Stäng fönster KINDA HÄGERSTAD 3:1 - husnr 1, HÄGERSTADS GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÄGERSTADS GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 1997-01-16 |
| Historik |
|---|
|
Historik kompletterad vid inventeringen 2004 KYRKOBYGGNADEN Kyrkan uppfördes av gråsten sannolikt under 1100-talets slut eller 1200-talets början. Den bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakslutet kor. Kyrkan förändrades vid ett flertal tillfällen under 1600-talet. Det äldre koret ersattes av ett korparti av långhusets bredd och på norra sidan tillbyggdes en sakristia av sten. Interiören försågs med målningar på väggar och tak och en ny predikstol tillkom. Under 1700-talet förstorades fönsteröppningarna och murpartierna försågs invändigt med draperimålningar. Redan i slutet av 1700-talet utdömdes kyrkan som alltför bristfällig och diskussioner om en ny kyrka tog fart. På grund av bristande ekonomiska förutsättningar dröjde det ända till 1866 innan den nya kyrkan kunde invigas. Den uppfördes ca 700 meter sydväst om den gamla kyrkplatsen. Den medeltida kyrkan övergavs och stod länge som en ruin. År 1892 tillträdde prosten A R Alvin Hägerstads pastorat. Han uppmärksammade bl a kvarvarande inventarier och målningarna i kyrkan och anmälde förhållandena till Riksantikvarien. Han skickade en observatör, men efter besök på platsen 1893 konstaterades "att inga åtgärder för byggnadens bevarande borde vidtagas, utan blott inventarierna tillvaratagas. " Predikstolen och ett medeltida altarskåp överlämnades till Historiska Museet i Stockholm. Den medeltida dopfunten hade redan placerats i den nya kyrkan. Kyrkoherden tog själv hand om det bemålade innertaket och förvarade det i prästgården. Redan 1847 hade kulturhistorikern och fornforskaren Nils Månsson Mandelgren besökt kyrkan och uppmärksammat de märkliga takmålningarna. Väggarnas kalkmålningar och målningarna på det platta innertaket av trä var utförda 1608 av Matz målare. Han var en betydande dekorationsmålare i Östergötland under 1600-talets början och har även utfört dekorationsmålningar i Linköpings slott. År 1895 revs kyrkans förfallna tak, allt trävirke bortfördes och kyrkan iordningställdes som en ruin. Under 1920-talet ändrade dock de antikvariska myndigheterna inställning till kyrkans bevarande. Ett flertal antikvariska tjänstemän besökte kyrkan och ansåg att omedelbara konserveringsåtgärder krävdes. Bland dessa fanns även professorn i folklivsforskning Sigurd Erixon. Han besökte ödekyrkan 1924 och skrev till Riksantikvarien att kyrkan "befann sig i ett jämmerligt skick, som medför stora risker för skada. Den gamla kyrkodörren och en del andra inventarier lågo utkastade på marken i den taklösa kyrkan." I samband med att arkitekt Erik Fant i Stockholm ansvarade för renoveringen av Hägerstads nya kyrka gjorde han även ett restaureringsförslag för den gamla kyrkan. Fants förslag blev aldrig utfört på grund av ekonomiska problem. Det dröjde till 1936-1939 innan en första restaureringsinsats kom till stånd. Kyrkans murar återuppfördes, det som var kvar av väggarnas kalkmålningar konserverades och ett helt nytt spåntak lades över långhuset. Förslag och ritningar utarbetades denna gång av arkitekten Erik Lundberg. Lundberg (1895-1969) var arkitekt och antikvarie vid Riksantikvarieämbetet samt professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han var en av förgrundsgestalterna inom kyrkorestaureringskonsten under några decennier innan och runt 1950-talet. Han har bl a ansvarat för återuppbyggnaden av Åtvids gamla kyrka 1954-1957. I Åtvidaberg fanns det privata medel som bekostade iståndsättandet av den medeltida kyrkan. Det saknades i Hägerstad, varvid Lundbergs insats inte kom att prägla kyrkan nämnvärt. Kyrkans nuvarande utseende härrör i stället från en genomgripande renovering, som utfördes mellan åren 1976 till 1981 under ledning av ingenjör Ture Jangvik i Linköping. Fönsteröppningarna återuppmurades med tegel och försågs med plexiglas. En äldre västingång och korportalen sattes igen och ingången är nu enbart på södra sidans västra del. Kyrkorummet försågs med nytt undertak av trä och nytt tegelgolv. I koret ligger två gravhällar och i korets norra vägg finns resterna av ett sakramentsskåp. Bänkinredningen består av fristående bänkar, som ursprungligen kommer från ett missionshus. Efter renoveringen återinvigdes kyrkan och gudstjänster hålls nu under sommarhalvåret. |
