Stäng fönster LINKÖPING STORA SJÖGESTAD 2:3 - husnr 1, TINGSHUSET, STORA SJÖGESTAD
Byggnad - Beskrivning
| TINGSHUSET, STORA SJÖGESTAD (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset står på en putsad naturstenssockel och är uppfört av timmer i en våning med inredd vind. Fasaderna är klädda med faluröd locklistpanel och sadeltaket belagt med enkupigt tegel. I takfallet mot frontfasaden finns ett flertal sekundära takfönster. Entrén vetter mot en gårdsplan som idag (1998) är täckt av singel. Tidigare var platsen belagd med kullersten. Den centralt placerade brunmålade pardörren kommer från ett hotell i Linköping och har satts in av den nuvarande ägaren. Runt huset löper en kraftig profilerad takgesims. Framför huset låg från början två flygelbyggnader varav endast det lilla häktet finns kvar. Då byggnaden fungerade som tingshus fanns på nedre botten tingssal, väntrum för allmänheten, två rum för domaren samt två rum som var avsedda för tingsvaktmästaren. På övre våningen fanns tre rum som disponerades av landsfiskalen och nämndemännen. Idag innehåller byggnaden tre lägenheter. Av länskungörelserna den 1 maj 1772, den 15 juli 1793 och den 10 mars 1812 framgår att Gullbergs häradsbor beslutat att låta under entreprenad verkställa betydande förändringar av tingshuset. Hösttinget 1917 var det sista ting som hölls i tingshuset. Efter tingstiden förvärvade Vreta klosters församling tingshuset. Småskola inrättades i bottenvåningen, lärarbostad i övervåningen. Skolan upphörde i början av 1950-talet. Därefter utnyttjades byggnaden under nära två decennier för uthyrning av bostäder. Sedan Vreta klosters socken från och med 1971 införlivats med Linköpings kommun, försökte socknens hembygdsförening att få köpa huset. Kommunen visade dock ett svagt intresse för detta önskemål, som avslogs definitivt i början av 1973. Samma år inköptes byggnaden av en privatperson som har renoverat den. I Nya Lagberednings betänkande 1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Byggnaden befanns vara i "mindre godt skick". Lokalerna ansågs "i afseende på storlek och inredning mindre lämpliga." För information om häradets tidigare, nu rivna, byggnader se under Dokument. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-28/Lars Montelius (Linköpings tingsrätt), opublicerat manus 1998 |
