MALMÖ HUSIE 172:280 - husnr 2, HUSIE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| HUSIE KYRKA (akt.), HUSIE KYRKA (akt.) | |
|
1855 - 1857 1855 - 1857 |
|
| Skåne | |
| Malmö | |
| Skåne | |
| Malmö | |
| Husie församling | |
| Lunds stift | |
| Husie Kyrkoväg 108 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan |
|
|
Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan, latinsk Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Korsplan |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2017
Husies första kända kyrka restes under medeltiden, på samma plats som dagens kyrka. |
| År 1150 - 1549 Nybyggnad - Torn |
|---|
| År 1519 - 1519 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Storklockan, gjuten 1519 av Michel Stigeman, pryds av bilder av S:ta Gertrud, S:t Göran och S:t Kristoffer. Klockan göts ursprungligen till Falsterbo kyrka, men kom till Husie efter branden 1624 som donation från den rikare församlingen. | |
| År 1735 - 1735 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Lillklockan är gjuten 1735 av Andreas Wetterholtz. Den pryds av texter och Fredrik I:s namnchiffer. | |
|
Andreas Wetterholtz (Klockgjutare) |
|
| År 1855 - 1857 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor och korsarmar | |
|
Carl Georg Brunius (Arkitekt) |
|
| År 1855 - 1857 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
|
Carl Georg Brunius (Arkitekt) |
|
| År 1855 - 1857 Nybyggnad - Korsarm/ar | |
|---|---|
|
Carl Georg Brunius (Arkitekt) |
|
| År 1855 - 1857 Ändring - påbyggnad | |
|---|---|
| Torn | |
|
Carl Georg Brunius (Arkitekt) |
|
| År 1855 - 1857 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Arbetet startade 1855 och avslutades 1857. Arbetena med tornet blev omfattande i Husie; dess placering på tomten i norr krävde att alla öppningarna gjordes om så att kyrkorummet på traditionellt sätt kunde tillfogas i öster. Tornets takstol var rutten och behövde bytas ut, och stora delar av murkrönen murades om. Inte heller fanns där ett medeltida valv att spara, utan Brunius valde att slå ett nytt valv över vapenhuset. | |
|
Carl Georg Brunius (Arkitekt) |
|
| År 1855 - 1857 Fast inredning - predikstol | |
|---|---|
| Predikstolen, utförd av ekådrat trä med dekorer i guld, lär komma från Brunius tid. Korgen har fem sidor, prydda med gotiska mönster i speglarna, som skiljs av smala kolonner. Överliggaren och läspulpeten är klädda med brungult tyg. I valvet bakom predikstolen finns två inmurade öglor för en baldakin, som syns på Brunius ritning och möjligen också suttit över korgen under någon period. | |
| År 1858 - 1858 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1858 avskiljs vapenhuset av en brädvägg med en slagdörr mot långhuset. | |
| År 1867 - 1867 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| 1867 byts tegeltaket över kyrkorummet mot spån. Två fönster sätts in i norra takfallet. | |
| År 1878 - 1878 Ändring - ombyggnad, fönster | |
|---|---|
| 1878 ersätts de då ruttna fönsterbågarna av trä med gjutjärnsbågar. Glasen tas tillvara till de nya fönstren, som får samma storlek och indelning som de gamla bågarna. | |
| År 1883 - 1883 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1883 byggs den nuvarande orgelläktaren och orgelfasaden av Jeppa Persson. | |
| År 1895 - 1895 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1895 görs en renovering under ledning av Malmös stadsarkitekt Salomon Sörensen. Kyrkorummet får ett gotiskt anslag med kvadermålade väggar och en stjärnhimmel i korvalvet. Långhuset avgränsas med en cementbarriär mot koret, vars nya upphöjda golv täcks av viktoriaplattor. Brunius altaranordning rivs och byts mot ett gotiskt skrank med en nisch för en Kristusfigur i kopia efter Bertil Thorvaldsens förlaga. En ny dopfunt av cement sätts in. Bänkarna avkortas och ådras likt orgelfasaden, predikstolen och innerdörrarna i ekfärg. Utvändigt repareras de ständigt underhållskrävande fasaderna, hela spåntaket förnyas och blytäckningen över torntaket ses över. | |
| År 1902 - 1902 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| 1902 täcks spåntaket med en skyddande papp. | |
| År 1928 - 1928 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| 1928 täcks torntaket av svartmålad plåt. | |
| År 1936 - 1936 Ändring | |
|---|---|
| 1936 installeras en ny klockstol av järn. Spiraltrappan från vapenhuset upp i tornet tas bort och ersätts av en uppgång inifrån orgelläktaren. | |
| År 1937 - 1937 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1937 grävs ett pannrum ut under kyrkan. De vattenburna radiatorerna monteras i inhuggna nischer under långhusfönstren. Golven görs om helt med maskinslagen tegel i gångar och vapenhus och nya bräder i bänkkvarteren. Alla snickerier avlutas, slipas rena från färg, målas och mattlackeras. Färgsättningen går i grått med röda och gråblå accenter, som står mot valv och väggar i gulgrått. | |
