Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster LINKÖPING SJÖGESTAD 15:1 - husnr 1, SJÖGESTADS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SJÖGESTADS KYRKA (akt.)
1992-03-08
Historik
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:

KYRKOBYGGNADEN
Den äldsta kända kyrkan i Sjögestad tillkom under äldre medeltid men dess ursprungliga utformning är okänd. Ett västtorn hörde till den ursprungliga anläggningen eller tillfogades något senare. Framför sydportalen fanns ett vapenhus av okänd ålder. Klockstapeln revs 1726 varmed kyrkklockorna flyttades in i tornet. År 1751 fick den byggnadskunnige klockaren Anders Hansson i Kärna i uppgift att ombygga kyrkan varvid kordelen revs och tillbyggdes med ett nytt större kor samt en sakristia. I uppdraget ingick även att "gallraka kyrkans valv intill att then gamla oanständiga målningen må bortkomma". Teckningar av fornforskaren Nils Månsson Mandelgren från 1846 och tecknaren Johan Fredrik Kock från 1806 ger en bild av hur kyrkan tedde sig under 1800-talet.

Vid en biskopsvisitation 1854 föreslog biskop Hedrén att den förfallna kyrkan skulle rivas och antingen nybyggas eller att församlingen skulle gå samman med Rappestad som hade en stor och relativt nybyggd kyrka. Sjögestadborna beslutade om nybyggnation, och ritningar anskaffades av Edvard von Rothstein, arkitekt vid Överintendendentsämbetet. Kyrkan uppfördes i tidstypisk blandning av nygotik och nyklassicism med rektangulärt långhus med ett smalare femsidigt korutsprång samt ett indraget torn. Arbetet utbjöds på entreprenad och 1860 antogs byggmästare C A Forséns bud. Bortsett från tornets nedre våningar revs kyrkan, och de gamla murarna användes vid murbrukstillverkningen. Den nya kyrkan togs i bruk 1862 men redan då fanns det stora brister, murarna började spricka, takplåten hade lossnat. En process inleddes mot byggmästare Forsén, men parterna förlikades till slut och 1865 kunde kyrkan invigas. Rothstein ritade såväl altaruppsats som altarring och predikstol. Altartavlan är en kopia av Fredric Westins målning "Kristi förklaring" i Jacobs kyrka i Stockholm, och skänktes av friherre K M V Palmqvist på Mantorp 1877. Bänkinredningen tillkom också vid byggnadstiden. År 1870 försågs kyrkan med en orgel byggd av orgelbyggarna Sven och Erik Nordström i Flisby. Interiören var ursprungligen målad i mycket ljusa toner med taket i vitt samt inredningen i en lätt bruten färg. År 1895 fick dock interiören en ny färgsättning med dunkelt röda väggar, gult tak, korvalvet blåmålat och stjärnbestrött och inredningen i vitt och guld.

Under arkitekten Erik Fants stora renovering 1937 gavs kyrkorummet och dess färgsättning en mer gustaviansk prägel med svalare färgtoner. Kyrkorummet blev betydligt mörkare genom att korfönstren samt ett norrfönster sattes igen. Dessutom byttes övriga fönster ut och västgavelns ingångar till sakristia och förråd sattes igen. Den gamla dopfunten som vid förra kyrkans rivning hade placerats utanför kyrkan som fattigbössa, räddades i sista stund 1937 då den togs in i kyrkorummet. Nästa renovering skedde 1969-73 under ledning av ingenjör Ture Jangvik. Avsikten var att återställa den ursprungliga färgsättningen men resultatet blev ett mellanting. Till övriga förändringar hörde att takets skifferbeläggning ersattes med små plattor av asbestcement, en korbänk intill predikstolen togs bort och orgeln ombyggdes och försågs med ett nytt verk. Det senaste arbetet som gjordes 1990 av byggnadsingenjör Per Jacobsson, bestod framförallt i att en större läktarunderbyggnad tillkom framför vapenhusets sidobyggnader varmed den södra läktartrappan ersattes av ett samlingsrum.