman

Fredrik Wilhelm Scholander (Arkitekt)

Lars Niclas Nordqvist (Orgelbyggare)

År 1855 - 1855 Underhåll - stomme
Åtgärd	Förstärkningsarbeten på östra gaveln och på takstolar. (Stora sprickar hade uppdagats i muren och östra gaveln hotade att skjuta ut). Byggmästare Jakob Norin, Norrala. Östra gaveln och långväggarna drogs ihop med ankarjärn. Kyrkan rappades utvändigt.
Upphovsman	Jacob Norin (Byggmästare)

År 1888 - 1888 Teknisk installation - värme
Åtgärd	1888 ca, Insättande av två så kallade B-ugnar, installation av rökrör etc. Ugnarna placerades direkt till vänster om ingången från tornentrén och till vänster om dörren till sakristian, mot murarna.

År 1892 - 1892 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Byte av fönster. Fasonen ändrades så, att det som tidigare var sex blyinfattade rutor byttes mot en hel ruta. (Oklart om, men högst troligt att innanfönster skaffades vid detta tillfälle).

År 1896 - 1896 Ändring - ombyggnad, yttertak
Åtgärd	Byte av takbeklädnad. Det äldre spåntaket utbyttes mot järnplåt på taken förutom tornspetsen som kläddes med kopparplåt. I ATA finns en uppgift att denna omläggning skall ha skett 1898.

År 1898 - 1898 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Bänkar för skolbarn på läktaren.

År 1904 - 1904 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Större ombyggnad och restaurering av kyrkorummet. Arkitekt: Fredrik Falkenberg. Exteriören lämnades i stort sett oförändrad. En ingång från öster, där altaret tidigare stått, infogades i muren. Interiört avbalkades kyrkorummet så utrymmen bakom altaret erhölls. Koret förlorade därmed sina östfönster, som ersattes av en nisch och en dörr. Utrymmet användes till arkiv och sakristia. I den gamla sakristian anordnades värmekammare. De äldre ugnarna återanvändes. Den nya stilen i kyrkorummets inredning var jugend. All träinredning gjordes ny i denna stil (utom sannolikt läktaren, som byggdes om, och orgelfasaden som bibehölls). Bänkinredningen gjordes öppen (enligt ritningen: ”förslag till ändring af de gamla bänkarna”, oklart om träet i de äldre bänkarna återanvändes) med höga gavlar. Predikstolen, som placerades på korets södra sida, gjordes ny. Den nya predikstolen placerades på södra sidan, i Fredrik Falkenbergs karaktäristiska stil. På korväggens övre del och i tunnvalvet utfördes målningar, bestående av figurframställningar, kartuscher med inskriptioner och ornament.
Upphovsman	Fredrik Falkenberg (Arkitekt)

År 1904 - 1904 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Större ombyggnad och restaurering av kyrkorummet. Arkitekt: Fredrik Falkenberg. Exteriören lämnades i stort sett oförändrad. En ingång från öster, där altaret tidigare stått, infogades i muren. Interiört avbalkades kyrkorummet så utrymmen bakom altaret erhölls. Koret förlorade därmed sina östfönster, som ersattes av en nisch och en dörr. Utrymmet användes till arkiv och sakristia. I den gamla sakristian anordnades värmekammare. De äldre ugnarna återanvändes. Den nya stilen i kyrkorummets inredning var jugend. All träinredning gjordes ny i denna stil (utom sannolikt läktaren, som byggdes om, och orgelfasaden som bibehölls). Bänkinredningen gjordes öppen (enligt ritningen: ”förslag till ändring af de gamla bänkarna”, oklart om träet i de äldre bänkarna återanvändes) med höga gavlar. Predikstolen, som placerades på korets södra sida, gjordes ny. Den nya predikstolen placerades på södra sidan, i Fredrik Falkenbergs karaktäristiska stil. På korväggens övre del och i tunnvalvet utfördes målningar, bestående av figurframställningar, kartuscher med inskriptioner och ornament.

Upphovsman

Fredrik Falkenberg (Arkitekt)

År 1907 - 1907 Ändring - ombyggnad, golv
Åtgärd	Hussvamp upptäcktes under golvet. Åsar och golv byttes. Grunden försågs med ventilation under åsarna.

År 1918 - 1918 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Nytt orgelverk bakom befintlig fasad (pneumatisk traktur,

År 1929 - 1929 Teknisk installation - el
Åtgärd	Elektriskt ljus installerades.

År 1933 - 1933 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Likkällare byggdes under koret. En öppning gjordes åt norr.

År 1936 - 1936 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Ny värmeanläggning i det närbelägna Sankt Staffans hus, värmekulvert till kyrkan och nya värmeelement installerades i kyrkan.