| År 1938 - 1938 Ändring - ombyggnad, interiör | |
|---|---|
| 1938 går arbetena vidare exteriört. Efter besiktning av den nye stadsarkitekten August Stoltz, får J A Persson i uppdrag att omputsa fasaderna helt. Håligheterna fylls med cementbruk, trasigt tegel ersätts och alla ytor vitmenas med kalk. De tidigare synliga tegelfriserna och omfattningarna försvinner således under den nya spritputsen. Under arbetets gång visar sig tornets gavelrösten och blinderingar så förvittrade, att de måste tas ner och ommuras. Tornets murverk har dessutom så stora sättningssprickor att det måste förstärkas. Till sist rivs hela yttertaket på tornet. Stommens virke kompletteras, påbyggs och riktas och den svarta plåten ersätts med kopparplåt på papp och brädor. | |
|
August Stoltz (Arkitekt) |
|
| År 1962 - 1962 Ändring - ombyggnad, yttertak | |
|---|---|
| 1962 byts taktäckningen ånyo ut, bortsett från över tornet, till befintlig täckning. Den papptäckta spånen behålls som underlag för gula, enkupiga falstaktegelpannor. | |
| År 1973 - 1974 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1973-74 genomförs en stor renovering efter handlingar av Lennart Strömbeck. Dessa grundar sig till stor del på ett förslag som tagits fram av domkyrkoarkitekten Eiler Graebe 1963. De yttre förändringarna gäller översyn av all utvändig puts, utbyte av en otät ytterdörr och framför allt utbygget av en sakristia vid södra korsarmen. Tillbygget görs med kanalmurar av tegel som putsas och dekoreras med samma slags gesimser som de längs Brunius murar. Öppningen mot kyrkorummet görs om och fönstret ovan öppningen muras igen. Samtidigt görs portalen till den gamla sakristian om till ett fönster, som pryds med en blyinfattad glasmålning skapad av Erik Olsson. För att synliggöra målningen rivs både altarbordet, -uppställningen, väggen mot sakristian och betongräcket mot långhuset. Ett nytt altare muras och ställs fritt i koret. Viktoriaplattorna på dess golv rivs och ersätts av kalksten, som även används som beklädnad till trappstegen mot långhuset. Dopfunten och bänkinredningen förnyas, undantaget dörrarna som sparas från Brunius inredning, och orgelläktaren förlängs 80 cm in mot långhuset. Järnfönstren renoveras och förses med innerbågar. Även färgsättningen förnyas helt; alla väggar vävas och vitmålas medan inventarierna stryks med lackfärg och ådras. Orgelläktaren, -fasaden och predikstolen förses med dekorer i guld. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) Erik Olsson (Konstnär - Glaskonstnär) Lennart Strömbeck (Arkitekt) |
|
| År 1973 - 1974 Byggnadsarkeologisk undersökning | |
|---|---|
| I samband med renoveringen 73-74 utförs en byggnadsarkeologisk undersökning av det gamla tornet. När putsen avlägsnats blottas två igenmurade medeltida nischer längst ned på tornets norrfasad. | |
| År 1973 - 1974 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Altaret är byggt 1973-74 efter Lennart Strömbecks/ Eiler Graebes ritningar. Det består av ett postament av rött tegel, på vilket ligger en tjock, mörk kalkstensskiva. Längst ned finns en sockel av samma sorts sten. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) Lennart Strömbeck (Arkitekt) |
|
| År 1973 - 1974 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten av sandsten sattes in i samband med renoveringen 1973-74. Funten, formgiven av Stig Ryberg, har ellipsformad planform med sockel, lågt skaft och hög cuppa med en urskålning för dopfatet. På sockeln och cuppan finns inhuggna symboler. | |
| År 1973 - 1974 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen är insatt 1973-74 och indelad i sex slutna kvarter längs kyrkorummets gångar. Bänkarna byttes då för att få bättre sittkomfort, och fick nya ekådrade gavlar, sitsar, skärmar och ryggar. På sitsarna ligger vinröda dynor. Dörrarna, överförda från Brunius inredning, är ådrade med en rödbrun kant kring speglarna. | |
| År 2000 - 2000 Ändring - tillgänglighetsanpassning | |
|---|---|
| 2000 byggs handikapprampen vid kyrkans norra sida om och bekläs med klinker. Ritningen tas fram av Inger Adler, Inark. 2004 förses rampen med ett smidesräcke. | |
| År 2005 - 2005 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 2005 breddas sakristian efter handlingar av Ateljé Alfa arkitekter, bl.a. för att ge bättre plats åt förvaring och en handikapptoalett. | |
| År 2008 - 2008 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgeln är byggd 2008 av Tostareds orgelfabrik enligt disposition av Anders Johnsson. Instrumentet har 29 stämmor, 3 manualer och pedal. Delar av pipmaterialet kommer från de föregående orglarna från 1883 och 1940. Orgelfasaden från 1883 är indelad i fem sektioner med rundbågiga pipfält. Det inramande träet är ekådrat med förgylld dekor. | |
| År 2017 - 2017 Underhåll - målningsarbete | |
|---|---|
| 2017 målades kyrktornet. (Efter inventeringen.) | |