Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ÖDESHÖG TREHÖRNA 2:1 - husnr 3, TREHÖRNA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

TREHÖRNA KYRKA (akt.)
1992-03-08
Historik
Historiken kompletterad vid inventeringen 2004:
KYRKOBYGGNADEN
Den nybildade socknens första kyrka uppfördes mellan åren 1643-1647. Den var uppförd av timmer med ett rektangulärt långhus med smalare kor, vapenhus på södra sidan och sakristia på norra sidan. Tornet byggdes till i slutet av 1600-talet och försågs med en kupolformad huv med spira.

I mitten av 1800-talet ansågs kyrkan för liten för den växande församlingen och man planerade att bygga till den. Den befanns dock vara i för dåligt skick och det beslöts istället om rivning och nybyggnad. Församlingen bestämde på sockenstämman 1861 att riva den gamla kyrkan och bygga en ny innan vintern kom. De skickade aldrig ritningarna till Stockholm för att få dem fastställda av Överintendentsämbetet. Kyrkan uppfördes "i öfverensstämmelse med en för Linderås angrensande Församlings kyrka år 1796 fastställd ritning." Överintendentsämbetet skickade ner en besiktningsman för att se hur bygget fortskred. Det var arkitekten Per Ulrik Stenhammar och han anförde efter besöket "att ehuru byggnadsföretaget vittnar, serdeles detaljerna, om bristande insigt uti arbetets anordnande och utförande, Embetet likväl, enär de begångna felaktigheterna icke kunna utan betydliga kostnader på ett tillfredställande sätt afhjelpas, samt då kyrkan befunnits i allmänhet vara starkt timrad efter en i det hela försvarlig plan, ansåg sig böra tillstyrka hennes bibehållande i sitt nuvarande skick, såsom provisionel-byggnad, intill dess Församlingen kan bereda sig erforderliga tillgångar, för att i vederbörlig ordning gå i författning om uppförande af en ny kyrka".

Som modell för Trehörna nya kyrka stod alltså kyrkan i grannförsamlingen Linderås i Småland. Den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats som sin föregångare av bytimmermannen och soldaten Carl Fröjd i Brickarp. Det var ett stort antal kyrkor som uppfördes i Östergötland under perioden 1860-1950, men bara två kyrkor uppfördes av trä. Trehörna kyrka uppfördes av timmer, en del återanvänt från den rivna kyrkan. Den fick ett rektangulärt långhus med rakslutet kor av långhusets bredd, utbyggd femsidig sakristia i öster samt torn i väster. Fasaden är försedd med en vitmålad stående locklistpanel och formspråket är direkt hämtat från stenkyrkorna. Locklistpanelens dekorativa utformning med horisontella rundbågelister och fönsteromfattningarnas originella konsolburna plåtavtäckning anknyter även till de samtida profana panelade bostadshusen. Långhuset har ett flackt sadeltak, som täcks av svartmålad plåt. Tornet, som av någon anledning är uppfört på ca en meters avstånd från långhuset, kröns av ett pyramidtak med fyrkantig lanternin med spira. Fönsteröppningarna är rundbågeformade och symmetriskt placerade. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt placerad på södra långsidan samt på sakristians norra sida.

Kyrkorummet är mycket ljust med vitmålade väggar, tak och inredning. Väggarna har en bröstning av pärlspontpanel och taket täcks av ett flackt trätunnvalv. Bänkinredningen är indelad i tre kvarter och består av öppna bänkar. Orgeln är lokalt tillverkad av organisten Per Jonsson i Källstad, som kom från Trehörna. Fasaden härstammar från 1862, medan verket nybyggdes 1939 av Olof Hammarberg i Göteborg. Predikstolen tillverkades 1701 för den gamla kyrkan och förändrades i samband med att den flyttades över till den nya kyrkan. Altartavlan, som är en kopia av Rubens berömda målning "Nedtagande från korset", är målad av J P Johansson.

Kyrkan har inte genomgått några större kända förändringar, med undantag av en renovering som utfördes 1961-1962 under ledning av ingenjör Erik Persson på Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås. I samband med renoveringen byggdes bl a altaret om, altarringen avkortades och en ny trappa tillkom i vapenhuset. Vid renoveringen påträffades 12 kistor från 1700-talet under kyrkans golv samt fragment av målningar på timmerstommen. Målningarna fanns på det timmer som återanvänts från den gamla kyrkan. Målningar tillkom sannolikt 1734 och är utförda av målaren Daniel Hjulström. Målningarna finns omnämnda i den riksomfattande inventering som utfördes över kyrkornas föremålsbestånd 1828: "Kyrkan är till Tak och Väggar i Godt stånd, och i äldre tider innantill målad med Bibliska Språk omkring Englabilder". Dopfunten är av trä och tillverkad så sent som 1961.