Stäng fönster SÖDERKÖPING SKÄLLVIK 3:1 - husnr 1, SKÄLLVIKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SKÄLLVIKS KYRKA (akt.) | |
| 2007-11-22 |
| Historik |
|---|
|
Skällviks kyrka uppfördes troligen under 1300-talets förra hälft av gråsten och tegel som en salkyrka med rakslutet kor. I Skällviks kyrkas omedelbara närhet fanns Linköpingsbiskoparnas borg Skällvik och kungamaktens slott Stegeborg. Deras inflytande har med största sannolikhet påverkat kyrkans arkitektoniska utformning. Det är oklart hur mycket av kyrkans murar som kvarstår från 1300-talets första hälft. Troligen utgörs de nedersta delarna av vägglivet i den rektangulära planformen av medeltida murverk. Kyrkans östra gavelröste är försett med blinderingar i tegel, vilka även återfinns på de medeltida stadskyrkorna i Söderköping och Skänninge. Sannolikt har Skällviks kyrka även haft tegelornerade trappgavlar. Kyrkans västra gavel är däremot uppförd helt i gråsten. Johan III lät mellan åren 1570 och 1590 radikalt bygga om Stegeborgs slott till ett modernt renässansslott. Därefter omformade han Skällviks kyrka så att den fick centralkyrkans form med ett kraftigt centraltorn. Detta medförde sannolikt att de övre delarna av långhusets murar togs ner, vilket även kan förklara östgavelns stympade blinderingar. Inom de befintliga murarna avdelades kyrkorummet av fyra pelare så att ett kvadratiskt mittparti erhölls med grunda korsarmar åt söder och norr. I de fyra hörnen inrättades sidokapell. Korsmitten försågs med ett högt kryssvalv och korsarmarna med något lägre tunnvalv, medan de fyra sidokapellen försågs med mycket låga tunnvalv. Sannolikt pryddes kyrkans väggar med kalkmålningar. Under tre av sidokapellen finns gravvalv, vilket medfört en förhöjd golvnivå. Det nordöstra gravvalvet tillhör Stegeborg. Sakristian härstammar med största sannolikhet även från denna ombyggnadsperiod. 1600- och 1700-talen har mest satt spår i kyrkorummet i form av specifika inventarier. Predikstolen är från 1661. Altartavlan skänktes 1664 av ägarna till Stegeborg och dopfunten från 1607 kommer enligt traditionen från Stegeborgs slottskapell. Där lär även den i kryssvalvet placerade förgyllda takrosen från 1580-talet ursprungligen suttit. År 1762 tillkom den imponerande orgeln, tillverkad av Jonas Wistenius i Linköping. Wistenius, som var född i Vist socken, etablerade en orgelverkstad 1740 i Linköping. Av hans ca 70 kända orglar finns endast fem bevarade. Skällviks kyrka 1943 och 2007. Mellan åren 1955 och 1956 restaurerades kyrkan genomgripande under ledning av arkitekten och professorn Erik Lundberg. Lundberg (1895-1969) var arkitekt och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han var en av förgrundsgestalterna inom kyrkorestaureringskonsten under några decennier innan och runt 1950-talet. Hans syfte med restaureringen var att återställa renässanskyrkan. Den befintliga orgelläktaren med kolonner och speglar i renässans, som sträckte sig över långhusets bredd, monterades ner och fick en helt ny utformning efter Lundbergs ritningar. Vid restaureringen upptäcktes draperimålningar från slutet av 1500-talet under putsen i koret. Interiören försågs med bl. a nya kalkstens- och tegelgolv och ny bänkinredning och ett nytt altare. Det tidigare spåninklädda tornet och övriga skiffertäckta takfall försågs med kopparplåt. Igenmurade fönster öppnades, sidokapellens yttre takfall sänktes och yttermurarnas tjocka puts ersattes av en tunn gulvit slamning. Nya fönster tillverkades till samtliga fönsteröppningar med undantag av västgavelns. Därefter har endast åtgärder av vård- och underhållskaraktär utförts. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1300-1349 Nybyggnad - långhus, kor. (BR) 1400-1450 Specifika inventarier - Mariaskåp, nordtyskt arbete. (AD) 1492 Specifika inventarier - kyrkklocka, omgjuten 1792. (AD) 1590-1593 Ändring ombyggnad. Korsarmar inom befintlig plan, kryssvalv i korsmitten, lägre tunnvalv i korsarmarna. Fyra sidokapell med låga tunnvalv i kyrkans hörn. Byggherre Johan III. (BR) 1590-1593 Nybyggnad torn eller takryttare över korsmitten. Byggherre Johan III. (BR) 1590-1593 Nybyggnad - sannolikt sakristian. (BR) 1600-1699 Specifika inventarier - altartavla, skänktes 1664 av Elsa Elisabeth Brahe gift med Adolf Johan, hertigen till