Stäng fönster FINSPÅNG RISINGE KYRKA 6:2 - husnr 2, RISINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| RISINGE KYRKA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Flera gånger under 1700-talet diskuterades frågan om en ny kyrka, trots att den gamla kyrkan med troligt ursprung i decennierna runt år 1200 var i relativt gott skick. Huvudskälet till en nybyggnad verkar ha varit att den gamla kyrkan ansågs vara för liten för församlingens behov. Kyrkan byggdes till med en stor korsarm åt norr 1738. Den var avsedd för smeder och andra arbetare i Finspång. Vid en sockenstämma 1804 lämnade konstnären Pehr Hörberg, som bodde i församlingen, ett förslag till ny kyrka både som ritning och som en modell. Modellen visar en kyrka i den för sin tid vanliga nyklassicistiska stilen. Han erbjöd sig också att måla en ny altartavla, men med det villkoret att ett beslut om ny kyrkobyggnad skulle vara fattat innan hans död. Sockenstämman avböjde gåvan, men 1809 målade Hörberg ändå en altartavla. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Per Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Han bodde på gården Olstorp i Risinge församling. I Min lefwernes beskrivning skriver Hörberg om altartavlan i Risinge: Skänkt af mig till kyrkan, emedan jag är en Församlingens medlem; men kyrkan måste ombyggas innan denna tafla kan få plats som altartafla. År 1843 beslutade man att fråga byggmästaren Abraham Nyström om råd. Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med sina söner August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag för profan bebyggelse. Slutligen, år 1844, beslutades att uppföra en ny kyrkobyggnad för Risinge församling. Redan samma år hade Johan Adolf Hawerman, som var arkitekt vid Överintendentsämbetet, gjort ritningar och kostnadsberäkning för en ny kyrka. Efter vissa justeringar, framför allt när det gällde kyrkans storlek, godkändes förslaget 1845. Det blev diskussioner om var kyrkan skulle byggas. Brukspatron Reder på Stjernvik erbjöd mark på Hults gärde ungefär tre kilometer norr om den gamla kyrkan. Protester mot kyrkans placering kom från de delar av socknen där man skulle få en avsevärt längre kyrkväg än till den gamla kyrkan. Stämman röstade dock ja till brukspatronens förslag. En bidragande orsak till att kyrkplatsen flyttades närmare Finspång är troligen den stora del av församlingens befolkning som var knuten till Finspångs bruk. En planritning från 1845 över nuvarande kyrkan visar en kyrka med latinsk korsform. Koret är rakslutet med en utskjutande tresidig altardel. I norra korsarmen finns sakristian och ytterligare ett rum och i södra korsarmen finns två bänkkvarter. Trapporna till den västra läktaren är förlagda i tornet och i korsarmarna finns en trappa till respektive läktare. I långhuset är det fyra bänkkvarter. Mitt i de två långa kvarteren står pelarna som bär upp tunnvalvet. Längst i öster finns två tvärställda bänkkvarter. År 1845 påbörjades bygget av den nya kyrkan med Abraham Nyström som byggmästare. Församlingen hade även begärt och fått ritningar till predikstol, altardisk och kordekoration från kyrkans arkitekt Johan Adolf Hawerman. Församlingen önskade att hänsyn skulle tas till altartavlan målad av Pehr Hörberg. Uppenbarligen hade man fått en altartavla av honom, trots att man inte fattat beslut om en ny kyrka under hans levnad. Kyrkans exteriör blev ljust gul med pelare och listverk i ljust grå och taket i svart. Nya ljuskronor beställdes från Finspångs bruk av brenzern Zink. Abraham Nyström dog 1849, samma år som kyrkan senare invigdes, och hans söner fick slutföra arbetet. Redan tidigt beslutades att den sedvanliga fördelningen av bänkarna i kyrkan inte skulle göras. Istället fick var och en välja sin egen plats vid gudstjänsten. Risinge nya kyrka är den största av de kyrkor som uppfördes under perioden 1760-1860 i Östergötland. Under resten av 1800-talet skedde sedvanligt underhåll. Det finns en notering om att taken är rödmålade och tornspiran svart. En ny orgel byggd av P L Åkerman i Stockholm tillkom 1870. 1900-talet började med en större restaurering under ledning av arkitekt Erik Lallerstedt. Hela interiören målades och bl a läktarpelarna fick en ny färgsättning. Befintliga dekorationer i taket och absidvalvet förstärktes och mittskeppets tunnvalv försågs med parvis målade gördelbågar med målade lister däremellan. Bänkkvarteren koncentrerades till mittgången, d v s det blev inga bänkar kvar i sidoskeppen och det blev en ny öppen bänkinredning målad i ekimitaion. Nytt golv lades in och i södra korsarmen inreddes delvis en värmekammare och pannrum. 1922 byggdes västpartiet om med ett vidfång och dubbeldörrar. Trapporna upp till orgelläktaren byggdes in med väggar. I början av 1930-talet flyttas det stora Mariaaltarskåpet från gamla kyrkan och ställs på ett nyuppfört tegelaltare i södra sidoskeppet. Altarskåpet flyttas senare till den nuvarande platsen i norra sidoskeppet. 1935 täcktes kyrkans tak om med kopparplåt skänkt av enskilda församlingsbor. Plåten levererades av Finspångs metallverk. En minnestavla över detta tillverkades i koppar och hänger i vapenhuset. Samma år tillkom de nuvarande tornuren. År 1949 gjordes en större renovering under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee från Norrköping som ledde många renoveringar och ombyggnader av östgötska kyrkor vid den här tiden. I Risinge ersattes träkonstruktionen under golven med en betongkonstruktion och korets trägolv ersattes med ett kalkstensgolv. Samtidigt byggdes koret om med ett utskjutande rundat mittparti. I de främre tvärställda bänkkvarteren ersattes bänkarna av lösa stolar. von Schmalensee ritade även en ny altarring som utfördes hos AB Chamberts Möbelfabrik, Norrköping och korfönstren fick innerbågar av trä. Även altaret gjordes nytt och murades av tegel. I samband med restaureringen hade man önskemål om att ersätta Pehr Hörbergs altartavla med det medeltida altarskåpet från gamla kyrkan. Riksantikvarieämbetet ansåg dock inte att detta var lämpligt, eftersom altarskåpet var främmande för kyrkan och dessutom hade Pehr Hörberg bott i församlingen. På 1950-talet lades kalkstensgolv även i mittgången och sakristian flyttades från norra till södra korsarmen. Den f d sakristian gjordes om till bisättningsrum. 1966 gjordes en ny renovering och ombyggnad av Kurt von Schmalensee. I väster gjordes en läktarunderbyggnad med nya trappor upp till orgelläktaren och bakom läktaren inreddes ett körövningsrum. Predikstolen fick en ny trappa och den ursprungliga altarringen återställdes. Interiören målades om, delvis med återgång till en äldre färgsättning. Några större arbeten har inte utförts i kyrkorummet sedan dess. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1150-1220 Nybyggnad Kyrka. Dateringen är osäker. Ursprunglig ingång i söder är bevarad.(ÅN) Övriga uppgifter om gamla kyrkan som ej är relevanta för nya kyrkan, redovisas i inventeringen av den gamla kyrkan. 1500 Specifika inventarier altarskåp. Jungfru Marias himmelsfärd och kröning. Enligt en inskrift skänkte kyrkvärdarna Andreas i Mellby och Petrus i Ingelstad år 1500 altaret på inrådan av prästen Nicolaus. Finns nu i nya kyrkan. (BC) 1517-1538 Specifika inventarier kyrkklocka. Storklockan gjuten av Ulf Sonasson i Skeninge. Den är omgjuten flera gånger, men uppgift saknas om när, ev 1682. Hänger i nya kyrkan. (BC) 1659 Specifika inventarier dopfunt. Dopfunt av mässing skänkt av Louis de Geer d.y. Troligen tillverkad vid mässingsbruket i Norrköping. (BC) 1682 Specifika inventarier kyrkklocka. En inskrift visar att storklockan är gjuten 1682 av Andreas Hook. (R) 1715 Specifika inventarier kyrkklocka. Lillklockan omgjuten av Elias Arenhardt i Norkköping. Hänger i nya kyrkan. (BC) 1738 Nybyggnad Korsarmar. Korsarm byggdes i norr för att inrymma arbetarna på Finspångs bruk. (ÅN) Ca 1808 Fast inredning orgel. Till gamla kyrkan byggdes en orgel av Lorenz Lorin, gesäll hos P Schiörlin. Öververket till denna orgel, ombyggt av S Nordström, användes i nya kyrkan. Såldes till Metodistförsamlingen i Norrköping. Återköpt 1947 och återuppbyggd i gamla kyrkan 1957. (SvK) 1809 Specifika inventarier altartavla. Jesu bergspredikan målad av Pehr Hörberg. Användes som altartavla i nya kyrkan. (BC) 1842 Specifika inventarier kyrkklocka. Omgjutning av lillklockan. (BC) 1845-1849 Nybyggnad Kyrkan i sin helhet. En ny kyrka byggdes ca 3 km norr om den gamla kyrkan av Abraham Nyström, efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman. Latinsk korsplan med tresidig, interiört rundad, korabsid i öster, torn i väster. (BC, SvK) 1846 Fast inredning predikstol. Ritning av arkitekt Johan Adolf Hawerman. (BC) 1846 Fast inredning altare. Ritning av arkitekt Johan Adolf Hawerman. (BC) 1846? Fast inredning altaruppsats. Ritning av arkitekt Johan Adolf Hawerman. (SvK) 1846 Arkitekturbunden utsmyckning absidvalvsdekoration. Ritning av arkitekt Johan Adolf Hawerman. (BC) 1846-1870 Fast inredning orgel, orgelfasad. Ritning av arkitekt Johan Adolf Hawerman. (SvK) 1849 Invigning. Kyrkan invigs av biskop J J Hedrén. 1850-1899 Vård/underhåll exteriör. Reparation på tak och väggar. Taken rödmålade och tornspiran svart. Avfärgning av murarna i grått med vita slätputsade lister och omfattningar. (SvK) 1853 Specifika inventarier tornur. Uret skänktes av övreste Ahlström och brukspatron von Leesen i Norrköping. (BC, RK) 1870-1871 Fast inredning orgel. P L Åkerman, Stockholm. (BC) 1877 Teknisk installation värme. Tre gurneiska ugnar. (BC) 1899 Fast inredning bänkinredning. Öppen bänkinredning i två kvarter ritad av Erik Lallerstedt, målade i ekfärg. Ev enbart ritning, se 1900-1902. (SvK) 1900-1902 Ändring restaurering, interiör. Målning av hela interiören. Läktarpelarna målade i rödbrunt. Nya syllar och nytt golv. Arkitekt Erik Lallerstedt. (BC, SvK) 1900-1902 Ändring ombyggnad, interiör. I södra korsarmen uppfördes en mellanvägg bakom vilken värmekammare och pannrum inrättades. Dessutom troligen en ny läktartrappa. Arkitekt Erik Lallerstedt. (SvK) 1900-1902 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålning. Dekorationer i takvalvet som ansluter sig till absidvalvets gamla dekor. Parvis målade gördelbågar och däremellan fält markerade med lister. Dekorationsmålare W Berg, Stockholm. (BC) 1900-1902 Fast inredning bänkinredning. Nya bänkar. Bänkkvarteren koncentrerades i huvudsak till mittgången. Se 1899. (BC) 1900-1902 Teknisk installation värme. Nya värmeapparater. (BC) 1911 Specifika inventarier tornur. Nytt tornur, sannolikt med nya svarta urtavlor, istället för tvåfärgade. Järnarbetare K J Magnusson. Troligen gjorde han även urverket. (SvK, FB 1997-10-22) 1913-1914 Ändring ombyggnad, tak. Delvis ny omtäckning av torntaket och omstrykning av taken på kyrkan. Plåttakten målade röda. (SvK) 1913-1914 Ändring restaurering, exteriör. Omputsning. (BC) 1922 Vård/underhåll målningsarbete, exteriör. Reparation av kyrkans tak (SvK) 1922 Ändring ombyggnad, interiör. Vindfång och dubbeldörrar vid stora huvudingången. Sidotrapphusen avstängdes från kyrkorummet med väggar intill trapporna. Nya dörrar och sekundärfönster i väggarna. Ny dörr till orgelläktaren. Arkitekt Otar Hökerberg. (SvK) 1929 Vård/underhåll exteriör. Reparation av kyrkans tak. (SvK) 1931 Vård/underhåll exteriör. Renovering av fasaderna. (BC) 1931-1932 Specifika inventarier altarskåp. Altarskåpet från år 1500 flyttas från gamla kyrkan, S:ta Maria, till nya kyrkan och ställs på ett nyuppfört tegelaltare i södra sidoskeppet. (BC, SvK) 1932 Vård/underhåll målningsarbete, exteriör. Ny avfärgning av fasaderna. (SvK) 1935 Ändring ombyggnad, tak. Taket täcktes med kopparplåt skänkt av enskilda församlingsbor. Plåten levererades av Finspongs metallverk. Takets trävirke delvis utbytt. Nytt kors av svetsad plåt, klätt med bly- och kopparplåt samt förgyllt. Ny åskledare. (BC, SvK, ÖD 1935-10-28) 1935 Specifika inventarier tornur. Nytt tornur med nya urtavlor med mörkt mittparti och omgivande ljust parti med siffrorna. Äldre urverket behölls. (SvK, FB 1997-10-22) 1935 Fast inredning orgel. Förbättringar och justeringar av kyrkans orgel. (ÖD 1935-10-28) 1941 Fast inredning orgel. Orgeln utökades med tre stämmor. (ÖD 1941-11-11) 1945 Teknisk installation el. Elektrisk ringning. (RK) 1947 Fast inredning orgel. Partiell ombyggnad av orgeln. (RK) 1949 Ändring ombyggnad, interiör. Arkitekt Kurt von Schmalensee. Dränering och den gamla träkonstruktionen under golven ersattes med en betongkonstruktion. Korets trägolv ersattes med kalkstensgolv. Främre delen av korgolvet får en upphöjning med två trappsteg och utskjutande rundat mittparti. De gamla golvfasta bänkarna ersattes med lösa stolar i de främre kvarteren. (SvK) 1949 Fast inredning altarring. Ny altarring utförd hos Chambert i Norrköping. Ritning av arkitekt Kurt von Schmalensee. (SvK) 1949 Ändring ombyggnad, fönster. Innanfönster av trä med antikglas i korfönstren. 1949 Fast inredning altare. Nytt altarbord av tegel täckt med en kalkstensskiva. (SvK) 1951 Teknisk installation värme. Elvärme. (SvK) 1951 Ändring ombyggnad, golv. Kalkstensgolv i mittgången. (SvK) 1954 Ändring ombyggnad, interiör. Sakristian flyttas från norra till södra korsarmen. F d sakristian görs om till bisättningsrum. Det gamla altarskåpet flyttas troligen från södra till norra sidoskeppet. (SvK) 1956 Teknisk installation el. Elektrisk belysning. (SvK) 1966 Ändring ombyggnad, interiör. Läktarunderbyggnad med nya trappor upp till läktaren. Inredning av körövningsrum bakom orgeln. Orgelläktaren minskades 1½ meter. Trappa till predikstolen och återställning av ursprungliga altarringen. Nya dörrar mellan vapenhus och kyrka. Arkitekt Kurt von Schmalensee. (BC) 1966 Ändring restaurering, interiör. Ommålning av interiören. Förändring av kulören utom på pelare och bänkinredning. Pelarna återfick sin blågrå ton. Mörkblå färg på bänkinredningen enligt 1902. Arkitekt Kurt von Schmalensee. (BC) 1966 Arkitekturbunden utsmyckning kalkmålning. Takens dekormålningar renoverades. Konservator Bertil Bengtsson. (SvK) 1966 Fast inredning orgel, orgelverk. Byggd av O Hammarberg, Göteborg, med bibehållande av den äldre orgelfasaden. (BC) 1967 Vård/underhåll exteriör. Omputsning och kalkavfärgning av fasaderna. Gula fasader och blågrått listverk och omfattningar återupptogs. Målning av snickerier, nya tornluckor. (SvK) 1978-1980 Vård/underhåll exteriört. Torntaket lagas och korset på spiran omförgylls. (SvK) 1980 Ändring tilläggsisolering. Värmeisolering av bjälklag över kor, kyrkorum och tornrum. Ingenjör Ture Jangvik. Branddörr i befintlig öppning mellan torn och vind. (SvK, NT 1980-03-25) 1988 Ändring/ombyggnad interiör. Nya låsbara dörrar i ekläkt i trapporna upp till läktaren. Kyrkogårdsföreståndare Ove Jacobsson. (SvK) 1990 Teknisk installation värme. Vattenburen elvärme istället för direktverkande el. Ny panna med kulvert upp till kyrkan och rör under kyrkgolvet. Placerad i förvaltningsbyggnad vid sjön (?) K-Konsult Norrköping, VVS, Energi.(SvK) 1990 Vård/underhåll interiör. Rengöring av kyrkan (enbart kalkmålningarna?) med deg. (FB 1990-11-08) 1992 Vård/underhåll golv. Golvslipning. (FB 1992-02-07) 1998-1999 Vård/underhåll exteriör. Blästring och högtryckstvätt av fasaden, borttagning av cementlagningar. Avfärgning med kalkfärg. Renovering av fönster med ersättning av skadat glas. Gjutjärnsbågarna målades med linoljefärg. Tornluckorna tjärades och urtavlorna renoverades. Konsult var GKAK Byggledning AB. (ÖLM) 2001 Vård/underhåll exteriör. Lagning av frysskador på södersidan och översta delen av tornet. (FB 2001-10-25) 2001 Specifika inventarier textilskåp. Beslut om tillstånd till nytt textilförvaringsskåp. Skåpet placerades på orgelläktaren. (ÖLM) 2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar BC Cnattingius, Bengt, Risinge sockens kyrkor, Linköpings stifts kyrkor, 1967. FB Folkbladet. NT Norrköpings Tidningar R - Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. RK Risinge kyrka 100 år. En skrift till jubiléet 1849-1949. Utgiven av E Ramsten, Norrköping, 1949. SvK - Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. ÅN - Nisbeth, Åke. Risinge gamla kyrka S:ta Maria. Svenska kulturminnen 39, Riksantikvarieämbetet. Uddevalla 1986. Ö - Östgöten ÖD Östergötlands Dagblad ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv KÄLLOR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Hörberg, Pehr, Min lefwernes beskrifning. Inledning av Bengt Cnattingius, 3:e upplagan, 1992. Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor. Riksantikvarieämbetet. Nisbeth, Åke. Risinge gamla kyrka S:ta Maria. Svenska kulturminnen 39, Riksantikvarieämbetet. Uddevalla 1986. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. Risinge kyrka 100 år. En skrift till jubiléet 1849-1949. Utgiven av E Ramsten, Norrköping, 1949. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv www.finspong.se |
