Stäng fönster KINDA VÄSTRA ENEBY 2:1 - husnr 1, VÄSTRA ENEBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| VÄSTRA ENEBY KYRKA (akt.) | |
| 1993-03-15 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2004 KYRKOBYGGNADEN: Den medeltida kyrkan var sannolikt belägen på samma plats som den nuvarande eller på norra delen av den gamla kyrkogården. Den var uppförd av sten, men för övrigt är dess utformning okänd. Den revs i samband med att den nya kyrkan uppfördes 1778-1780. Byggmästaren Johan Fredrik Fehmer stod för såväl ritningar som uppförandet av den nya kyrkan. Den är uppförd av sten med ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, torn i väster och med sakristian enligt traditionellt mönster placerad på nordsidan. Fasaderna är enkla, slätputsade och avfärgade i vitt och det valmade taket, som nu är belagt med gråmålad galvaniserad plåt, var ursprungligen spåntäckt. Tornet kröns av en fyrsidig karnissvängd huv. Huvudingången är via tornet i väster, ingång finns även på långhusets södra sida samt en senare upptagen ingång till sakristian. Vid den västra och den södra portalen, samt vid ingången från koret till sakristian finns inristningar "GRUNDEN LADES 1778, BYGGNADEN FULLBORDADES 1779." Interiören har bevarat sin gustavianska prägel med det ursprungliga trätunnvalvet som täcker långhus och kor och avslutas mot vägglivet med en illusionsmålad tandsnittslist. Även större delen av den fasta inredningen och specifika inventarier, som altaruppsats, altarring, predikstol och nummertavlor hör till nybyggnadsskedet. Predikstolen, som är placerad på norra sidan med uppgång från sakristian, är tillverkad av Jonas Berggren från Målilla i Småland. Berggren (1715-1800) var en mycket skicklig skulptör och hans produktion av predikstolar var omfattande. Han är även sannolikt upphovsmannen till altartavlan med motivet "Frälsaren vid Jacobs brunn". Han kan också ha utfört omramningen i gustaviansk stil med kvardröjande rokokoinslag. Bland övriga inventarier finns ett medeltida altarskåp, tillverkat i Lübeck under 1400-talets andra hälft. I tornkammaren förvaras bl a den gamla predikstolen, tillverkad av Niclas Österbom 1745. Den ovanligt utformade dopfunten består av ett bemålat trästativ med änglaansikten och vingar i profil, som bär upp en dopskål. Två gravhällar finns uppställda mot kyrkorummets respektive vapenhusets södra väggar. Under 1800-talet skedde inga större förändringar i kyrkorummet. Golvet, altaret och bänkarna måste dock 1811 ersättas av nya på grund av svampangrepp. Orgeln tillkom 1850-51 och är byggd av orgelbyggaren Sven Nordström. Smålänningen Sven Nordström (1801-1887) var en av 1800-talets namnkunnigare orgelbyggare och byggde ett 40-tal orglar i Småland och Östergötland. Det är oklart huruvida läktaren förändrades i samband med den nya orgelns ankomst. Oregelläktaren har även kvar gradinerna på såväl södra som norra sida. Mellan åren 1912-1914 utfördes en lite mer omfattande renovering av framför allt kyrkans interiör. Den slutna bänkinredningen ersattes, enligt tidens ideal, av öppna bänkar i fyra kvarter. Kyrkorummet fick ett nytt trägolv. Orgelläktaren försågs med nya trappor och inredningen färgsattes i en för tiden typisk färgsättning med vitt och förgyllning. Konservator Bertil Bengtsson i Linköping tog åter fram den ursprungliga grå marmoreringen 1945. Under 1900-talets senare hälft har Johannes Dahls arkitektkontor i Tranås och ingenjör Ture Jangvik, vid K-konsult i Linköping enligt uppdrag utfört vissa förändringar av kyrkan. |
