Stäng fönster NORRKÖPING KVILLINGE 6:2 - husnr 1, KVILLINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Kvillinge kyrka (akt.), KVILLINGE KYRKA (akt.) | |
| 2007-06-07 |
| Historik |
|---|
|
Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes sannolikt under äldre medeltid. Kyrkans medeltida byggnadshistoria och dess ursprungliga planform är inte helt klarlagd, men sannolikt bestod kyrkan av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid. Samtidigt med kyrkobyggnaden eller strax efter uppfördes ett torn i väster. Under 1200- eller 1300-talet försågs kyrkan med korsarmar i norr och söder och sannolikt breddades koret vid samma tillfälle. Nästa ombyggnad innebar att kyrkan utvidgades åt söder i höjd med södra korsarmens sydgavel, en sakristia tillbyggdes på korets norra sida och kyrkorummet valvslogs. Kyrkans utseende under 1600-talet är känt tack vare en teckning, som förvaras i Kungliga biblioteket i Stockholm. Avbildningen visar kyrkan med ett kort och brett långhus med rakslutet kor och sadeltak i två fall. I väster finns ett slankt torn med spetsig spira och på långhusets södra sida ett vapenhus eller gravkor. År 1748 bekostade friherrinnan Christina Oxenstierna en ombyggnad av kyrkan som bl a innebar ett helt nytt tresidigt kor i öster även det med tak i två fall, samt att de medeltida valven ersattes av ett trätunnvalv. Redan på 1770-talet påbörjades en diskussion i församlingen att den ökande befolkningen behövde en större kyrka. Efter fler förslag fastslogs en ritning utförd av en murmästare Törngren med revideringar av arkitekt Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. Ombyggnaden, som utfördes 1784-1785, innebar att hela kyrkans västparti revs och långhuset tillbyggdes åt väster. Den medeltida sakristian på korets norra sida revs och en ny sakristia inrättades i den norra korsarmen som utvidgades något åt väster. Den norra korsarmen kallades i slutet av 1700-talet för then gamble Munkakiyrkian. Ovanpå långhusets förlängning i väster avsågs att bygga ett torn, som skulle vila på pelare inne långhuset och på långhusets västgavel. Tornbygget påbörjades, men ganska snart insåg man att det var en allt för komplicerad konstruktion och byggnationen avbröts. Klockorna placerades istället i en klockbod, som uppfördes 1788. Kyrkan fick en ny altartavla 1788, vilken målades av Pehr Hörberg och utgör ett av hans första kyrkliga uppdrag. Målaren, tecknaren, grafikern och skulptören Pehr Hörberg (1746-1816) var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Först 1824 försågs kyrkan med en ny orgel, vilken byggdes av hovrättskommissarien och orgelbyggaren Johan P Åberg. I den landsomfattande inventeringen angående forntida minnesmärkens fredande och bevarande som utfärdades i en kunglig förordning 1828 finns en mycket noggrann beskrivning av Kvillinge kyrka 1830. Där framgår bl a att mitt- och korsgångarna var belagda med kalksten med flera hela eller delar av äldre gravhällar och sidogångarna med brädgolv. Bänkarna var målade i perlferg och svarta ränder i öfra kanten. Orgelläktaren och altarringen hade samma färg. Kyrkans väggar var hvitmenade och valvet och orgeln var vitmålade. Även predikstolen var vitmålad med förgyllda ornament. Nästa större förändring skedde 1894 då kyrkorummet renoverades. Det finns olika uppgifter om vem som var ansvarig för restaureringsritningarna. Sannolikt har arkitekterna Gustaf Paulson och Paul A Löfgren i Norrköping tagit fram ritningar, som sedan granskades och intygades att de var lika originalet av arkitekt Fredrik Ekberg vid Överintendentsämbetet. Eventuellt kan dock Ekberg även ha utfört ritningarna. Interiören fick en utformning i enlighet med tidens ideal och den nya tidens, d v s industrialismens, byggnadsmaterial. Den nya snickeriindustrins möjligheter utnyttjades bl a i ett nytt innertak indelat med dekorativa konsoler och pärlspontpanel. De äldre slutna bänkkvarteren ersattes med nya öppna bänkar. Ett vapenhus inbyggdes under en nytillverkad orgelläktare i väster. Kvillinge kyrka ca 1900. År 1882 bildades en tornbyggnadsfond av frivilliga gåvor, men först 1927 stod ett