Stäng fönster NORRKÖPING ORREKULLA 1:3 - husnr 2, KROKEKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Krokeks kyrka (akt.), KROKEKS KYRKA (akt.) | |
| 2006-11-29 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan i Krokeks socken utgjordes av Vårfruklostrets kapell som tillhörde franciskanorden och finns omnämnt 1440. Det låg vid den norra landskapsgränsen vid infarten mot Östergötland, och en av klostrets främsta uppgifter var att härbärgera de vägfarande. Klostret indrogs vid reformationen, men ett träkapell fick 1545 ersätta den medeltida kyrkan. Kapellet revs redan 1594 då den sk Gunillakyrkan tillkom, uppförd genom drottning Gunillas försorg. Ett kopparstick från Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna från 1600-talets senare del visar en åttkantig timmerkyrka som kröntes av en spira. Under 1700-talet förföll kyrkan och med hjälp av en rikskollekt beslöt sig församlingen för att bygga en kyrka i sten på samma plats. Ritningarna uppgjordes av biskop Andreas Rhyzelius och byggmästare Erland Lind från Norrköping ansvarade för bygget som stod klart 1747. Som byggnadsmaterial användes sten från klostermurarna. Den har kommit att kallas kung Fredriks kyrka, och bestod av ett rektangulärt långhus med rakslutet kor, sakristia i norr och ett torn med spetsig spira över västra ingången. Av ett inventarium från 1789 framgår att kyrkan hade många värdefulla inventarier såsom en predikstol från 1769 och en altartavla från 1806 av Pehr Hörberg. Kyrkan brann 1889 och murrester markerar kyrkplatsen. Det tog lång tid innan man kunde enas om utformning samt lämplig plats för den nya kyrkan. Platsen som valdes ligger sex km söder om den gamla kyrkplatsen. Ritningar av både arkitekten Filip Liljeqvist och hovarkitekten E W Langlet underkändes innan man 1894 bestämde sig för arkitekt Fritz Eckerts ritningar. Eckert (1852-1920) var anställd vid Överintendentsämbetet och har bl a utfört ritningar till ett tiotal kyrkor under 1880- och 1890-talen. Som byggmästare anlitades F A Påhlman i Linköping, och 1896 invigdes den nya kyrkan. Den uppfördes i nygotisk stil med ett rektangulärt långhus, femsidigt kor i öster, sakristia i norr samt torn med spetsig spira i väster. Den är försedd med rik tegelornamentik, spetsbågiga fönsteröppningar samt yttre strävpelare som enbart har estetisk funktion. Kyrkorummet var försett med ett tredingstak med brun pärlspont och väggarna var vitputsade. Bilder och beskrivningar av det ursprungliga kyrkorummet saknas tyvärr. En bevarad bänk antyder att bänkinredningen var öppen med höga gavlar, och det finns även en dopfunt i kolmårdsmarmor som förmodligen tillhör originalinredningen. Kyrkorummet förändrades totalt 1957 då Kurt von Schmalensee, stadsarkitekt i Norrköping, fick i uppdrag att utföra en invändig restaurering. Alla ytskikt förändrades och inredningen byttes ut. Riksantikvarieämbetet ställde sig tveksamt till det genomgripande förslaget, men valde ändå att inte motsätta sig det. Takpanelen täcktes med träfiberplattor, väggarna bekläddes med rött tegel och golven belades med marmor från Kolmården och Ekeberg samt parkettgolv i bänkkvarteren. Långhusets trekopplade fönster murades igen förutom mittfönstren, och även korets mittfönster sattes igen och dess sidofönster försågs med glasmosaik av konstnären Jan Brazda. En ny öppen bänkinredning tillkom, likaså ett altare i kolmårdsmarmor, en predikstol och en dopfunt i ekebergsmarmor. En ny orgelläktare i betong byggdes och en orgel inköptes från orgelfirman Kemper & Son i Lybeck. År 1984 lät man bygga till sidobyggnader på ömse sidor om tornet för att skapa plats för kapprum och besöksrum. I samband härmed valde man att åter ta upp korets mittfönster som också försågs med en glasmosaik av Jan Brazda. KÄLLOR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Cnattingius, Bengt, Krokeks kyrka, 3:e upplagan med tillägg av B Westlund, 1990. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952 Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Östra Stenby Ekonomisk karta, 1980, blad 9G 0g Kolmården HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1421-1440 Nybyggnad Vårfrukloster med kyrka, troligen tillhörande franciskanerorden. (Br, BC) 1545 Nybyggnad ett kapell av trä uppfört av fogden Philip Mårtensson. Rivet i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. (BC, Br) 1594 Nybyggnad åttkantig timmerkyrka krönt med spira uppfördes genom drottning Gunilla Bielkes försorg, även kallad Gunillakyrkan. Riven i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. (BC, Br) 1747 Nybyggnad kyrkan i sin helhet. Rektangulärt långhus, rakslutet korparti och sakristia åt norr invid koret. Över västra ingången uppfördes ett torn med spetsig spira. Kallas också Kung Fredriks kyrka. Brann ned 1889. Ritningar av biskop Andreas Rhyzelius, byggmästare Erland Lind. (BC, Br) 1889 Brand helt förstörd. (BC, Br) 1895-1896 Nybyggnad kyrkan i sin helhet, rektangulärt långhus med femsidigt, lägre och smalare kor, sakristia på korets norra sida och ett torn i väster. Stomme och fasad av tegel. Kyrkan placerades sex km söder om den gamla kyrkan. Arkitekt Fritz Eckert, byggmästare F A Påhlman i Linköping. (Br) 1896 Specifika inventarier kyrkklockor gjutna av N P Linderbergs AB i Sundsvall. (Br, BC) 1957 Ändring restaurering, interiör, takstolar, stolpar och bjälkar utbytta, takets brunbetsade pärlspont täcktes med ljusmålade träfiberplattor och väggarna bekläddes invändigt med mörkrött fasadtegel. Nya golv av ekebergs- och kolmårdsmarmor, i bänkkvarteren parkettgolv. De trekopplade fönstren i långhuset murades igen från insidan och endast mittfönstret återstod, korets mittfönster sattes igen. Innanfönstren försedda med blyinfattat antikglas. Konstnären Jan Brazda komponerade glasmålningarna i korets sidofönster. Valvbågen mot koret försågs med en profilerad båge av tegel. Nytt altare i kolmårdsmarmor tillverkat av Marmorbruket ritat av von Schmalensee. Ny predikstol, altarrundel, öppen bänkinredning. Ny läktare av betong, sänktes två meter. Kyrkportarna kopparplåtbeklädda. Ny inredning i vapenhus och sakristia. Ny armatur. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (Br, BC, ÖLM, Östergötlands Dagblad 1957-12-16) 1957 Fast inredning ny orgel byggd av Kemper & Son i Lybeck. (Östergötlands Dagblad 1957-12-16) 1961 Fast inredning glasmålning i vapenhuset av Jan Brazda. (Östergötlands Dagblad 1961) 1965 Arkitekturbunden utsmyckning marmormosaik ovanför kyrkoporten i väster. Gåva av Marmorbrukets chef Sigurd Johansson. (K) 1984 Ändring restaurering, tornet försågs med sidobyggnader genom att vapenhuset försågs med sidobyggnader i vilka väntrum och toaletter inreddes. Korets igenmurade mittfönster togs åter upp och försågs med en glasmålning av ett gult kors av konstnären Jan Brazda. Altaret flyttades fram en halv meter. Sjöwall arkitektbyrå AB. (Br, BC, ÖLM) 2006 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar BC - Cnattingius, Bengt, Krokeks kyrka, 3:e upplagan med tillägg av B Westlund, 1990. BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se K Kyrkan. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i december 2006. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Linköpings Stift och Länsstyrelsen i Östergötland. |
