Stäng fönster MJÖLBY APPUNA 18:1 - husnr 1, APPUNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| APPUNA KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-15 |
| Historik |
|---|
|
Historik kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den första kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten under 1100-talet med rektangulärt långhus med ett smalare kor med absid, som var dekorerad med rundbågefris och lisener. Ett torn tillbyggdes sannolikt i väster på 1200-talet. Kyrkan om- och tillbyggdes vid ett flertal tillfällen under medeltiden. Kyrkan var enligt olika uppgifter redan i dåligt skick under 1700-talet, då tornet och absiden revs. Kyrkobyggnaden utdömdes i slutet av 1700-talet, men renoverades nödtorftigt och först 1869 togs beslut att bygga en ny kyrka. E Ekhoff besökte kyrkan i oktober 1883 och noterade; "Kyrkan i aldelles förfallet skick, nästan en ruin, består af skepp, kor, sakristia, tornqvadrat och vapenhus." Den medeltida kyrkan revs 1886 och ett flertal av de medeltida föremålen skänktes till Historiska museet i Stockholm. År 1874 förelåg en färdig ritning till nybyggnad från Överintendentsämbetet. Denna ritning har inte påträffats i arkivgenomgången inför denna sammanställning. Församlingen ansåg dock att den föreslagna kyrkan var för stor och kostsam och utsåg själva en person som skulle utföra ett ritningsutkast. Med detta som grund samt med vissa önskemål om att kyrkan inte skulle ha någon korsform eller kupol och sittplatser för högst 300 personer skickades förslaget tillbaka till Stockholm. Det första ritningsförslaget avsåg tydligen en stor katedralbyggnad av den typ som var populär under 1800-talets senare del. Exempel på nära håll finns t ex i Orlunda, där en centralkyrka uppfördes 1888 eller den enorma kyrkobyggnaden som uppfördes i Högby 1871. Överintendentsämbetet översände en ny ritning 1877, som i stort sett motsvarar dagens byggnad. Trots att kyrkan är uppförd så pass sent som 1887, så saknas uppgifter om vem som var arkitekt. Det finns två namn som har satts i samband med kyrkan och det är arkitekterna Ludvig Hedin och Ernst Jacobsson. Ritningarna godkändes av Hedin, men det är oklart om han även är upphovsmannen. Ludvig Hedin (1826-1917) var stadsarkitekt i Stockholm mellan åren 1863 och 1898. Han har ritat ett flertal kyrkobyggnader, men de är utförda innan han tillträdde som stadsarkitekt. Under sin tid som stadsarkitekt bedrev han ingen privat arkitektverksamhet, vilket skulle kunna tyda på att han inte hade något uppdrag åt Överintendentsämbetet att utföra ritningar till Appuna kyrka på 1870-talet. Ernst Jacobsson (1839-1905) var en av det sena 1800-talets mer framträdande arkitekter. Jacobsson tillhörde den generation arkitekter, som intresserade sig för den nya tidens, d v s industrialismens, byggnadsmaterial. Han utnyttjade ofta den nya snickeriindustrins möjligheter, vilket även är tydligt i inredningen till bl a Hannäs kyrka. I verksförteckningen över Ernst Jacobssons arbeten i boken Arkitekt - Oscarian - Jude från 1991 finns inget nämnt om att han var inblandad i Appuna kyrka. Däremot finns sexton andra kyrkor medtagna, som han ritade under perioden 1864 - 1888. Den nya kyrkan uppfördes strax söder om den medeltida kyrkan och invigdes 1887. Den fick en för tiden ganska typisk utformning i en medeltidsromantisk stil med strävpelare med enbart dekorativ funktion och rundbågiga öppningar. Fasaderna är vitputsade och står i stor kontrast till kyrkans överdådigt målade interiör. Interiören är mycket välbevarad med rikt dekorerade valv och väggar. Den fasta inredningen, som bänkinredning, predikstol, orgel och orgelläktare tillhör originalinredningen. Vid en omfattande renovering mellan åren 1993 och 1995 utförde konservatorerna vid Östergötlands länsmuseum en försiktig rengöring av de väggfasta målningsskikten. De konstaterade att långhusets målningar sannolikt tillkom något tidigare än koret. På valvribbornas slutsten i orgeltravéen upptäckte de två signaturer i blyerts; "målat af J L&Quist, Knut Karleby, dec 1887" samt "A O Bergling 2/10 - 87." Korets målningar liksom altartavlan målades först 1898 av Ludvig Frid (1855-1909). Han var en ofta anlitad kyrkomålare i framför allt Småland och har målat såväl altartavlor som arkitekturbunden utsmyckning. Arkitekt Kurt von Schmalensee uppgjorde ett förslag till restaurering 1952. Förslaget innebar bl a att kyrkans ursprungliga muralmåleri till stor del skulle tas bort och predikstolen från 1600-talet återuppsättas. Landsantikvarie Bengt Cnattingius ansåg i ett yttrande; "Den gamla predikstolens återuppsättande innebär visserligen ett visst brytande av den enhetliga nygotiksinteriören, men då denna - speciellt beträffande predikstolen - står på en konstnärligt ganska låg nivå bör enligt min mening den gamla predikstolen äga företräde så mycket mer som den är liten i formatet. Valvmålningarna äro likaledes av ringa konstnärligt intresse men deras borttagande måste dock ifrågasättas." Restaureringen blev uppskjuten, men 1965 låg von Schmalensees förslag till grund för ett reviderat åtgärdsförslag. Då hade 1800-talets "stillösa eklekticism" börjat uppskattas och i samband med granskningen av förslaget skriver Riksantikvarieämbetet; "Ämbetet hälsar med tillfredsställelse, att de dekorativa målningarna, vilka äger ett framträdande konst- och kulturhistoriskt värde, kommer att bevaras och behandlas genom konservator. " Den största förändringen av kyrkan utfördes vid en renovering 1993-1995 under ledning av byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping. En toalettbyggnad uppfördes utvändigt i det nordvästra hörnet och takfallens originalkopparplåt ersattes av ny kopparplåt. Invändigt försågs delar av långhuset och koret med ett nytt furugolv. Målningarna rengjordes varsamt av konservatorerna vid Östergötlands länsmuseum. |