nytt torn färdigt. Tornet uppfördes efter ritningar av arkitekt Karl Martin Westerberg (1892-1963). Han beskrivs som en konservativ klassicist som under 1920-1950-talen ritade ett antal kyrkor och kapell runt om i Sverige. Samtidigt med tornbygget i Kvillinge ritade han även ett torn till Yxnerums kyrka i Åtvidabergs kommun. Klockboden såldes och placerades vid Björnsnäs herrgård och ombyggdes till gårdskapell. Under 1900-talet har en del förändringar utförts i kyrkobyggnaden, bl a har sakristian ombyggts, färgsättningen i kyrkorummet har ljusats upp och läktarunderbyggnader tillkommit. År 1965 föreslog Kurt von Schmalensee att bl a takets konsoler skulle avlägsnas för att få en lugnare interiör. Byggnadsstyrelsen motsatte sig dock förslaget då de ansåg att även 1894 års interiör har ett arkitektoniskt värde. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1100-1199 Nybyggnad kyrka av sten, sannolikt med rektangulärt långhus med smalare kor med absid. (ÅN) 1100-1199 Nybyggnad torn i väster med hög spetsig spira, samtida med långhuset eller något senare, revs 1784. (ÅN) 1200-1399 Nybyggnad korsarmar i söder och norr, den norra ingår delvis i den nuvarande sakristian. (ÅN) 1200-1399 Ändring ombyggnad, det ursprungliga koret revs och ersattes med ett rakslutet korparti av långhusets bredd. (ÅN) 1200-1529 Nybyggnad sakristia vid korets norra sida, revs 1784. (ÅN) 1400-1529 Ändring ombyggnad, långhuset vidgades åt söder till södra korsarmens sydgavel och kyrkorummet valvslogs. (ÅN) 1600-1699 Nybyggnad vapenhus i söder, revs 1784. (BR) 1664 Specifika inventarier dopfunt av mässing, skänkt av överstelöjtnant Johan Adolf Stuart och hans hustru Anna Stuart på Lida. (ÅN) 1693 Specifika inventarier storklockan göts av Mikael Baders änka, Stockholm. (ÅN) 1700 Vård/underhåll, kyrkan vitlimmades ut- och invändigt av murmästaren Christian van Barel. (ÅN) 1700 Fast inredning predikstol, skänkt av rusthållaren Bengt Bengtsson på gården Lund, ny trappa och målning 1769, ändring 1784-85 och 1894. (ÅN) 1748 Ändring ombyggnad, kyrkorummets mittpelare revs och valven ersattes med trätunnvalv, nytt tresidigt kor i öster med sadeltak i två fall i likhet med långhuset. Koret bekostades delvis av friherinnan Christina Oxenstierna till Malmö, Krusenhov och Ströja. (ÅN) 1748 Arkitekturbunden utsmyckning draperimålning runt östfönstret, fragment påträffades 1968. (ÅN) 1758 Specifika inventarier lillklockan göts av Magnus Hultman, Norrköping. (ÅN) 1769 Ändring fast inredning predikstolen försågs med ny trappa och ommålades, ändrades även 1784-85 och 1894. (ÅN) 1784-1785 Ändring ombyggnad, kyrkan ombyggdes, västgaveln, tornet och västra vapenhuset revs och kyrkan förlängdes västerut. Den medeltida sakristian och det södra vapenhuset revs. Den norra korsarmen utökades något åt väster och byggdes om till sakristia. Ett tornbygge påbörjades men fullföljdes aldrig. Ritningar av murmästare Törnberg, arkitekt Jacob Wulff, Överintendentsämbetet. Murmästare Jonas Lindqvist, Skänninge. (ÅN) 1784-1785 Fast inredning altare och altarring. (ÅN) 1788 Nybyggnad Klockbod uppfördes på kyrkogården, såldes 1927. (ÅN) 1788 Specifika inventarier altartavla framställande Jungfru Marias kyrkogång, målad av Pehr Hörberg, med tillhörande omfattning även målad av Hörberg, skänkt av församlingsbor, restaurerad 1877, ny omfattning 1894. (ÅN) 1824 Fast inredning orgelverk byggt av hovrättskommissarien och orgelbyggaren Jonas P Åberg. (ATA) 1877 Ändring ombyggnad, nya järnfönster med färgat glas i koret. (AR) 1877 Restaurering specifika inventarier altartavlan restaurerades. (AR) 1877 Teknisk installation Gurneyska ugnar. (AR) 1882 Fast inredning orgel, fasad ritad 1879 av arkitekt Albert Törnqvist, orgelverket byggt av orgelbyggarfirman Marcussen & Søn, Aabenraa, nytt verk 1937. (BR) 1894 Ändring ombyggnad, interiör, trätunnvalvet ersattes av ett tredingstak med synlig takstol och pärlspontpanel, nya bänkar, läktaren förnyades. Ett nytt vapenhus inbyggdes under läktaren. Altartavlans målade omfattning ersattes med en ny ornamenterad omfattning. Predikstolens färg avlutades och den skulpterade dekoren