Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HALMSTAD RÄVINGE 12:1 - husnr 1, RÄVINGE KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

RÄVINGE KYRKA (akt.)
1994-11-19
Historik
Rävinge kyrka är en murad stenkyrka vars äldsta delar uppfördes under 1100-talet. Den består av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning i öster. I väster finns ett stentorn och i kyrkans nordöstra del en vidbyggd sakristia. I den nuvarande kyrkans västparti ingår delar av en gråstenskyrka från äldre medeltid. Denna hade ursprungligen romansk planform med smalare, absidförsett kor och ett vapenhus i söder samt två sidoingångar.

Före 1672 fanns en fristående klockstapel på kyrkogården. Stentornet, något smalare än långhuset, tillkom 1759 och ersatte då ett äldre trätorn endast avsett för kyrkklockan, från 1672.

1824 utvidgades kyrkan österut då korparti och vapenhus revs.

1867 förändrades tornets överdel då den nuvarande lanterninen av trä tillkom.

1952, under en restaurering utförd efter ritningar av arkitekt Fredrik Wetterqvist, tillbyggdes en sakristia på kyrkans norra sida. En cementsockel runt kyrkan höggs också bort så att de gamla naturstenarna blottades. I fönsteröppningarna sattes dubbelkopplade fönster med antikbehandlat glas i blyspröjsar. I vapenhuset lades tegelgolv och kyrkorummet fick nytt golv av trä.

1972 utfördes en utvändig restaurering då man bl a putsade om kyrkan.

Kyrkans interiör, med gustavianska karaktärsdrag, har genomgått ett flertal restaureringar under 1800- och tidigt 1900-tal. Idag präglas kyrkorummet av den genomgripande restaurering som skedde 1952 efter Wetterqvists förslag, med avsikt att betona kyrkorummets 1700-talskaraktär. Då framtogs takmålningar från 1774 utförda av målarmästaren Johan Blomberg. Det gjordes även kompletterande målningar i likartad stil av konservator Thorbjörn Engblad i kyrkans senare tillbyggda östra del. Kyrkbänkarna fick nya gavlar efter 1700-talsmodell.

Även 1903 skedde en förändring i kyrkans interiör.

Kyrkans altaruppsats är från 1640 och predikstolen är från 1620-talet.