Stäng fönster LAHOLM SKUMMESLÖV 31:7 - husnr 1, SKUMMESLÖVS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| SKUMMESLÖVS KYRKA (akt.) | |
| 1997-03-24 |
| Historik |
|---|
|
Skummeslöv kyrka är en av Hallands äldsta kyrkobyggnader, med från 1100-talet bevarat långhus, kor och halvrundabsid. I väster ett tvärställt, något senare uppfört, medeltida torn av lika bredd som långhuset. Tornets bottenvåning öppnar sig ursprungligen mot långhuset genom en bred rundbåge och nedre tornrummet täcks av ett ribbförsett kryssvalv av tegel på fyrsidiga hörnpilastrar, med baser och kapitäl. Torn, långhus, kor och absid av gråsten i skalmursteknik (blandat kluven och obearbetad gråsten med riklig förekomst av rödgranit) Omfattningar kring dörrar och fönster är av tegel. Kor, långhus och nedre torntaket täcks av enkupiga falstegel på ribbat tjärpapptak. Absidtak och tornspira är täckta av kopparplåt. Gråmålade gjutjärnsfönster från tidigt 1800-tal. Medeltida kyrkogårdsmur avtäckt med skift av medeltida murtegel samt munk- och nunnetegel, delvis uppblandade med yngre tegelpannor (1500-talet). Skummeslöv kyrka har till det yttre bevarat den tidigmedeltida prägeln. Också det breda västtornet är medeltida, även om det troligen är byggt senare än resten av kyrkan. Exteriört har en rad insatser påverkat kyrkans arkitektoniska uttryck. När tornet försågs med spira 1774 revs en klockstapel vid korets södra sida. Vid 1840-talet igenmurades en rundbågeformad öppning till tornet, högt upp på dess norra sida och dess utvändiga trappa av trä togs bort. Samtidigt revs ett senmedeltida vapenhus (byggt i fyrkant med spåntak) vid långhusets nordvästra sida. 1935-37 försågs kyrkan med ett pannrum under långhus/kor (används ej sedan restaureringen 1991-92 då det installerades elvärme, är idag igenmurat.) Byggnadsarkeologiska undersökningar genomfördes 1983, -88 och -90, i samband med reparations- och omputsningsarbeten, och har påvisat en igensatt rundbågeformad öppning i tornets nordfasad (se ovan), ett igensatt romanskt fönster med omfattning av huggen sten i nordfasaden, två igensatta rundbågeformade fönster av olika format med rundbågar av tegel (placerade i läge för ett nutida spetsbågeformat fönster), en igenmurad fönsteröppning på östfasaden (ovanför dörröppningen till absiden med två bevarade huggna stenar som bildar rundbågen - öppningen igensatt med sten), ett igensatt romanskt fönster på sydfasaden med omfattning av huggen sten (igensatt med tegel och sten), en igensatt sydportal under det västligaste fönstret på sydfasaden, ett igensatt fönster med rundbåge av tegel ovanför det västligaste fönstret på sydfasaden, två stenar i sydfasaden som skulle kunna stödja teorin om att torn och långhus ej är samtida. 1988 konstaterades att kyrkan haft ett vapenhus i norr, men inget i söder. De senaste stora exteriöra insatserna gjordes 1991-92 under ledning av Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor, Helsingborg, varvid all bef. puts höggs ner, fogar lagades med kalkbruk, skadat murverk reparerades, fasaderna kalkmålades, äldre tornluckor med locklist ersatte bef. jalusiluckor, vattenavledningssytemet av zink byttes mot koppar, tornhuven målades om och dörr- och fönsterkulören byttes från brunt till grått m.m. 1991 lades trapporna om, en skorstensstock revs och fasaderna kalkvittrades ånyo. Även interiört har kyrkan påverkats av en rad insatser. Under 1840-talet togs bl.a. ett gravkor, tillhörande ägaren av säteriet Skottorp, bort från tornrummet och år 1904 fick kyrkan ny inredning och schablonmålerier på taklist och i fönstersmygar. 1935-37 skedde insatserna under ledning av domkyrkoarkitekt Th. Wåhlin. Då utvidgades orgelläktaren, nedre tornrummet byggdes om, en förbindelse mellan tornrum och läktare anordnades och 1904 års dekorativa måleri tvättades ner och övermålades. 1943, under ledning av stadsarkitekt A. F. Wetterqvist, byggdes koret om genom att ett genombrutet korskrank ersatte en skärmvägg från 1860 till sakristian, en ny predikstol, men med delar bl.a. från en stol från 1600-talet från Östra Karup, monterades. 1946 kompletterades den med en baldakin. Gustav Andersson, Lund, tillverkade en kopia av ett medeltida altarskåp, vilket fram till 1754 prydde altaret, men som nu förvaras på historiska museet i Lund. Den senaste och mycket omvälvande interiöra åtgärden genomfördes under ledning av arkitekt Erik Wikerstål, Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor, Helsingborg, 1991-92, med strävan att återge kyrkan sin "medeltida rumsordning och karaktär". Från denna insats härrör den bef. bänkinredningen, altarringen, förvaringsskåpen m.m. Korgolvet ändrades och försågs med en trappa. Korskrank från 1943 avlägsnades, altaret flyttades in under tribunbågen, sakristian flyttades till nytt utrymme under läktaren, toalett, förråd och ny reglercentral inordnades i ny läktarunderbyggnad, läktartrappens läge ändrades och ersattes av ny, andra pelarkvarteret flyttades för att ge ett bredare trapplöp, bakre bänkraderna avlägsnades, kyrkorgeln restaurerades och orgelfasaden flyttades fram till läktarbarriären, läktaren kompletterades med ytterligare en pelarrad. Pelarna placerades, pga av golvets sänkning, på låga socklar av sten. Takets revetering revs ner och brädtaket återställdes. Skulpturer konserverades av konservator. Nischer för radiatorer igenmurades, golven sänktes och höjderna anpassades till äldre framtagna golvhöjder i långhuset. Golvytorna avjämnades med singel och 100 mm markisolerskivor. I bänkkvarteren lades trägolv och förövrigt lades kalkstensplattor (Äldre plattor i mittgången och plattor från 1936 i vapenhuset återanvändes(sistnämnda kanthöggs), korgolvet från 1943 återanvän. ej). Golvvärme installerades i korgolvet. Bänkvärmare installerades. Ny masonite och linoleummatta på läktaren, källare under långhusets nordöstra del igensattes, isolering av takvalv, nya vindslandgångar, ny el och reglercentral. Ytterdörrarna förlängdes i nederkant, ny ihålig pelare för eldragning i långhusets nordvästra hörn, ny läktarbarriär, ny ljudanläggning, skeppsklockan placerades i vapenhuset, brandlarm och inbrottslarm installerades. |