kompletterades delvis. Arkitekterna Paul Löfgren och Gustav Paulson, Norrköping eller F R Ekberg, Överintendentsämbetet. (ÅN, ÖLM) 1927 Nybyggnad torn i väster med öppen bottenvåning. Koppar till plåttaket levererades av Finspongs metallverk. Arkitekt Karl Martin Westerberg. Byggmästare Vilh Gustafsson, Linköping. (ÅN, ÖD 1927-12-09) 1927 Teknisk installation elektrisk klockringning. (ÖD 1927-12-09) 1927 Ändring klockboden från 1788 såldes till Björnsnäs och iordningställdes där till gårdskapell. (ÅN) 1935 Teknisk installation kaminerna var utbrända och reparerades. (ATA) 1937 Ändring fast inredning, orgelverk byggt av O Hammarberg, Göteborg. (ÅN) 1938 Teknisk installation elektrisk värmeinstallation. (ATA) 1945-50 Grundförstärkning grundförstärkning av kyrkans västra grundmurar, förstärkning av kyrkans grund mellan kyrkans sydvästra hörn och yttertrappan utanför ingångsporten i södra fasadmuren. Dragstag vid läktarbarriären. Civilingenjör Nils Royen, Stockholm. (ATA) 1948 Vård/underhåll, exteriör, lagning av sprickor och omputsning av fasaden. (ATA) 1955 Ändring ombyggnad, interiör, sakristian omändrades med bl a ny inredning. Golvet höjdes och eventuellt anbringades betongmurar utmed ytterväggarna för att få bort fukten. Under pärlsponttaket från 1894 spikades breda ospontade brädor. En medeltida fönsteröppning med fönsterbänk i huggen kalksten frilades i östväggen och ett nytt altare anordnades nedanför fönstret. Järnfönstret på norra sidan ersattes av ett kopplat träfönster med antikglas i blyspröjs. En ny dörröppning upptogs i den västra väggen. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. (ÅN, ÖF 1954-03-13) 1956 Husbocksangrepp påträffades i torn och valv. (NT 1956-12-15) 1956 Konservering altartavlan konserverades av konservator Bertil Bengtsson, Östergötlands museum. (ÖLM) 1968 Ändring ombyggnad, interiör, de tre bakre bänkraderna avlägsnades och utrymmena under läktaren förstorades och inreddes till brudkammare, kapprum och förråd. De tre främre bänkraderna togs bort. Trappan till koret förändrades och golvet i mittgången höjdes. Gravhällarna i mittgången flyttades till koret. Två gravkammare påträffades under golvet. Brädgolvet i koret ersattes av kalkstensplattor. Eventuellt delvis nytt golv på läktaren och förstärkning av läktartrappan, som inbyggdes i läktarunderbyggnaderna. Ändrad färgsättning, en målade dekorerad bård i koret övermålades och väggarnas kvaderimitation övermålades. Taket målades ljus grått. Fragment av en draperimålning påträffades runt östfönstret. Predikstolen renskrapades och ommålades i ursprungsfärger. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. Ingenjör Ture Jangvik, Kommunernas konsultbyrå, Linköping. (ÅN, ÖLM) 1977 Vård/underhåll, exteriör, putslagningar, översyn av plåten på kyrkobyggnaden och grindstolparna samt ommålning av fasader, snickerier och plåt. Claes Fraenki arkitektkontor AB, Norrköping. (ATA) 1987 Ändring ombyggnad, interiör, den södra läktarunderbyggnaden ombyggdes med bl a handikappstoalett. Byggnadsingenjör Lennart Kjellberg. (ÖLM) 1989 Ändring ombyggnad, exteriör, långhusets äldre beläggning av svartplåt ersattes med ett nytt plåttak. (ÖLM, NT 1989-04-22) 1989 Arkeologisk förundersökning i samband med dräneringsarbetet norr och öster om kyrkan. Stenläggningar framkom. Östergötlands länsmuseum.(ÖLM) 1989 Ändring ombyggnad, interiör, första bänken på södra sidan borttogs för att ge plats för en kororgel. (ATA) 1989 Fast inredning kororgel, byggd av Ernst Burgman, Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. Ritad av arkitekt Ulf Oldaeus. (ÅN) 1996 Specifika inventarier textilförvaringsskåp i sakristian. Kerstin Jacobsson Arkitektateljé AB. (ATA) 2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar AR - Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se NT Norrköpings Tidningar ÅN Nisbeth, Åke, Kvillinge kyrka. Linköpings stifts kyrkor, 1994. ÖF Östergötlands Folkblad ÖD Östgöta Dagblad ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Nisbeth, Åke, Kvillinge kyrka. Linköpings stifts kyrkor, 1994. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. |