Stegeborg. (AD) 1607 Specifika inventarier - dopfunt av sandsten, enligt tradition från Stegeborgs slottskapell. (BR) 1661 Fast inredning - predikstol, skänkt av ståthållare Isac Enfelt och Catarina Prytz, målades 1679, ommålades 1822, konserverades 1956. (BR, ATA) 1679 Ändring - fast inredning - predikstolen målades. Originalfärgen framtagen sannolikt 1956. (BR) 1730-1769 Nybyggnad vapenhus. (BR) 1754 Ombyggnad klockstapeln av okänd ålder ombyggdes till sin nuvarande utformning. (BR) 1762 Fast inredning - orgeln tillverkades av Jonas Wistenius, Linköping, ombyggd 1860, restaurerad 1964. (ÖLM) 1771 Specifika inventarier - lillklockan omgjuten av Elias Anell, Norrköping och senare av Ohlsson, Ystad 1927. (AD) 1792 Specifika inventarier - kyrkklockan från 1492 omgjuten. (AD) 1822 Vård/underhåll, interiör, omputsning, predikstolen ommålades och altartavlan omförgylldes. (ATA) 1860 Fast inredning orgeln byggdes till med pedalverk, vilket medförde att även läktaren byggdes ut. (NT 1963-12-18) 1899 Renovering, exteriört, utvändig tjock spritputs. (OR) 1926 Ändring ombyggnad, exteriör, förslag till utvidgning av västportalen från 129 cm bred till 165 cm för att ge bättre plats för begravningsprocessioner. (ATA) 1927 Specifika inventarier lillklockan åter omgjuten av M och O Ohlsson, Ystad. (AD) 1954 Arkeologisk undersökning, uppmätningsritning. (ÖLM) 1955-1956 Ändring - restaurering, exteriör. Mittskeppets igenmurade fönster öppnades, befintliga gjutjärnsbågar ersattes av nya kopplade bågar med vitt glas inmonterat i blyspröjs med stormjärn som tillverkades enligt en äldre bevarad fönsterluft, sidokapellens takfall sänktes, tunn slamning av yttermurarna. Tornet, tidigare spånklätt, och övriga skiffertäckta takfall ersattes av kopparplåt p g a för dålig lutning samt då Grythyttans spån inte var av tillräckligt god kvalitet. Professor Erik Lundberg och arkitekt Ernst Auby. (ÖLM, ATA) 1956 Ändring restaurering, interiör. Framtogs rester av kalkmålningar av 1500-talskaraktär. Golven göts av betong, varpå kalkstensplattor lades. Nytt altare med en äldre altarskiva av sten, som påträffades i en trapphäll mellan vapenhus och kyrka. Ny bänkinredning, murade balustrar på den nya orgelläktaren och tegelgolv, läktare med återanvändning av renässanskolonner och balustrad efter Lundbergs ritningar. Professor Erik Lundberg och arkitekt Ernst Auby, konservator Bertil Bengtsson, Linköping. (ÖLM, ATA) 1956 Teknisk installation elektrisk värmeanläggning. (ATA) 1964 Fast inredning orgeln restaurerades av Bröderna Moberg, Sandviken. (ÖLM ) 1965 Ändring ombyggnad, grindstolparna på kyrkogården försågs med kopparplåt. (ATA) 1974 Renovering av klockstapeln och stigluckorna. (ÖLM) 1987 Vård/underhåll, exteriör högtryckstvätt, ilagning av skadat bruk, avfärgning, översyn av tak, fönster mm. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping. (ÖLM) 1988 Teknisk installation utbyte av elradiatorer m.m. (ÖLM) 1988 Vård/underhåll, interiör, ommålning. (ÖLM) 1993 Teknisk installation brandskydd. (ÖLM) 1994 Specifika inventarier textilskåp på läktaren i kyrkans västra del. (ÖLM) 2003-2007 Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar AD - Danielsson, Arne, Skällviks kyrka 1992 ATA Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BR Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se NT Norrköpings Tidningar OR Ribbing, Olof, Vård- och underhållsplan för Skällviks kyrka, oktober 2003. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Skällvik-Stegeborg, K42, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården, Stegeborg-Skällvik [KE68]. KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Danielsson, Arne, Skällviks kyrka, Linköpings stifts kyrkor. 1992. Lovén, Christian, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige. Sthlm 1999. Lundberg, Erik B, Stegeborgs slott. Sthlm 1964. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del VIII, Uddevalla 1951. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor 2004. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Stegeborg Ekonomisk karta, 1946 och 1979, blad 8G 5j Stegeborg Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i november 2003, kompletterat i november 2007. Den kulturhistoriska bedömningen är utförd i samarbete med Linköpings Stift 2003. |
