Stäng fönster LINKÖPING KÄRNA 2:2 - husnr 2, KÄRNA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| KÄRNA KYRKA (akt.) | |
| 1997-02-05 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2006: Den äldsta kända kyrkan på platsen uppfördes av kalksten i mitten av 1100-talet med ett rektangulärt långhus och smalare kor. Enligt traditionen uppfördes kyrkan år 1137 av kung Sverker d ä i likhet med Kaga kyrka. Kärna kyrka är även förknippad med en tidigt upptecknad ballad, Per Tyrssons döttrar i Vänge, som beskriver kyrkans tillkomst. Kyrkans kor förlängdes åt öster med rakslutet korparti sannolikt i början av 1300-talet. Senare under medeltiden tillbyggdes en sakristia och ett vapenhus och kyrkan valvslogs och försågs med kalkmålningar. Först i mitten av 1700-talet försågs kyrkan med torn i väster av byggmästare Petter Frimodig och murmästaren i Kärna Anders Hansson. Anders Hansson, som även var klockare i Kärna, byggde 16 kyrkor med en enkel utformning. Klockorna, som tidigare hängt i en bristfällig klockstapel flyttades över till tornet. Det uppfördes av sten i samma höjd som långhusmuren och med en överbyggnad av trä. Långhusets västra gavel togs ner och bänkutrymmet kunde utökas in i tornets bottenvåning. Redan 1781 fanns flera framtagna ritningsförslag till en utökning av kyrkan. Det ena visar en tillbyggd korsarm i norr med altaret förlagt i söder med altarpredikstol samt sakristian förlagd till det gamla koret. Detta ritningsförslag modifierades av arkitekt Samuel Enander 1827, som även lät behålla det gamla tornet. Ritningen låg till grund för den gestaltning kyrkan slutgiltigt fick 1831-1834 av byggmästaren Abraham Nyström i Kristberg. Abraham Nyström (1789-1849) var tillsammans med sina söner August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890) storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag för profan bebyggelse. En av Abraham Nyströms mest genomarbetade kyrkor var Röks kyrka, som uppfördes 1842-1845. I Kärna kyrka placerade Nyström ett nytt torn i söder och en glasad lanternin över det nya koret. Detta har sina motsvarigheter i den av arkitekt Olof Tempelman år 1803-07 ombyggda kyrkan i Skedevi. I Kärna förlades sakristian i tornets bottenvåning med direktutgång till en altarpredikstol. Kyrkan kom därigenom att bestå av delar av det äldsta medeltida långhuset i den södra korväggen, det medeltida koret bildade den nya östra korsarmen och 1700-talstornets bottenvåning bildade den västra korsarmen. Kärna kyrka fick en nyklassicistisk utformning med spritputsade fasader och symmetriskt placerade fönsteröppningar med slätputsade omfattningar. En förödande brand på nyårsdagen 1893 ödelade kyrkan. Tornet klarade sig dock och såväl tornportar som luckor bevarades. Av långhuset stod endast murarna kvar och ett återuppbyggande påbörjades omedelbart. Arkitekt Thor Thorén stod för ritningarna. Thorén (1863-1937) var arkitekt vid Överintendentsämbetet och hade bl a varit inblandad i restaureringen av Örebro slott. Det var framför allt i interiören som Thorén satte sin tids nationalromantiska prägel. Innertaket försågs med öppna takstolar och en beklädnad av pärlspontpanel. På tornkammaren finns delar av inredningen kvar, bl a konsoler med skulpterade djurhuvuden. Inredningen brunlaserades och en tidstypisk målning framställande Kristi himmelsfärd av östgötakonstnären Johan Krouthén införskaffades som altartavla. På en bevarad ritning finns ett förslag av Thorén till en ny tornhuv, vilket dock aldrig genomfördes. Kyrkan försågs även med en ny värmeanläggning. På 1930-talet upptäcktes att ångvärmeanläggningens rör under en längre tid läckt och förorsakat stora fuktskador. Arkitekt Erik Fant fick i uppdrag att ta fram ett restaureringsförslag för kyrkan. Förutom att göra ett program för en ny golvkonstruktion föreslog Fant; "I samband härmed önskas ett delvis återförande av kyrkans tillstånd före 1893, så att rummet återvinner något av den empire karaktär, som det hade före branden." Erik Fant (1889-1954) var kontrollant vid restaureringen av Vreta Klosterkyrka 1915-17 och kompanjon med den blivande riksantikvarien Sigurd Curman. Fant kom senare att utföra ett stort antal restaureringsuppdrag för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland, som t ex Linköpings slott och nya slottet på Bjärka Säby. Fants renovering av Kärna kyrka innebar att i stort sett allt av den gestaltning som arkitekt Thor Thorén givit kyrkan efter branden avlägsnades. Endast den sk Lagerlundaläktaren i den västra korsarmen bevarades intakt. Kyrkorummet försågs med ett nytt lägre tunnvalv av ohyvlade brädor. Den öppna bänkinredningen ombyggdes till slutna bänkkvarter och altare och altarring m m förändrades. I början av 1970-talet ommålades kyrkorummet med den befintliga färgsättningen som förebild. Nästa större förändring utfördes 1993 efter ritningar av Ahrén Jacobsson arkitekter i Linköping. Då tillkom bl a läktarunderbyggnader i norr. En invändig renovering gjordes även 2005, då bl a väggar och tak målades. |
