Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KUNGSBACKA LANDA KYRKA 1:1 - husnr 1, LANDA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

LANDA KYRKA (akt.)
1994-11-26
Historik
Landa kyrka har alltid varit annexförsamling till Ölmevalla kyrka, varför Ölmevallas medeltida kyrka antas ha uppförts före Landas. Prästgården låg i Ölmevalla.

Kyrkoherden Laurentius Gellingius blev kyrkoherde i Ölmevalla-Landa år 1683 och genomförde en rad åtgärder i Landa, bl.a. påbyggdes kyrkogårdsmuren, kyrkan försågs med blyinfattade fönster, kalkades, försågs med nytt kortak och nytt innertak, "himling". Kyrkan fick klockstapel, predikstol och altartavla.

1707 byts södra kortaket och spånkläds.

1724 får kyrkan nya takbjälkar och taket repareras.

1729 kyrkan får en ny klockstapel

1744 ommålning av tak och fast inredning interiört, kalkslagning och reparation av södra takfallet.

Kyrkan antas, med ledning från anteckningar, ha haft ett vapenhus som uppförts före 1749, 1749 omlades golvet och 1765 lades taktegel på vapenhuset. Att vapenhuset inte finns med på en ritning från 1788, antas vara att det då planeras att byggas ett torn.Enligt anteckningar lades år 1749 ett nytt golv in i ett befintligt vapenhus. Då spår efter ett vapenhus saknas antas att vapenhuset var av trä och låg vid kyrkans huvudingång.

1754 uppfördes den första läktaren, och målades av Jacob Nohlgren, i kyrkan.

1765 lades taktegel på vapenhuset.

1788 Under Hans ströms tid som kyrkoherde, ändrades kyrkans avslutning i öster, från att ha varit ett rakt avslutat kor, avskilt från långhuset av en triumfbåge, till en tresidig koravslutning med lika bredd som långhuset. Interiört fick kyrkan nya bänkar och nya fönster insattes. Taket lades om och välvdes. Åtgärderna började att planeras redan 1778, men utfördes först 1788. I planerna 1778 ingick också uppförandet av ett västtorn, men byggandet av detta utfördes först år 1794. Därmed kom det, tidigare högresta, taket att sänkas, förstärkas och göras flackare.

Kyrkans nuvarande utseende är i stort det samma som kyrkan fick med insatserna år 1788 och 1794.

Takmålningar utfördes år 1804 av P Hallberg och J M Hultgren. Föreställande treenighetsframställningen ovanför altartavlan, mitt i taket den återkommande Frälsaren och runt hela taket en kronologisk framställning av Jesu liv. Frälsarens liv med betoning på passionshistorien. Den enda bilden ur de gammaltestamentliga bilderna är syndafallet. Kyrkan skiljer sig härmed från de äldre traditionella kyrkomålningarna, t ex i Idala kyrka, i vilka den ena sidan brukar uppta scener ur Gamla- och den andra ur Nya testamentet.

1859-60 genomfördes en omfattande renovering för att åtgärda fuktproblem och rötskador i inredning. Stora delar av bänkinredningen byttes ut, en ny altarring byggdes. Kyrkan målades och förgyllningar genomfördes.

1870 reparerades kyrkan på nytt.

I enlighet med vad som står på predikstolens barriär målades och dekorerades kyrkan interiört år 1804. Vid detta tillfälle målades även predikstolen som altartavlan om. De målare/konstnärer som utförde arbetet var P Hallberg från Halmstad och J M Hultgren från Varberg. Dessa två har målat och dekorerat åtskilliga kyrkor i Halland. Hultgren målade i Sällstorps kyrka 1793 och i Idala 1795. "Hans kyrkomålningar är ett uttryck för övergången till den folkkonst som vi ser i t ex bonadsmålningarna. Det har sagts att hans figurer förlorat sin dramatik, men att konsten som helhet är dekorativ". Peter Hallberg är den som förmodas ha stått för större delen av måleriet och Sven Axel Hallbäck skriver i STF:s årsskrift 1976 att hans skapande med kvalitet "bäst kan studeras i de bibliska scenerna i Landa kyrka".

1915-17 genomfördes en restaurering, efter förslag av arkitekt Gustav Holmdahl, med syfte att bevara kyrkan men med varsamma ingrepp göra den ändamålsenlig. Vid insatsen uppfördes en ny sakristia, nytt värmesystem och kyrkogården utvidgades. Före sakristians tillkomst användes ett utrymme bakom altaret och altartavlan som sakristian. I källaren under sakristian förlades ett pannrum, varmed kaminen kunde ersättas av en varmluftsanläggning. Vid åtgärderna 1915 byggdes den södra och norra stigporten av sten, vilka tidigare varit uppförda av trä. Kyrkans tak renoverades, grunden förstärktes. Kyrkan fick en ny dopfunt och orgel samt nya slutna bänkkvarter, men med bibehållna bänkdörrar från 1700-talet. Bef. altarring insattes, likaså nya dörrar och fönster.

1931 fick kyrkan elektrisk belysning.

1949 genomfördes bl.a. grundförstärkning med betong av kordelen. 1960 renoverades kyrkan. Vid åtgärderna 1949 och 1960 genomförde konservator Torbjörn Engblad konserveringsarbeten i kyrkan.

1990 putsades kyrkan om utvändigt.

2000-2001 restaurerades kyrkan och medeltida väggmålningar från 1400-1500-talet togs fram. På norra väggen fann man sammanhängande bildmotiv, i form av rester som ursprungligen täckt alla väggytor. På södra väggen hittades endast fragment. Takets omfattningsmålning ändrades för att överensstämma med det ursprungliga. Kyrkan kalkades. En vägg mot trappen upp till tornrummet togs bort och allmänbelysningen sågs över. Ny ljudanläggning och nytt värmesystem installerades. Altarringen kortades ngt för att öka utrymmet i koret.

År 2001 kompletterades med en ny vägg vid torntrappan till tornrummet. Tornrummet inreddes med förvaringsutrymmen för textiler.