Stäng fönster FALKÖPING HÖGSTENA 20:1 - husnr 1, HÖGSTENA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| HÖGSTENA KYRKA (akt.) | |
| 1997-09-24 |
| Historik |
|---|
|
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001: HÖGSTENA KYRKA - Den rakslutna korkyrkan, sannolikt från 1100-talet eller 1200-talets första hälft, återstår fortfarande tämlingen intakt. Murarna, av tuktad kalksten, blottlades vid omputsningarna 1965 och 1994-95. Vid dessa tillfällen framtogs även äldre muröppningar, däribland medeltidskyrkans ingenmurade sydportal, som hade sin placering ovanligt långt österut och som varit tvåsprångig. I samma fasad fanns även spår av två igensatta fönsteröppningar. Även på den norra fasaden hittades ett parti med stötfogar, vilket skulle kunna tyda på en igensatt nordportal. I koret kunde man se spår av ett ursprungligt, svagt spetsbågigt korfönster. Enligt en avbildning i Peringskiölds Monumenta, från omkring 1670, rider ett stentorn på långhusets västra del. Detta nedmonterades senare till nivå med långhusets murkrön. Huruvida detta torn tillhörde den ursprungliga anläggningen eller påbyggts senare är inte känt. Vid tiden för avbildningen fanns också ett timrat vapenhus i söder. Sakristians datering är obekant men fanns inte vid avbildningen för Monumenta. Koret och långhusets östra del valvslogs sannolikt under senmedeltiden. Altaruppsatsen och predikstolen i provinsiell senbarock är enligt uppgift från 1700-talet. En inventarieförteckning från 1829 uppger att kyrkan vitmenades och att kyrkbänkarna restaurerades 1825. Vid en om- och tillbyggnad 1907, efter ritningar av arkitekt Axel Lindegren, förlängdes långhuset i väster med 5,5 meter samtidigt som ett nytt vapenhus byggdes till åt väster. Det fanns även tidigare ett vapenhus vid västgaveln. Vidare tillkom en ny yttertrappa av granit, nya, förstorade fönsteröppningar och bågar, samt ett nytt runt fönster i västgaveln, för ljusinsläpp till läktaren. En ny skorsten murades på kyrkans sydöstra sida. Den äldre sidoläktaren togs bort, läktarbjälklaget förnyades och förlängdes 2,5 meter och golvet sänktes 0,3 meter. Kyrkorummet fick även ett ändrat intryck genom en ny, öppen bänkinredning i nationalromantisk stil. Predikstolen gjordes smalare och ett nytt altarskrank, sannolikt altarring, tillverkades. Färgsättningen gick i gulockra vad gäller bänkarna, dörrarna och trappan medan väggarna vitmenades och läktaren och predikstolen målades i gråvit marmorering. En ny orgel anskaffades 1943 från Hammarbergs orgelbyggeri, Nya Varvet i Göteborg. Orgeln uppfördes med sex stämmor och två manualer. Kyrkan präglas idag av en genomgripande restaurering 1950, efter förslag av arkitekt Adolf Niklasson, då flera av det tidiga 1900-talets tillskott avlägsnades. Vid Niklassons restaurering sattes en sluten bänkinredning, om 32 nyinköpta bänkar, in. Väggar och valv vitmenades. I kyrkorummets nordöstra hörn byggdes ett nytt dopaltare. Predikstolen förhöjdes med ett underrede av trä. Vidare installerades elbelysning och direktverkande elektricitet. Under läktaren tillkom en mindre läktarunderbyggnad i vilken elcentralen skulle placeras. 1964 renoverades kyrkan genom att den fick en ny spritputs samt att taket renoverades. 1994-95 genomgick kyrkan ytterligare en utvändig renovering. Denna gång putsades fasaderna tunt och markeringar gjordes i putsen för att peka på äldre byggnadsdetaljer i murverket. Kyrkans ombyggnadsperioder avspeglar sig i kyrkans takstolar, som är medeltida vad beträffar de sju första från öster räknat. De västligare, fem takstolarna (8-12) restes troligen i mitten av 1700-talet när tornet rivits. De västligaste takstolarna (12-16) är av avvikande konstruktion och uppfördes i samband med tillbyggnaden 1907. |
