Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster FALKÖPING SÖRBY 16:1 - husnr 1, SÖRBY KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

SÖRBY KYRKA (akt.)
1997-08-20
Historik
Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
SÖRBY KYRKA byggdes ursprungligen efter den romanska kyrkans planform med långhus och smalare, rakslutet kor. Predikstolen, i provinsiell barock, tillkom 1714, tillverkad av bildhuggare Kühlman enligt en inventering 1829. Altaruppsatsen, från 1719, fick en urtavla insatt 1781. Denna togs senare bort. Uppsatsen har restaurerats 1776 och 1861. Enligt en inventering från 1920 skall den lilla, slutna altarringen tillkommit under 16-1700-talet. Det är osäkert när tornet uppfördes, äldre källor vill påpeka en medeltida datering, senare murverksundersökningar har visat på att det kan ha uppförts på 1600-talet.
1772 byggdes kyrkan om- och till genom att långhuset förlängdes c:a 9 meter åt öster, fönstren vidgades till nuvarande storlek och koret gavs samma bredd som långhuset och gjordes tresidigt. Kyrkan saknade orgel men hade två mansläktare, en åt väster och en byggd i vinkel vid norra väggen. Sakristians tillkomst är osäker, enligt en inventering från 1780-talet skall den uppförts 1780. Enligt nämnda inventering skall kyrkan invändigt ha haft ett omålat trätunnvalv, predikstolen ha stått på södra sidan och väggarna prytts av den Waesenbergska familjens huvudbanér, en bondefana från 1710 och en gammal värja. Dopkärlet skall ha varit inbyggt i altardisken. Kyrkklockorna hängde i en stapel på kyrkogården fram till slutet av 1700-talet. I arkivhandlingarna från 1780 finns ett vapenhus invid södra väggen, sannolikt har det varit beläget utanför sydportalen. När sydportalen sattes igen användes vapenhuset som bårhus. Eventuellt togs vapenhuset bort vid renoveringen under slutet av 1800-talet. Enligt inventeringen 1920 var det borttaget vid denna tid.
Vid en en genomgripande renovering 1925 under ledning av arkitekt Axel Forssén, ombyggdes den tidigare bänkinredningen med vitmålade öppna bänkar av "äldre typ". Enligt en inventering 1920 skall bänkdörrarna ha tagits bort vid en tidigare renovering. Nu kortades bänkarna, ryggarna lutades och sitsarna breddades. Gavlarna försågs med utanpåliggande fyllningar och bänkarna anslöts mot ytterväggarna medelst en bröstpanel. Nya pardörrar sattes in mellan kyrkorummet och vapenhuset. Korbänken på södra sidan togs bort. Innertaket fick ny slätspåntad panel av furu samt grövre taklist och dekorerades med målningar av Gustav Ström. Övrig interiör putslagades och målades om. Det västligaste fönstret på norra väggen, upptaget i slutet av 1800-talet, murades igen medan ett mindre, äldre fönster ovan detta togs upp på nytt.
Vid renoveringen 1925 höjdes västläktaren c:a 10 cm och ett nytt läktargolv med gradänger byggdes. Under läktaren panelades västväggen in. Bjälklaget mellan vapenhuset och tornets första våningsplan sänktes. Nya trappor tillkom i tornet. Trappan i vapenhuset underbyggdes med med redskapsbod. Den medeltida dopfunten flyttades in från vapenhuset för att placeras invid korets södra vägg.
1925 års renovering innebar också att predikstolen flyttades mot öster och försågs med ett ljudtak. Trappan byggdes om, korgen höjdes med en list och tidigare skulpturer renoverades och återinsattes. En kamin placerades den igensatta sydportalen, d.v.s nuvarande sydfasadens västligaste fönster. Sakristiedörren, som tidigare sannolikt suttit i sydportalen, förhöjdes. Det gamla stengolvet justerades, korgolvet lades med ny sten och utökades åt väster. Under bänkinredningen lades ett nytt trägolv ovan stengolvet. Utvändigt målades det galvaniserade plåttaket om i en svart färg. Under altaret från 1772 hittade man ett "källarlikt utrymme".
När den nya orgeln skulle installeras 1932-33 togs ett valv upp mellan läktaren och första tornvåningen för att orgeln skulle få plats. Orgeln hade 8 stämmor och var tillverkad av E A Zetterquist & Son, Örebro. 1944 omkalkades kyrkans fasader och taket målades. 1949 lades ett förslag om att elektricitet skulle installeras. I samband med detta tillkom bänkvärme och elektrisk klockringning.
1953 konserverades kyrkans fasta inventarier och tak. 1957 målades taket om ytterligare en gång samtidigt som fasaderna putslagades och kyrkan målades om utvändigt. 1960 sattes antikglas in i korets fönster. 1979 slog åskan ned i tornet och skalade av plåttaket samt förstörde elinstallationen. Ett nytt av fabrikslackerad plåt lades och kyrktornet omputsades med kc-puts och målades med akrylhartsbaserad färg.
1984 putsades tornet om med ett hydrauliskt bruk och sockeln med kc-bruk. Denna sockel bilades bort 1991 och fogades 1992. 1992-93 byggdes tornet ånyo om för att en ny orgel skulle få plats. Tornkammaren fick ett nytt bjälklag och en halvvåning tillkom mellan andra och tredje våningarna. I valvöppningen mellan läktaren och tornkammaren sattes en ny vägg upp. Läktargolvet isolerades och bänkarna togs bort. I tornkammaren sattes ett stort textilförvaringsskåp in. Sakristians golv lades om och lackades. Då kyrkan putsades om utvändigt hittades en äldre Agnus Dei -sten i tornfasaden. Det uppdagades att tornet tidigare haft rosa puts samt att kyrkan tidigare haft två sydportaler och sannolikt en norrportal.