Stäng fönster FALKENBERG S:T LAURENTIUS 10 - husnr 1, FALKENBERGS GAMLA KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA)
Byggnad - Beskrivning
| FALKENBERGS GAMLA KYRKA (SANKT LAURENTII KYRKA) (akt.) | |
| 1997-03-24 |
| Historik |
|---|
|
S:t Laurentii är Falkenbergs enda bevarade medeltida byggnad, exakt tillkomst år är okänt men på grund av sitt murverk av kantställda kluvna gråstenar, anses den härröra från gotiken. Äldsta delen är långhusets västra parti, där ett gotiskt murverk av kluven gråsten, noterades vid en byggnadsarkeologisk undersökning 1980. Huruvida tornet är ursprungligt har ej kunnat utrönas. S:t Laurentii kyrka har fått sitt namn efter de fattigas skyddspatron Laurentius, som var diakon i Rom och led martyrdöden år 258, enligt traditionen stekt på ett halster. Enligt en byggnadsarkeologisk undersökning 1980 har kyrkans äldsta del troligen uppförts omkring år 1300 och utgörs av långhusets västra parti. 1450-1550, under sengotiken, byggs kyrkan till mot öster, av tegel som antas vara framställt i två bränningar, i blandteknik med en överdel av i huvudsak gulrött tegel i munkförband på en hög sockel av kluven gråsten. Kyrkan förvandlas till en "långhuskyrka". Östgaveln försågs med en trappstegsgavel med höga smala spetsbågiga blinderingar. Långhusets murkrön pryddes av en gesims. På sydsidan byggdes ett kapell som nåddes genom en spetsbågig portal från långhuset. Öppningen igensattes ganska snart och ersattes av en mindre dörr. Kyrkan förses med spetsbågiga fönster med murade mittposter. Altarfönstret finns bevarat och på nordsidan finns en tredjedel av ett igensatt fönster bevarat. Kyrkan brändes under nordiska sjuårskriget 1563-70 varför kungen 1586 medgav att kronans tull och accis i Falkenberg de kommande två åren fick användas till kyrkans återuppbyggande. Under 1600-talet förstoras kyrkans fönster och röda bårder målas runt dem exteriört, eventuellt var kyrkan vid denna tidpunkt gulkalkad. 1668 reparerades kyrkan. Under 1700-talet förändrades kyrkan väsentligt. 1739 välvdes innertaket. Vid 1700-talets mitt är kyrkans tak och fönster i behov av renovering. Nordfönstren förstoras till lika storlek som sydsidans. Vid tillfället antas östgavelns trappstegsröste ha tagits bort och tornet försetts med en pyramidformad huv. Under 1700-talet förses kyrkan med takmålningar. 1781 utförs en uppmätning över plan och fasad inför en planerad utbyggnad. Långhuset var rakslutet utan kor eller absid. Två ingångar fanns, en genom det breda västtornet och en på långhustes sydsida. 1784 finns framarbetade förslag till tillbyggnader för såväl Falkenbergs stadskyrka som Skrea kyrka. För Falkenbergs kyrka avsåg tillbyggnaderna sakristia och vapenhus. Förslagen framarbetades av C F Adelcrantz. Vid 1780-talets slut kyrkan byggs till med en sakristia av trä som uppförs runt nordportalen, ett vapenhus av trä runt sydportalen, skiljeväggen mellan långhus och torn bröts ned för att ge ett utökat antal bänkplatser. 1797 färdigställdes vapenhuset framför tornet. Under 1860-talet tas en befintlig altartavla av sten ner och ersätts av en målad tavla utförd och skänkt av Blackstadius. Från att ha varit församlingskyrka i Falkenberg i ca 600 år övergavs S:t Laurentii 1892 då den nya kyrkan vid järnvägsstationen invigdes. Den gamla kyrkans antikviteter bortropas på auktion. Kyrkan räddades undan rivning genom att kyrkorådet 1897 beslöt att upplåta den till gymnastiklokal. 1903 reparerades kyrkan och inreddes för "gymnastiköfningars, konserters och allmänna föreläsningars hållande". Den profana användningen varade till 1922 då gymnastikredskap m.m. togs bort. Ett restaureringsförslag fastställdes 1924 och 1928 kunde kyrkan återinvigas. Kyrkan används idag vid vissa gudstjänster och konserter samt vid dop, vigslar och begravningar. 1926 påbörjas renoveringen, vid vilken kyrkans invändiga målningar tas fram. 1939 finner man två gravhällar 30 cm under bef. trägolv, vilka vid renoveringen 1940, då nytt kalkstensgolv läggs i koret, lyfts upp. 1940 genomgår kyrkan en omfattande renovering interiört, varvid ny inredning, bl a predikstol, bänkinredning, altarring, läktarbarriär m.m. ritas av Harald Wadsjö, och kyrkorummet får en ny färgsättning. Predikstolen i blå, röd och grå kulörer med marmorerade fyllningar i gulrött omgivna a svarta , vitmarmorerade, lister. Altarringen, som är hel, har gulrödmarmorerade fyllningar på svart botten mellan röda och grå lister. 1954 Två korfönster i altarväggen, under senare tid igensatta, återupptas och förses med karmar, bågar och glas i parkopplat utförande efter förslag av arkitekt Fredrik Wetterqvist. 1955 kyrkan förses med en ny orgel och orgelfasad i ljus kulör. 1960-talets slut installeras elvärme. Hela bänkinredningen, läktarbarriären och undervarande stödpelare målas i en grön kulör med diskret marmorering. 1977 tilläggsisoleras kyrkans vind med mineralull. 1978 förses kyrkan med en ny predikstol som skärs i ask tillverkas av konstnär Tore Heby. Vid samma tidpunkt förändras även altarringen. Arkitekt Carl Estmar anlitas för att bistå vid ändringen. Altarringens djup minskar, en provisorisk ramp upp till korgolvet anordnas och bänkarnas främsta barriär tas bort. Den nya predikstolen invigs 781005. En ny orgel, tillverkad av orgelbyggaren Hammarberg, invigs 780320. Färgsättning av fasad med pilastrar i varmt röd ton med guld. Nederparti i brun ton. Antependium skaffas och en kormatta av Agda Österberg. 1980 genomförs en omfattande omputsning av fasaderna, varvid all puts huggs ner. Vid tillfället genomfördes en byggnadsarkeologisk undersökning av Erik Rosengren, Landsantikvarien, Hallands länsmuseer. Putsningsarbetet utfördes av Bröderna Bergströms. 1983-84 genomgår kyrkan en invändig förändring och koret byggs om genom att utvidgas och antalet sittplatser minskar. Ändringen sker efter förslag av arkitekt Carl Estmar, Falkenberg. |
