Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG STIGBERGET 34:1 - husnr 1, S:T JOHANNESKYRKAN

 Byggnad - Beskrivning

S:T JOHANNESKYRKAN (inakt.)
2005-10-12
Historik
S:t Johanneskyrkan byggdes år 1866, arkitekt var J A Westerberg och byggmästare A Krüger. Stora privata givarna var bl. a. Simon Ahrenberg, Oscar Ekman, James och Robert Dickson. Initiativet togs av domprosten Peter Wieselgren som ville bygga en kyrka åt den fattiga befolkningen i stadsdelen Masthugget, en kyrka inom domkyrkoförsamlingen med 900 platser. Kyrkan byggdes vid den plats där Masthuggets båda vägar Breda vägen och Smala vägen gick samman. (Tredje och Första långgatorna). Tanken var att uppföra en "frikyrka" där inga bänkhyror skulle få förekomma. Kyrkan uppfördes därför med öppna bänkkvarter utan numrering och man har aldrig kunnat hyra platser i S:t Johanneskyrkan. Kyrkan invigdes av domprosten Peter Wieselgren den 8 juli 1866 och invigningstalade gjorde Peter Fjellstedt. Året där på, 1867, höll i S:t Johanneskyrkan, Carl-Olof Rosenius sin sista predikan.

Sjöfartslivet präglade starkt stadsdelarna Majorna och Masthugget och när S:t Johanneskyrkan efter tolv år får sin första fast anställda predikant bestäms att han också skulle svara för sjömansvården i Göteborg. Magnus Wieselgren, son till domprosten Peter Wieselgrens blev 1878 kyrkans förste predikant.

S:t Johanneskyrkan överläts 1985 av stiftelsen Sjömanskyrkan i Göteborg till Göteborgs Kyrkliga Samfällighet. Kyrkan har därefter hyrts ut i perioder till olika kristna församlingar i Göteborg. Sedan 1996 hyr Göteborgs Kyrkliga Stadsmission S:t Johanneskyrkan.

Flera stora renoveringar har åtgärdat tak och fasader. Torntaket har varit täkt med skiffer men är nu plåtklätt liksom resten av kyrktaket. Fasad och yttertak har åtgärdats vid flera tillfällen bl a 1922, 1964, 1974 och 2003. Kyrkan har haft problem med svampangrepp i grundkonstruktionen och i de bärande bjälkar vilket har åtgärdats åren1964 och 2003.

Kortaket fick sin dekoration 1922 genom konstnären Albert Eldhs målning. Albert Eldh dekorerade också predikstolen. De sex korfönstren av Joel Mila med motivet "Havet" kom till kyrkan 1967.

Ett av de fysiska uttryck som domprosten Peter Wieselgrens tankar om en "frikyrka" tog sig var de öppna bänkarna utan numrering. Vid flera tillfällen har bänkar tagits bort och 1974 försvann mittkvarteret i kyrkan. Resterande bänkar har byggts om men behållit originalgavlar och överliggare.

Sakristian har genom åren varit placerad på tre olika platser. Först bakom altaret i koret med en ingång i öster, därefter 1934 flyttades sakristian till en inbyggnad på norra sidan av långhuset och utrymmet bakom altaret användes som skrudkammare. 1974 revs skärmväggen bakom altaret och kordörren murades igen. Sakristian vid norrväggen revs också och en läktarunderbyggnad under norra läktaren iordningställs som sakristia. 1989 får kyrkan ytterliggare en läktarunderbyggnad när ett samlingsrum iordningställs under orgelläktaren.

På 1990-talet iordningställdes kyrkans västra halva så att den fungerar som kafé och samlingsrum.