Stäng fönster KALMAR SLOTTET 1 - husnr 4, KALMAR SLOTT
Byggnad - Beskrivning
| KALMAR SLOTT (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
I slutet av 110-talet uppfördes en rund kastal, vilkas grundmurar påträffats vid byggnadsarkeologiska undersökningar. Vid 1200-talets slut lät Magnus Ladulås bygga en ny borg med oregelbunden, fyrsidig ringmur och med runda hörntorn och två fyrkantiga porttorn kring den gamla kastalen. Det s k Kuretornet var borgens kärntorn. Bostadsbyggnaderna, däribland borgens festsal, den s k Salsbyggnaden, förlades till norra sidan av borggården. Under vasatiden ombyggdes borgen till ett modernt renässansslott. År 1545 påbörjades uppförandet av ett nytt fästningsverk kring slottet: ett vallsystem med hörnpostejer inneslutande den medeltida förborgsmuren och med kanontorn i vardera ändan anlades och den medeltida vallgraven utvidgades. 1553 påbörjades uppförandet av de nya kungliga bostadsvåningarna under ledning av slottsbyggmästaren Jacob Richter, död 1571. Han efterträddes av bröderna Johan Baptista och Dominicus Pahr. Praktfulla interiörer tillkom under denna tid. Omkring 1560 inreddes Kungsmaket med rik intarsiapanel, stuckfris med jaktscener samt kassettak. Under Johan III:s tid inreddes bl a Rutsalen samt den nya slottskyrkan i södra längan, vilken togs i bruk 1592. Rutsalen torde ha utgjort familjens dagligrum, den intilliggande Grå salen den kungliga matsalen. Under Kalmarkriget 1611-1613 skadades slottet svårt och 1642 eldhärjades det. Iståndsättningsarbeten påbörjades, men fr o m slutet av 1600-talet fick slottet i stor utsträckning förfalla. Under 1700-talet användes det bl a som spannmålsmagasin, kronobränneri och fängelse. På 1700-talet placerades en väderkvarn överst på Kuretornet. 1860-62 restaurerades Kungsmaket av F W Scholander, och 1886-90 skedde en mera omfattande restaurering under ledning av Helgo Zettervall, varvid de nuvarande tornhuvarna tillkom. Mellan 1919 och 1941 företogs byggnadsarkeologiska undersökningar och en genomgripande restaurering under ledning av Martin Olsson. Vid restaureringen 1919 togs den synnerligen förfallna magasinsinredningen i östra längan bort och rummen iordningställdes till utställningslokaler för Kalmar fornminnesmuseums samlingar. 1965 inleddes en ny restaurering av slottet. Därvid framkom, att den högmedeltida normandiska kungaborgen finns bevarad i långt större utsträckning än man tidigare anat. 1968-69 restaurerades slottskyrkan under ledning av arkitekt S Lindgren. Trots alla restaureringar måste Kalmar slott betraktas som Sveriges bäst bevarade renässansslott. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X |
