Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MJÖLBY LILLA SKOGSJÖ 1:1 - husnr 1, HÖGBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

HÖGBY KYRKA (akt.)
1992-03-08
Historik
Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:

KYRKOBYGGNADEN
I samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1871 revs de medeltida kyrkorna. Högby medeltida kyrka var belägen ca 1 km norr om den nuvarande. Den rivna kyrkan var uppförd av kalksten sannolikt på 1100-talet med ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. I väster fanns ett torn med avtrappad klockvåning, som sannolikt var samtida med kyrkan eller tillbyggt strax efter. Platsen utgörs nu av en ödekyrkogård. En romansk portalomfattning i sandsten från den gamla kyrkan murades in i det nya tornets övre våning. Den överflyttades senare till Historiska museet i Stockholm. Museet hade redan 1872 fått en medeltida järnsmidesornerad och läderklädd dörr som gåva av församlingen, vilken inlämnades av byggmästaren August Nyström. Västra Skrukebys kyrkplats utgörs idag också av en ödekyrkogård. Den rivna kyrkan var uppförd av sten under äldre medeltid med rektangulärt långhus och smalare absidkor.

Den nya kyrkan är orienterad med koret i väster och tornet i öster. Anledningen var sannolikt att den valda platsen var belägen väster om vägen och en traditionell placering hade inneburit att koret vette mot vägen. Kyrkan är uppförd av sten med ett rektangulärt långhus med ett flersidigt korutsprång i väster, som ursprungligen inrymde sakristia, samt ett torn i öster. Kyrkobyggnaden uppfördes 1871 efter ritningar utförda 1860 av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet. Albert Törnqvist (1819-1898) var en flitigt anlitad kyrkoarkitekt i hela landet och hans kyrkor uppvisar för tiden moderna dekorativa drag, men anknyter också i hög grad till den omedelbart föregående periodens former i nyklassicism. I Östergötland har han bl a ritat kyrkorna i Gistad, Fivelstad och Västra Ryd. Byggmästarna och bröderna August och Johan Robert Nyström var ansvariga för entreprenaden. Fadern Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag gällande profan bebyggelse. Sönerna ansvarade dock bara för en kyrkoentreprenad, Högby kyrka. Troligen berodde det på att de redan var fullt uppbokade med profan bebyggelse och den omfattande restaureringen av Linköpings domkyrka.

Kyrkan fick ett för sin tid typiskt utseende med nyklassicistisk utformning, men med såväl nygotiska som romanska inslag. Även interiören fick en tidstypisk prägel med tredingstak indelat med bjälkar. Sakristian var avskild bakom koret med en skärm och fönstren i öster gav koret ett indirekt ljus. Albert Törnqvist utförde även ritningarna till inredningen, såsom predikstol, altaruppsats, läktarbarriär och orgelfasad. Bröderna Nyström modifierade dock hans ritningar och inredningen präglas av deras tillägg. Utmärkande för Nyströms kyrkoinredning är bl a utsmyckningen i form av liggande eller stående rombfält med olika ornament, framför allt blomornament. Nummertavlorna är placerade över dörrarna på korväggen. De är vändbara och nås från våningen över sakristian. Takets ursprungliga färgsättning, som finns bevarad över lillkyrkan och samlingssalen, återfinns även på en ritning i Nyströms ritningsarkiv. Det är en djärv färgskala i ockra, rött och blått.

Kyrkan var i stort sett orörd fram till att en omfattande ombyggnad utfördes 1948-1949 under ledning av arkitekt Johannes Dahl i Tranås. Kyrkoherde Knut Harding var pådrivande med ett förslag att dela upp den stora kyrkobyggnaden i tre delar; en storkyrka, en lillkyrka och ett begravningskapell. Riksantikvarie Sigurd Curman yttrade sig rörande ett preliminärt förslag till uppdelning av kyrkorummet 1946: "Högby kyrka hör till de minst lyckade kyrkobyggnaderna från 1800-talet i Östergötland och ämbetet finner det ur kulturhistorisk synpunkt relativt likgiltigt om man på skisserat sätt avskiljer de östligaste delarna. Dock synes det ämbetet kunna ifrågasättas huruvida icke i detta fall ett bortrivande av kyrkans östligaste delar vore att föredraga." Kyrkan ombyggdes efter planerna och Stockholms Tidningen skrev mycket träffande den 9/12 1949: "En märklig restaurering har i dagarna slutförts i Högby kyrka utanför Mjölby. Den jättelika kyrkan, uppförd på 1870-talet, har delats i tre delar; en stor kyrka med 500 platser, en "medeltida" kyrka med 125 platser och avsedd för vanliga gudstjänster samt ett begravningskapell med underjordiskt bårhus." Det var verkligen en mycket märklig ombyggnad som genomfördes. Hela korväggen flyttades mot öster och ett kort och brett kyrkorum skapades, där orgelläktaren var intakt i öster. Innanför koret inreddes sakristia och skrudkammare och på det gamla korets plats byggdes en liten kyrka i kyrkan. Den s k lillkyrkan förlades vinkelrätt i den stora kyrkobyggnaden med kor i norr. Den inreddes med helt ny bänkinredning och predikstol m m ritat av Johannes Dahl. En del äldre föremål från de medeltida kyrkorna återuppsattes och kyrkorummet fick en medeltida karaktär. I den forna sakristian inreddes ett gravkapell med portar i väster.

Under 1990-talets senare del utfördes en del förändringar efter ritningar utförda av byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping. Gravkapellet omändrades till samlingssal och ett nytt glasat dörrparti placerades innanför portarna i väster.