Stäng fönster NORRKÖPING STYRSTAD 9:19 - husnr 1, LÖSINGS HÄRADS TINGSHUS
Byggnad - Beskrivning
| LÖSINGS HÄRADS TINGSHUS (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en byggnad med imponerande proportioner, uppförd i en våning med inredd vind under ett mansardtak som belagts med svart plåt. I det nedre takfallet finns takkupor och på den ena långsidan höjer sig en tre fönsteraxlar bred frontespis. Från den andra långsidan skjuter byggnaden ut i en kantig huskropp mitt på långsidan. Planformen är ovanlig för att vara från 1700-talet, det var först vid mitten av 1800-talet som det blev vanligt att bryta den rektangulära formen genom att låta tingssalen skjuta ut från huskroppen. Tingshuset är byggt av sten, putsat och målat i rosa. Teglet, som här och där framskymtar, är handslaget och lagt i två och en halv stens tjocklek. Vitputsade hörnkedjor och en vit dragen profilerad takfotslist är fasadernas enda dekorativa inslag. I Överintendentsämbetets material på Riksarkivet finns en ritning föreställande tingshus i Lösings härad (Riksarkivet, Överintendentsämbetets arkiv, huvudarkivet, Förteckningar över ritningar, Profana byggnader Sverige K-R, D II ba:2, L 59 Tingshus Lösing, 1-2 och 3-4). Ritningen är visserligen odaterad och osignerad men formspråket och skrivstilen antyder att den tillkommit vid 1700-talets slut eller 1800-talets början. Av ritningens planlösning att döma var det också denna som låg till grund för den befintliga byggnaden, dock med modifikationer. De största avvikelserna utgörs av entréns placering och takets utformning; på ritningen är huvudentrén förlagd till långsidans mitt samt ytterligare en ingång mitt på ena gaveln, i det befintliga huset finns en entré på varje gavel. Takformen är låg och valmad på ritningen och på det befintliga huset hög, av mansardtyp och med takkupor. Möjligen, men inte troligen, har taket förändrats under senare tid. Det är dock sannolikt att huvudentrén har murats igen och flyttats under senare tid. Dels överensstämmer fasadkompositionen, med sina sammanlagt sju öppningar i murlivet, med Överintendentens ritningar. Att den mittersta av de idag sju fönstren en gång skulle kunna ha utgjorts av en entrédörr är helt rimligt. Invändigt finns inget som direkt anvisar var i byggnaden tingssalen låg. En noggrannare byggnadsundersökning skulle ge svar på det. Eftersom huset användes som skola från och med 1862 och under större delen av 1900-talet har sannolikt stora förändringar genomförts. En större invändig ombyggnad gjordes 1958 då den forna tingssalen enligt uppgift av nuvarande fastighetsägaren, byggdes om till gymnastiksal. Idag är två större rum, ett på varje våningsplan, placerade mitt i huset, mot den fasad som markeras av frontespisen. Det är således fönstren i frontespisen som släpper in ljus i rummet på övervåningen. Möjligen utgör ett av rummen den forna tingssalen, men om vi utgår från Överintendentens ritningar låg den vid motsvarande långsida och rätten var då placerad i den utskjutande byggnadskroppen. För information om tidigare, nu rivna, tingshus se under Dokument. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-05-27, Riksarkivet, Överintendentsämbetets arkiv, huvudarkivet, Förteckningar över ritningar, Profana byggnader Sverige K-R, D II ba:2, L 59 Tingshus Lösing, 1-2 och 3-4 |
