Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster OSKARSHAMN ISHULT 1:14 - husnr 1, ISHULTS TINGSHUS

 Byggnad - Beskrivning

ISHULTS TINGSHUS (akt.)
Historik
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en timrad envåningsbyggnad med inredd vind. Huset står på en sockel av natursten och mansardtaket är belagt med röda betongpannor. Fasaderna är klädda med gulmålad locklistpanel, listverk och fönsterluckor är målade i ljusgrått. Entrén är centralt placerad mitt på fasaden som vetter mot landsvägen och den kröns av en liten fronton med ett runt fönster. På baksidan sticker tingssalsdelen ut i en kraftigt utskjutande del som tillkom vid ombyggnaden vid sekelskiftet. Salens placering markeras ytterligare av de högt placerade fönstren. Huset ligger i en svag sluttning och på baksidan blir stensockeln högre. Vid husets ena gavel står en klockstapel med tillhörande tingsklocka.

Tingshuset har en typisk salsplan med entré, förstuga och sal i axialitet. Salens nuvarande utseende tillkom vid en tillbyggnad år 1915 (arkitekt Hugo Hammarskjöld), då tingssalen blev större. Hammarskjöld sågade ut texten på väggen; "Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkets vanära". Citatet härrör från ordspråksboken. Salen är nästan kvadratisk och har hög takhöjd. Rätten satt på ett podium som avgränsas av ett skrank med svarvade spjälor samt en grind. Salen utgör en av landet bäst bevarade tingsmiljöer från sekelskiftet 1900.

Förutom tingssalen fanns på nedervåningen rum för häradshövding, notarier, kronolänsman och kök. På ovanvåningen fanns övernattningsrum för nämndemännen. Vinden användes också som arkiv. Alla rum är tämligen välbevarade, till och med ytskikten tycks vara ursprungliga från sekelskiftet.

Tingshuset har även inomhustoalett med väl bevarad sekelskifteskaraktär. Efter tingstiden användes huset till beväringsmönstring.

Enligt Manne Hofrén i "På rättan tingsstad. Några bilder och notiser rörande de gamla tingsplatserna i Kalmar län" (1960) eldhärjades tingshuset omkring 1820, men byggdes upp igen. Hur mycket av byggnaden som brann ner framkommer inte av hans text.

I Nya lagberedningens betänkande från 1884 kommenterades att tingshuset ansågs vara i "ganska gott stånd", och att det på nedre botten innehöll sal och tre rum samt på vinden två rum.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-03, Hofrén, Manne "På rättan tingsstad. Några bilder och notiser rörande de gamla tingsplatserna i Kalmar län" 1960