Stäng fönster HALMSTAD SANKT NIKOLAUS 18 - husnr 1, SANKT NIKOLAI KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SANKT NIKOLAI KYRKA (akt.) | |
| 1994-11-03 |
| Historik |
|---|
|
S:t Nikolai kyrka ligger vid nuvarande Stora Torg i Halmstad. Kyrkan uppfördes troligen på 1430-talet. Om äldre partier ingår är inte känt. Kyrkobyggnaden är murad i tegel och består av ett treskeppigt långhus med basilikaform, polygonalt avslutat omgångskor i öster, utbyggd sakristia i söder och indraget västtorn. Kyrkans nuvarande planform förefaller vara resultatet av en ombyggnad under 1400-talets andra hälft. Såväl utvändigt som invändigt har kyrkan påverkats av de genomgripande förändringar som i etapper skett efter reformationen. 1619 brann kyrkan men stenvalven stod kvar intakta. Interiören torde ha förändrats, men den medeltida exteriören förblev troligtvis oförändrad fram till 1760-talet. År 1742 revs mittskeppets klerestoriemurar och dess valv. I öster bevarades dock en rest av klerestoriemurarna, som kom att bilda en lanternin över koret. Kyrkan fick ett stympat utseende med sänkt tak utan klerestorium fram till den omfattande restaureringen 1869-1872, som Arkitekt Fredrik Heilborn ansvarade för, vilket i hög grad präglar exteriörens nuvarande utformning. Tornets övre delar byggdes om, mittskeppet höjdes och försågs åter med höga klerestoriemurar och kryssvalv av trä. Vapenhuset i nordväst samt sakristian i nordöst revs, fasaderna inkläddes med gult tegel, västtornet försågs med en reslig spira och kyrkans exteriör formgavs i konsekvent gotisk stil. 1938-41 genomgick kyrkan en inre restaurering efter förslag av arkitekt och konstnär Ivar Tengbom, som hade målsättningen att i möjligaste mån återställa dess medeltida karaktär. Vid detta tillfälle ersattes mittskeppets trävalv av murade tegelvalv, rester av 1400-talsmålningar påträffades, äldre inventarier återuppsattes samt insattes en ny bänkinredning. 1988 renoverades kyrkan invändigt efter arkitekt Erik Wikerståls ritningar. Våren år 2002 skedde en ombyggnad av sakristian i norr efter arkitekt Magnus Vångblads ritningar. |