År 1951 - 1951 Ändring - restaurering
Åtgärd	Invändig och utvändig restaurering och renovering (Arkitekt: Ärland Noreen). Interiört: Sakristian mitt på norra väggen restaurerades till sakristia, värmeugnarna togs bort. Ett nytt golv göts av betong, på det lades ett trägolv. Dörröppningen till kyrkorummet upptogs. Installation av toalett vid sakristian. Nya trappor till läktaren. Nytt golv på orgelläktaren. Utbyggnad av orgeln med fem stämmor. Nya fönsterbågar. Nya innerdörrar (med skulpterade kransar). Ny el, nya vägglampetter (ritade av Norén). Ny altarring. Flyttning av predikstolen till norra sidan av koret, ombyggnad av trappen och räcket. En bänk på var sida togs bort. Alla ytor målades. Målningarna i valvet och på korväggens övre del målades över. Enligt arbetsbeskrivningen skulle valvet målas med kalkfärg gjord på Helsingborgskalk. Nya målningar av konstnären Erik Abrahamsson i kornischen på sidor om altartavlan och ovanför dörrarna till sakristian och över södra ingången. Golven laserades med linolja, terpentin och pigment och därefter fernissades de. Nya fönsterbågar och lagning av karmar. Exteriört: Omputsning av kyrkobyggnaden och tornet. Putsen målades med kalkfärg gjord av Helsingsborgskalk. Omförgyllning av kors och urtavlornas siffror på tornet. Skorstenen och en liten gavel ovanför sakristian på norra väggen togs bort.
Upphovsman	Ärland Noreen (Arkitekt)

År 1951 - 1951 Ändring - restaurering

Åtgärd

Invändig och utvändig restaurering och renovering (Arkitekt: Ärland Noreen). Interiört: Sakristian mitt på norra väggen restaurerades till sakristia, värmeugnarna togs bort. Ett nytt golv göts av betong, på det lades ett trägolv. Dörröppningen till kyrkorummet upptogs. Installation av toalett vid sakristian. Nya trappor till läktaren. Nytt golv på orgelläktaren. Utbyggnad av orgeln med fem stämmor. Nya fönsterbågar. Nya innerdörrar (med skulpterade kransar). Ny el, nya vägglampetter (ritade av Norén). Ny altarring. Flyttning av predikstolen till norra sidan av koret, ombyggnad av trappen och räcket. En bänk på var sida togs bort. Alla ytor målades. Målningarna i valvet och på korväggens övre del målades över. Enligt arbetsbeskrivningen skulle valvet målas med kalkfärg gjord på Helsingborgskalk. Nya målningar av konstnären Erik Abrahamsson i kornischen på sidor om altartavlan och ovanför dörrarna till sakristian och över södra ingången. Golven laserades med linolja, terpentin och pigment och därefter fernissades de. Nya fönsterbågar och lagning av karmar. Exteriört: Omputsning av kyrkobyggnaden och tornet. Putsen målades med kalkfärg gjord av Helsingsborgskalk. Omförgyllning av kors och urtavlornas siffror på tornet. Skorstenen och en liten gavel ovanför sakristian på norra väggen togs bort.

Upphovsman

Ärland Noreen (Arkitekt)

År 1986 - 1987 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Invändig ombyggnad och restaurering. Isolering av valv från ovansidan. Invändig kalkning av väggar och målning av valv (med Nordsjö inomhusacrylat). Nytt altare, fristående från östra väggen. Altaret ritat av Uno Söderberg. Korgolvet ombyggt. Södra korbänken bortflyttad. Underbyggnader med toaletter, väntrum och kapprum under läktaren. Handikappramp vid västra ingången med handledare i rostfritt. Återinvigning 28.5 1987.
Upphovsman	Uno Söderberg (Arkitekt)

År 1986 - 1987 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Invändig ombyggnad och restaurering. Isolering av valv från ovansidan. Invändig kalkning av väggar och målning av valv (med Nordsjö inomhusacrylat). Nytt altare, fristående från östra väggen. Altaret ritat av Uno Söderberg. Korgolvet ombyggt. Södra korbänken bortflyttad. Underbyggnader med toaletter, väntrum och kapprum under läktaren. Handikappramp vid västra ingången med handledare i rostfritt. Återinvigning 28.5 1987.

Upphovsman

Uno Söderberg (Arkitekt)

År 1997 - 2003 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Putslagning och utvändig ommålning av Skogs kyrka samt upprustning av befintlig ytvattensdränering. Äldre lagningar av kalkcementbruk knackades bort och ersattes av kalkbruk.

SÖDERHAMN SKOGS PRÄSTBORD 1:37 - husnr 1, SKOGS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning