Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TORSBY ULVSJÖN 1:58 - husnr 1, RÖKSTUGA

 Byggnad - Beskrivning

rökstuga (akt.)
2010-09-16
Historik
1860-talets början: Rökstugan uppförs.
1945: Paul Piltz och Erik Eriksson nya ägare. Mycket var sönderslaget. Under vintern fraktades material med häst och släde för reparationer; brädor till nytt golv, eternit till taket, fönster och dörr. När det gamla farjtaket revs sparade man de bästa näverbitarna och lade i ytterkant för att nästkommande generationer skulle få se hur det en gång varit. Ett tjugotal av traktens ungdomar hjälpte sedan till med arbetet under helgerna.
1995: Sprickor upptäcks i rökugnen. Birgitta Sundberg, dotter till Erik Eriksson, blir ensam ägare till Käckåsen då Paul Piltz systerdotter köps ut. Restaurering börjar planeras. Arkitekterna Arpad och Pertti Sailo engageras och Pertti Sailo gör efter hand ritningar på rökstugan. Kontakt förmedlas med Konst- och hantverksskolan Ikaallinen. Birger Nesholen, Norsk Skogsfinsk Museum deltar i planering och dokumentation.
1997: Stockar barkades och förbereddes för 1998 års arbeten. Ägarens son Jo Husmo åtgärdar ugnen tillsammans med läraren Aki Sulonen från Tammerfors, Finland. Sprickor tätades med en tunnflytande lervälling som hälldes på ugnen från ovan och som sipprade ned i sprickorna. Vid senare eldning hårdnade blandningen. Rökugnens eldkammare putsades av Aki Sulonen. Lermaterial togs från den gamla jordkällaren.
1998: Restaureringsarbeten leds av Aki Sulonen. Takarbeten påbörjades. Eternitskivor på taket plockades ned av ett Lekvattnetföretag. Rötskador i åsar och nock ersattes med nytt timmer, dels sådant som var fällt och barkat föregående år och dels med nyhugget. Näver lades ej detta år p g a väderleken. Arbeten med stommen påbörjades. Syllstockar planerades att bytas, men avbröts då ett sådant ingrepp ansågs för svårt att genomföra p g a svagheter i konstruktionen. Skadade timmerstockar i norra väggen byttes och sotades för att smälta in bland övrigt timmer. Östra gaveln var i dåligt skick och uppvisade rötskador. En stor skuggande björk togs bort och östra timmerväggen renhöggs till friskt virke. Interiört togs golvbrädor och innertak bort. En senare tillkommen stödstolpe vid rökugn avlägsnades. En igensatt röklucka på södra väggen öppnades upp.
1999: Takarbetena fortlöpte. Två kurstillfällen i farjtaksläggning gavs inom ramen för Länsstyrelsens projekt ”Markernas mångfald”. Vissa skadade partier av taket byttes ut, bland annat takåsar i södra takfallet samt vissa stockpartier i anslutning till tak samt mellanvägg. Nytt nävertak lades på rökstugan. Över takåsarna lades stockhalvor tvärs. Över nävern lades rundvirke med ungefär en decimeters diameter. Näver var svårt att finna och köptes från Ryssland och Finland.
2003: Marken kring grunden rensades från sly. Nytt golv av sågade stockhalvor som bearbetats för hand med yxa, större delen av stuggolvet blev färdigt. Liknande golv förbereddes till förstugan och förrådsrummet. Vädringsluckan inne i stugan
gjordes i ordning. Hyvlade stickor fästes på gaveln mot sjön. Stugans norra vägg lyftes lite med hjälp av träkilar och de tillfälliga stöden av trä byttes ut till sten. Ett tillfälligt skydd på taket gjordes med hjälp av plåtstycken eftersom en läcka uppstått.
2008: Rökstugans tak hade läckor på flera ställen. På grund av näverbrist gjordes endast en mindre provreparation där läckaget var som störst. På tak över vägg mellan kåve och rökstuga, lades 4-5 kvm näver från Finland.
2009: Taket lades om på grund av läckage, av forskningsarkitekt Àrpàd Sailo och läraren Pekko Häkli med elever från skogsskolan i Evo, Finland. Vid takomläggningarna 1999 och 2009 användes två olika tekniker för att lägga nävern under farjen. Vid första tillfället hade man brist på näver och använde därför en metod som mer motsvarade ett traditionellt sätt att lägga näver under torv. Vid 2009 års arbeten lades istället nävern mer osymmetriskt och i ett större överlappande system, se bild nedan. Enligt Birger Nesholen Skogsfinsk Museum kan de olika sätten att lägga näver beskrivas som en skandinavisk teknik, respektive skogsfinsk teknik.