Stäng fönster ÅTVIDABERG GÄRDSERUMS KYRKA 1:2 - husnr 2, GÄRDSERUMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GÄRDSERUMS KYRKA (akt.) | |
| 2003-12 |
| Historik |
|---|
|
Gärdserums kyrka har en mycket monumental placering på en höjd vid Båtsjön i Uknadalen. Den är förlagd med koret något förskjutet mot söder och i linje med Båtsjön. Vid platsen för den nuvarande kyrkan fanns en på 1200-talet uppförd träkyrka, vilken omsorgsfullt avbildats 1847 av kulturhistorikern Nils Månsson Mandelgren. Den utgjordes av en stavkyrka, som genom bevarat trämaterial dendrokronologiskt daterats till 1266. Kyrkan tillbyggdes sannolikt under 1300-talet med nytt stenkor och sakristia av sten. Två gravstenar i koret, lagda över ett högättat syskonpar, tyder på att det dels uppförts för att utgöra en värdig gravplats. Gravar under en av syllarna tyder även på att en äldre kyrka kan ha funnits på platsen. Den medeltida kyrkan ansågs på 1840-talet vara för liten och församlingen beslöt att bygga en ny. Friherren och kabinettskammarherren Erik Seth Adelswärd, son till innehavaren av baroniet Adelsnäs i den närbelägna Åtvids socken, ville att församlingen skulle få en arkitektritad kyrka. Baroniet var socknens största jordägare och friherren bodde själv på herrgården Kvistrum i närheten av kyrkbyn. Han tog kontakt med arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander, som utarbetade ritningar till en ny kyrka. Scholander (1816-1881) var anställd vid Överintendentsämbetet och ritade ett stort antal kyrkor i tjänsten. En del uppdrag fick han dock direkt från församlingen eller som i detta fall från en privat uppdragsgivare. Dessa kyrkor blev ofta mer självständiga arkitektoniska verk. Inom tjänsten medverkade Scholander i närmare 60-talet kyrkoärenden. Dessa ny- och ombyggnader hör till största delen stilmässigt till nyklassicismens kyrkobyggnader. Kyrkan i Gärdserum fick dock helt nygotiska former. Kyrkan uppfördes mellan åren 1851-1854, men invigdes först 1857. Det berodde på att Adelswärd ville att orgeln kom på plats till invigningen och att kyrkogårdens utvidgning med nya murar skulle bli klar. Grindarna till kyrkogården är av gjutjärn i nygotisk stil. Adelswärd bekostade själv stora delar av kyrkobygge, som allt tegel och trävirke, gjutjärn, färgat glas i korfönstren, svängtrapporna till läktarna, orgel, kyrkogårdsgrindarna m. m. Åtvidabergs kopparverk, som sedan 1781 tillhörde det Adelswärdska baroniet, hade sin storhetsperiod vid 1800-talets mitt och de ekonomiska resurserna var mycket goda. Kyrkan byggdes av tegel som putsades och avfärgades i ljusa toner. Byggmästare var den i Östergötland mycket verksamme Jonas Jonsson, som ofta anlitades av Adelswärd. Jonsson biträddes av Scholanders medhjälpare arkitekten Per Ulrik Stenhammar. Det treskeppiga kyrkorummet är också utfört i nygotik. Typiskt för Scholanders kyrkoarkitektur är det brutna tredelade taket. Kyrkorummet har framför allt förändrats vid två tillfällen, 1915-1916 och 1956. Interiören var helt intakt fram till 1915-1916 då en renovering utfördes under ledning av arkitekt Folke Zettervall. Predikstolen, som ursprungligen var placerad vid altarskrankets norra sida, med uppgång direkt från den bakomliggande sakristian, flyttades västerut i långhuset. Koret minskades i norr och söder genom underbyggnader i sidoläktarnas förlängning. Dessa inrymmer arkiv och sakristia. Dessutom ommålades hela interiören i en ljus färgton och kyrkorummet fick eventuellt nytt golv. År 1956 utfördes ytterligare en större renovering, denna gång efter ritningar av arkitekt Arre Essén, som var stadsarkitekt i Västervik mellan 1935-1951. Den största förändringen var att orgelläktaren utvidgades och fick nya trappor direkt från kyrkorummet. Dessutom gjordes en hel del förändringar i utrymmet för den ursprungliga sakristian. De nuvarande glasmålningarna i korfönstren tillkom 1972 av konstnären Eric Elfwén. Från den medeltida kyrkan kvarstår en del föremål, bl a ett triumfkrucifix från 1300-talets andra hälft och en järnbeslagen dörr. Den senare har sannolikt ursprungligen suttit i ingången till sakristian från koret. |
